- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 14:e årg. 1895 /
321

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (704.) 26 juni 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 26

SVENSK LÅRAEETIDNING.

321

Lönetursberäkning* för
seminarielärare. Den 31 sistl. maj .har k. m:t
utfärdat följande kungörelse:

Vi Oscar, etc., göre veterligt: att sedan
riksdagen bifallit vår framställning om
löneturs-beräkning för lärare vid
folkskollärareseminarium, hvilken förut varit anställd vid allmänt
läroverk, hafve vi funnit godt förordna:

att den tid, som i afseende å
lönetursberäk-ning vid allmänna läroverken tillgodokommer
ämneslärare, må vid öfvergång i
folkskollärare-seminariernas tjänst honom tillgodoräknas
beträffande lönetursberäkning vid dessa
seminarier.

Föreläsningskurser för
arbetsklassen. Genom kungörelse af den 31 sistl.
maj (införd i Bihang till Svensk
Författningssamling n:r 42) har k. m:t
föreskrif-vit, att ansökningar om understöd till
anstalter eller föreningar, som anordna
föreläsningskurser för arbetsklassen, skola före
den l november ingifvas till länsstyrelsen.
Villkoren äro i öfrigt desamma som i fjor
och finnas fullständigt angifna i denna
tidning n:r 25 år 1893.

Olikheten mellan katekesen och
kyrkohandboken. Under förmälan,
hurusom i den af k. m:t den l oktober 1894
stadfästade och från början af innevarande
kyrkoår till bruk vid den allmänna
gudstjänsten anbefallda kyrkohandboken vissa
delar af trosläran erhållit en lydelse, som
vore olik den, hvilken motsvarande stycken
ägde i den enligt k. cirkuläret den 11
oktober 1878 till lärobok vid undervisning
i kristendom i skolorna till efterrättelse
fastställda katekesen, samt att härigenom
svårigheter uppstode vid
kristendomsundervisningens meddelande, har som bekant
allmänna folkskolestyrelsen i Göteborg
anhållit, att k. m:t täcktes i ämnet meddela
nödig föreskrift.

Efter det samtliga domkapitel äfvensom
Stockholms stads konsistorium och
hof-konsistorium I’detta ärende afgifvit
infordrade utlåtanden, har k. m:t funnit
ifrågavarande framställning för närvarande icke
föranleda någon åtgärd.

Privat
småskollärarinneseminarium. Folkskolläraren J. O. Hultgren har
hos k. m:t anhållit om rättighet att med
högst 40 elever i hvarje kurs tills vidare
få bilda lärarinnor för småskolan i det
privata småskollärarinneseminariet i Borås
samt att vid slutet af hvarje läsår få i
juni månad anställa sådan afgångspröfning,
som omförmäles i k. kungörelsen den 5
juni 1885. Vid föredragning af detta
ärende har k. m:t medgifvit, att vid
ifrågavarande seminarium må vid slutet af
nästkommande års vårtermin
anställas’afgångspröfning i öfverensstämmelse med hvad
i åberopade kungörelse föreskrifves rörande
sådana pröfningar vid de af landsting
underhållna seminarierna, dock under villkor:

att för inträde i seminariet fordras: biblisk
historia efter kortfattad lärobok jämte någon
bekantskap med nya testamentets heliga
skrifter samt Luthers katekes och den antagna
utvecklingen med därtill hörande bibelspråk;
färdighet att väl läsa innantill jämte förmåga att
redogöra för det lästa; någon öfning att
skriftligen återgifva en muntlig framställning samt
förmåga att någorlunda felfritt uppskrifva ett

dikteradt stycke; de fyra räknesätten i hela tal
och decimalbråk med tillämpning på enklare
praktiska uppgifter jämte öfning i enkel
huf-vudräkning; det allmännaste af fäderneslandets
historia och geografi; läran om
människokroppen, djuren och växterna efter någon kortfattad
lärobok; jämn och redig handstil samt förmåga
att rätt,,uppfatta och återgifva toner;

att vid inträdespröfningen §§ 32 och 35 af
stadgan för folkskollärareseminarierna i riket
den 29 januari 1886 tillämpas;

att elevernas antal i hvarje lärokurs ej
öfverstiger 35;

att eleverna erhålla den praktiska
utbildningen i en tvåklassig- småskola med minst 8
elever i hvarje årsklass;

att den dagliga undervisningen ej öfverstiger
6 timmar;

att lärokursen omfattar minst 36 veckor, samt

att seminariet är underkastadt den särskilda
inspektion, chefen för ecklesiastikdepartementet
kan finna lämpligt föreskrifva.

Ett kyrkostämmobeslut kan
ändras af ny kyrkostämma. Vid
kyrkostämmor med Hvetlanda församling den 10
maj och den 23 augusti 1892 beslöts, att en
ny skolhusbyggnad inom församlingen skulle
uppföras å en plan på
komministerbostället; och på gjord ansökning medgaf äfven
k. m:t, att nämda plan finge för angifna
ändamålet afsöndras från bostället.

Vid ny behandling af detta ärende den
18 juni 1894 beslöt kyrkostämman, att
med upphäfvande af förut fattade beslut
i stället till skolhusplan antaga de af
municipalstämman erbjudna tomterna n:r
92-95 i kvarteret Vipan.

Häröfver klagades hos länsstyrelsen i
Jönköpings län, hvarvid framhölls, att
beslutet stode i strid med stämmans förut
fattade, laga kraftvunna beslut, samt att
det såsom olagligt och kränkande
klagandenas enskilda rätt måtte helt och hållet
upphäfvas.

Efter det vederbörande folkskoleinspektör
förklarat den nu senast bestämda planen
i alla händelser vara för det afsedda
ändamålet lämpligare och bättre än den förra,
afkunnade länsstyrelsen det utslag,

att, enär klagandena icke visat, att
öfver-klagade beslutet kränkte deras enskilda rätt
eller eljest hvilade på orättvis grund, eller att
det icke i laga ordning tillkommit, eller att det
stode i strid med allmän lag eller författning
eller annorledes öfverskrede deras
befogenhet, som beslutet] fattat; ty och med
afseende jämväl å hvad folkskoleinspektören yttrat,
funne länsstyrelsen de anförda besvären icke
föranleda ändring i kyrkostämmans
öfverkla-gade beslut.

Kammarkollegium och nu senast (den
31 maj) k. m:t hafva i allo fastställt detta
utslag.

Småskollärarinnornas rättsliga
Ställning. I afgifvet utlåtande yttrar
Hernösands domkapitel:

I likhet med flertalet bland
folkskoleinspektörerna lianer domkapitlet, att om lärare och
lärarinnor vid mindre folkskolor skulle vinna
likställighet med folkskolans lärare och
lärarinnor i det afseende, som i den und.
ansökningen angifvits, och till den utsträckning,
som styrelsen synes åsyfta, detta skulle
medföra allt för stora olägenheter för församlingar
och skolråd och inverka menligt på
skolväsendet i allmänhet. Domkapitlet anser sig i detta
afseende böra fästa särskild uppmärksamhet
l på de egendomliga förhållandena i Hernösands
’ stift. Skolväsendet företer nämligen härstädes,

antagligen i högre grad än inom öfriga stift,
en icke ringa rörlighet, beroende därpå, att det
icke blott är stadt i jämn utveckling utan äfven
är underkastadt växlingar på grund af
förändringar dels i folkmängdsförhållanden, dels idet
industriella lifvet. Det provisoriska
anordnandet af mindre folkskolor och småskolor, som
under sådana förhållanden ofta är nödvändigt,
skulle försvåras om ej omöjliggöras genom
sådana bestämmelser rörande Järarepersonalen
vid skolor af ofvannämda slag, som af
petitio-närerna blifvit ifrågasatta. Att i någon mån
undanrödja de anledningar till klagomål,
hvartill ifrågavarande lärare och lärarinnor
verkligen kunna hafva skäl med hänsyn till
osäkerheten i deras ställning, torde dock kunna ske
utan förfång för församlingarna.

Med åberopande af den utredning, som af
några bland folkskoleinspektörerna, särskildt
Bucht och Kjellin, blifvit lämnad, får
domkapitlet i und. hemställa, att i fråga om lärare
och lärarinnor vid mindre folkskolor och
småskolor måtte, liksom i fråga om lärare och
lärarinnor vid folkskolor, bestämmas vissa tider
på året, då lärarebefattningarna skola tillträdas
eller frånträdas, och anser domkapitlet, att
hvad i detta afseende är stadgadt rörande
folkskolläraretjänster, kan utsträckas äfven till de
befattningar, hvarom här är fråga, dock att
frånträdandet skall ske på den af- och
tillträdesdag, som infaller näst efter det
uppsägningstiden gått till ända. Tillika får domkapitlet i
und. framhålla önskvärdheten af att vid
anställande af lärare och lärarinnor vid mindre
folkskolor och småskolor förbehåll alltid göres
om uppsägning och att uppsägningstiden måtte
bestämmas till rninst tre månader.

Slutligen får domkapitlet, då biträdande
lärare och lärarinnor vid folkskolor äro
väsentligen likställda med lärare och lärarinnor vid
mindre folkskolor och småskolor, i und. föreslå,
att hvad som kan blifva förordnadt angående
sistnämda slag af lärare och lärarinnor, måtte
förklaras vara gällande äfven beträffande de
förstnämda.

Lektorerna Garlgren, Våhlander och Lindgren
hafva uttalat en särskild mening.
Instämmande med domkapitlets majoritet i öfrigt i fråga
om olägenheterna för skolväsendet af
Småskollärarnes likställighet med folkskollärarne, anse
de sig dock ej kunna biträda förslaget om
bestämd obligatorisk uppsägningstid för de
förstnämda, då ett sådant stadgande i allmänhet
icke torde vara till dessa lärares förmån och
den nuvarande lagstiftningen medgifver
öfverenskommelse om den uppsägningstid, som
vederbörande kunna finna för sig fördelaktig.

Individuell uppfostran.
Diskussionsföreningen på Nääs har som svar på
frågan: »Hvad hafva lärarne i Sveriges
folkskolor under nuvarande förhållanden att
iakttaga för att befordra en individuell
uppfostran?» antagit följande resolution:

Föreningen anser: att läraren bör rikta sin
förnämsta uppmärksamhet på att få en så
grundlig och allsidig kännedom som möjligt
ej blott om barnets karaktär och anlag utan
äfven om de förhållanden, under hvilka dessa
utbildas: att läraren vid tukten, både
uppmuntran och straff, på det strängaste ansluter
sig till denna kännedom; och att läraren vid
undervisningen på denna kännedom grundar
sin fördelning af frågorna, gifver de mera
försigkomna barnen svårare uppgifter, och för
öfrigt på allt sätt söker befordra barnens
själf-verksamhet samt, där barnantalet är för stojt,
verkar för minskandet af detta genom
afdelnings-, ej hvarannandagsläsning, ty ett ringare
barnantal är ett hufvudvillkor för en
individuell barnuppfostran.

En modifikation. Ett par veckor efter
d:r Fehrs död lästes i denna tidning:

Det har från flera håll blifvit med
bestämdhet uppgifvet, att lärjungarne vid härvarande
folkskollärarinneseminarium velat sända en
vördnadens och tacksamhetens krans till Fehrs

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0325.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free