- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 14:e årg. 1895 /
330

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 27. (705.) 3 juli 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

330

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 27

holm icke har någon, hvars syssla det är
att beifra skolförsummelserna?» tillade han.

»Jo - å jo––––––det vill saga–––-

vaktmästaren skickas stundom att höra
efter de frånvarande», svarade jag något
dröjande, »och för öfrigt plägar läraren
själf för det ändamålet besöka hemmen.»

- »Vaktmästaren! Han behöfs ju i skolan.
Läraren själf! Läraren!» utbrast han
storskrattande. »Hvad säger du, mr X., om
en sådan ordning? Skulle du tycka om
att springa efter skolkande pojkar?»
fortsatte han, vändande sig till en af lärarne.

- »Nej», svarade denne bestämdt, »det
skulle jag aldrig göra. Min sak är att
undervisa dem här, icke att löpa ur hus
i hus och drifva dem hit.»

Naturligtvis gjorde jag mig genast
underrättad om de medel, som man här
använder för att göra den lagliga
skolgångsskyldigheten till en verklighet. Se här,
hvad jag fick veta!

I skolstyrelsens tjänst finnes anställd en
särskild kår af »indrifvare» eller - för att
använda svenska folkskolestadgans mildare
men mattare språk - »tillsyningsmän».
Den består af en förman, en underförman
och elfva rotemän. Förmannen är aflönad
med 3,600 kronor och har i skolstyrelsens
hus en egen ämbetslokal, bestående af ett
expeditionsrum, ett väntrum för inkallade
målsmän samt ett sessionsrum för
rådplägningar mellan samtliga rotemän. Hvar
och en af dessa har sin rote att vaka
öfver, men kan dock i fall af behof kallas
att tjänstgöra äfven inorn en annan. Han
skall hvarje förmiddag kl. 10 vara i tjänst och
hvarje eftermiddag kl. 4,30 hos sin förman
aflägga rapport öfver sitt dagsarbete. Detta
består däri, att han skall hålla rotens alla
barn mellan 5 och 14 år att besöka skolan,
såvida de ej af särskild orsak äro därifrån
befriade. Såsom ursäkt för frånvaro får
han godkänna endast en: genom
läkare-betyg styrkt sjukdom. De föräldrar, som
icke hålla sina barn till regelbunden
skolgång och ej låta sig af rotemannens
varning . rätta, blifva af förmannen inkallade
för en afdelning af skolstyrelsen, hvilken
då förordnar om nödiga åtgärder. Ej
sällan stämmes en tredskande målsman inför
domstol och dömes till böter, hvilka vid
bristande tillgång förvandlas till fängelse.
Oftast behöfves dock blott ett villkorligt
beslut om stämning, för att vederbörande
skola taga sitt förnuft till fånga.

Befinnes orsaken till försummelserna
vara brist på kläder e. dv så blir den
enligt skolstyrelsens anvisning i möjligaste
mån afhjälpt, antingen genom den enskilda
välgörenheten eller genom fattigvården.

Det säger sig själft, att skolans lärare
och särskildt dess öfverlärare i sin mån
intressera sig för och söka befrämja en
regelbunden skolgång. Statsbidraget till
en skola beror nämligen i väsentlig grad
på skolgången, och att icke erhålla det
högsta medgifna statsbidraget anses såsom
en vanheder för hela skolan.

Anteckningarna om skolgången måste
foras i noggrannaste öfverensstämmelse med
ett af undervisningsdepartementet fastställdt
formulär. Upprop förrättas dagligen. För

tidsbesparings skull sker detsamma så, att
de närvarande barnen i bestämd ordning
uppgifva sina nummer. Man hör blott:
en, två, tre o. s. v. och ser läraren teckna
ett streck för hvarje uppropadt
ordningstal och en nolla för hvarje paus. Intet
rum får lämnas blankt. Hvarje dag
antecknas för hela skolan de frånvarandes
och närvarandes antal samt de närvarandes
procenttal på en särskild anslagstafla,
hvilken vanligen är upphängd i skolans
förstuga. Jag såg där ett så högt procenttal
som 93. Utdrag af anteckningarna från
de olika skolorna öfverlämnas till den ofvan
omtalade förmannen och sammanställas å
hans expedition. Månatligen tryckes en
öfversikt af skolgången inom hela
Edinburgh och tillställes skolorna; den
bidrager genom de jämförelser, som däraf
föranledas, att sporra samtliga parter till
åstadkommande af bästa möjliga skolgång.
Så snart ett barn försummar skolan,
har läraren att ifylla och tillställa hemmet
en skriftlig förfrågan om orsaken härtill,
affattad enligt af skolstyrelsen antaget
formulär. Jag meddelar här detta i
öfversättning:

EDINBURGHS SKOLSTYRELSE.
Warrender Parks folkskola

den.....................

Herr ...........,... torde godhetsfullt meddela

hr (öfverlärarens namn) upplysning om orsaken,
hvarför (barnets namn) är frånvarande från
skolan.

Ingenting håller ett barn så mycket tillbaka
som oregelbunden skolgång. Det behöfves ej
mer än en half dags frånvaro i veckan för att
det dels skall komma efter sina kamrater, dels
bidraga att hämma hela klassen i dess framsteg.

Barn, som försumma skolan, kunna ej erhålla
uppflyttning tillsammans med dem, som
regelbundet besöka densamma, utan måste antingen
nedflyttas i en lägre klass eller ock kvarhållas
tvänne år i samma klass.

Svar:

Det förekommer ock, att Öfverläraren kallar
till sig försumliga föräldrar för att samtala
med dem. Som uppmuntran till
regelbunden skolgång utdelas till hvarje barn i
de högre afdelningarna, som under hela
skolåret icke försummat någon enda dag,
en belöning. För att denna skall
innebära någon lockelse, har man satt beloppet
af densamma så högt som till 4 kronor
50 öre. I Warrender Parks folkskola -
som räknar inemot 700 lärjungar - plägar
de belönades antal årligen vara 40 till 50.

*



Efter att hafva meddelat dessa
upplysningar om skolgången förde mig
Öfverläraren omkring i skolan.

I högsta afdelningen pågick en examen.
Här liksom i Edinburghs alla folkskolor
råder fullständig samunder visning. Flickor
och gossar i en ålder af 14-16 år sutto
ifrigt sysselsatta med att skriftligen besvara
de tryckta uppgifter, som blifvit till dem
utlämnade. Uppgifterna voro utarbetade i
undervisningscTepartementet och sända till
skolorna under departementets sigill, som
ej får brytas förr än omedelbart före
början af examen i vederbörande ämne. En
af departementet särskildt förordnad person

öfvervakade pröfningen; skolans lärare hade
endast att å därför bestämd tid stå till
tjänst med utdelande af papperen.

»Hvad är det här för en examen?»
frågade jag. - »Leaving Gertificate
Examination», svarade Öfverläraren.- »Jaså -
det är alltså en afgångsexamen från
folkskolan och obligatorisk?» - »Nej, nej.
Den är fullständigt frivillig. Men den, som
i ett eller flera ämnen genomgår högre
graden af densamma, är därmed befriad
från ytterligare pröfning i dessa ämnen vid
inträdet till universitetet, i fall han vill
fortsätta sina studier där. I alla
händelser är betyget en merit vid sökande af
plats.»

Inträde vid universitetet! Det skulle
alltså vara ett slags studentexamen, som
här pågick - och det i en /byskola!
Klart är, att jag begärde ytterligare
upplysningar om något för en svensk
folkskollärare så häpnadsväckande.

Öfverläraren meddelade följande:
»Examen börjar i dag kl. 10 och pågår i fyra
dagar samt förrättas samtidigt i hela
Skottland: samma ämne på samma tid
öfverallt. När skrifningarna äro färdiga, sändas
de till London. Då de blifvit granskade,
få vi veta utgången. Ursprungligen var
det icke meningen, att lärjungar från
folkskolan skulle släppas fram till denna
pröfning. Men det är nu en grundprincip i all
skotsk uppfostran, att inför staten ingen
som helst klass-skillnad får äga rum. Vi
folkskollärare fordrade därför för våra
lärjungar samma rätt som de s. k.
mellan-skolornas lärjungar äga, och vi fingo den
äfven. Nu behöfver jag blott anmäla till
skolstyrelsen, att så och så många önska
undergå Leaving Gertificate Examination i
de och de ämnena. Skolstyrelsen anhåller
då hos undervisningsdepartementet, att
examen måtte anställas i min skola
med de anmälda lärjungarna. Vid förlidet
års examen pröfvades 350 af Edinburghs
folkskole elever, och i år är antalet större.»

Då man hör sådant, får man
naturligtvis icke tänka på våra förhållanden. I
Sverige är gränsen mellan grundläggande
studier och specialstudier dragen vid 20
års ålder. I Skottland och England är
den däremot nedflyttad till 15 års ålder.
Gymnasiet, som hos oss är en del af
skolan, utgör här en del af universitetet.
I Sverige tycker man, att den svensk-tyska
anordningen är den enda rimliga och
förnuftiga. Här menar man tvärtom.
Framtiden får väl visa, hvilkendera som
kommer att aflöpa med segern.

Klas E. Lidholm.

Några iakttagelser

rörande kristendomsundervisningen
vid Kristiania folkskolor.

(Bref till Svensk Läraretidning.)

Redan vid min ankomst hit fäste jag
mig vid, att på läsordningarna stod blott
religion och icke som på våra svenska
biblisk historia, katekes o. s. v.
Emellertid började jag en dag mina studier öfver
undervisningen äfven i detta ämne - ehuru
jag ej speciellt var hitrest därför.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free