Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 33. (711.) 14 augusti 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
SVENSK LÄKARETIDNING.
N:r 33
de därvid vunna erfarenheterna blefve
offentliggjorda.
Häremot uppträdde hrr P. Lagerblad i
Tumba, A. Blomqvist i Stockholm, A.
Rosvall i Eskelhem m. fi. Det beslöts, att
diskussionen skulle utgöra svar på frågan.
13. Uppfostran till tro. Föredrag af
komminister J. A. Eklund i Åsaka.
14. Om grundföreställningar vid
religionsundervisningen. Föredrag af teol.
assistenten C. R. Martin i Uppsala.
15. Om den religiösa konsten och
undervisningen i biblisk historia. Inledare:
Öfverläraren Alfr. Dalin i Huskvarna,
hvilken föreslog följande uttalande:
1. Konstnärlig framställning i ord och bild
af bibelns personer och händelser är ett
väsentligt villkor, för att den biblisk-historiska
undervisningens religiöst bildande kraft skall
fullt göra sig gällande.
2. Den religiösa målarkonstens
framställningar äro ett ovärderligt hjälpmedel vid denna
undervisning.
3. För barndomsundervisningen väl
afpassade serier af religiösa målningar böra därför
genom konstnärliga reproduktioner göras
tillgängliga för hem och skola.
4. De förnämsta önskemålen med afseende
å dylika serier äro:
a) trohet mot den bibliska texten samt så
noggrann anslutning till det i
arkeologiskt-etnografiskt afseende riktiga, som nutidens
kännedom härom och estetiska uppfattning häraf
kunna medgifva;
b) fullt konstnärlig framställning såväl i
afseende på komposition som form- och färggif^
ning;
c) enkel och klar anordning med
omsorgsfull behandling af detaljer och staffage;
d) enhetlig framställning, så alt de olika
taflorna utgöra ett sammanhängande helt med
samma grundstämning och med samma typer
för framställningen af de personer, hvilka
återkomma på flera taflor;
e) så stort format å de för skolbruk afsedda
serierna, att taflornas innehåll må kunna af
barn med normal synförmåga uppfattas på ett
afstånd af 6-8 meter.
På grund af d:r Anton Nyströms
uppträdande kom diskussionen till en god del
att röra sig icke om själfva frågan utan
om huruvida alla de nu i läroböckerna
förekommande bibliska berättelserna vore
lämpliga att i ord och bild framställas i
folkskolan. En af professor Julius
Kronberg utarbetad prpfplansch för en lillämnad
serie af bibliska väggtaflor för
barndomsskolan rönte emellertid lifligt erkännande.
Ordföranden, lektor J. Personne, uraktlät af
förbiseende att framställa proposition på
resolutionsförslaget. Men då ingen talare
egentligen opponerade sig mot detsamma är det
troligt, att det blifvit i det närmaste
enhälligt antaget, om mötesafdelningen därom
blifvit tillspord.
16. Fem års erfarenhet med den
»imi-lativa metoden», tillämpad vid
undervisningen i engelska med lärjungar utgångna
från folkskola. Föredrag af fil. kand. D.
Elfstrand i Gäfle.
17 a) Historik och kritik öfver
rättskri fningsfrågan. Föredrag af
skolföre-ståndaren magister Isak Smeds i Borgå.
17 b) Om rättstafning från pedagogisk
och social synpunkt. Inledare: professor
J. A. Lundell i Uppsala, hvars anförande
hälsades med långvariga applåder. Under
den därpå följande diskussionen framhölls,
att om en reform i rättstafningen skulle
kunna åstadkommas, så berodde detta i
hög grad på lärarne och lärarinnorna samt
på allmänheten själf.
18. Om systematisk undervisning i
kvinnlig slöjd. Föredrag af slöjdinspektrisen
fröken Hulda Lundin i Stockholm, hvilken
tillika förevisade de modeller för kvinnlig
slöjd, som användas i Stockholms
folkskolor. Föredraget liksom förevisningen
åtföljdes af applåder, och mötets
ordförande, skolinspektör Joakim Larsen,
hembar en varm tacksägelse till fröken L. både
för hennes föredrag och hennes
förutvarande verksamhet i tal och skrift för denna
saks främjande.
19. Om praktisk slöjdundervisning.
Föredrag af slöjdskoleföreståndaren Aksel
Mikkelsen i Köpenhamn.
20. Den pedagogiska slöjden, dess
uppkomst, mål och medel. Föredrag af
direktör Otto Salomon å Nääs. Vid föredragets
slut blefvo direktör S. och slöjdseminariet
å Nääs föremål för en formlig ovation från
de närvarandes sida.
21. Skolans förhållande till
djurskyddsfrågan. Inledare:
folkhögskoleföreståndaren Uno Stadius från Finland, som
föreslog följande uttalande:
Klart inseende djurskyddsarbetets
berättigande gent emot djuren uttalar sig mötet för, att
undervisning om djurskyddet måtte
uttryckligen upptagas på skolans program.
Då i Sverige dylik undervisning redan
är föreskrifven, beslöts, att diskussionen
skulle utgöra svar på frågan.
22. Hvad bör göras för höjandet af
skolträdgårdsskötseln? Inleddes af
folkskolläraren J. A. Strandberg i Nykvarn, på
hvars förslag följande resolution antogs:
1. Seminarie- och skolkurserna måste skarpt
begränsas samt hufvudvikten läggas på
intressets väckande och på ämnets uppfostrande
inverkan.
2. Seminarieundervisningen i ämnet bör i
högre grad meddelas praktiskt samt verkliga
skolträdgårdar anläggas vid hvarje seminarium.
3. Vid tillsättandet af lärare i
trädgårdsskötsel vid seminarierna må hänsyn tagas icke
blott till de fackinsikter utan äfven och minst
lika mycket till den pedagogiska utbildning,
sökandena förvärfvat sig.
4. Skolträdgårdar böra anläggas på hvarje
ställe, där de kunna förekomma, sålunda äfven
vid flertalet stadsskolor.
5. Vid byggandet af nya skolhus må deras
läge bestämmas med tagen hänsyn äfven till
platsens lämplighet för anläggandet af
skolträdgård.
6. Lämpliga växturval böra gratis eller till
nedsatt pris genom statens försorg hållas
församlingarna till hända
7. Inspektörerna må tillse, att redan
befintliga skolträdgårdar bringas i det skick, att de
kunna tjäna undervisningen, samt att de
verkligen användas för sitt ändamål.
8. För den teoretiska undervisningen, som
nära bör sluta sig till de praktiska öfningarna,
må genom statens bemedling lämpliga planscher
jämte beskrifning utgifvas.
9. I läroplanen för fortsättningsskolan bör
upptagas en kortare repetitionskurs, hvilken
hufvudsakligen må afse att väcka intresset för
trädgårdsanläggning vid det egna hemmet.
23. Historieundervisningen som led i
den nationale opdragelse. Föredrag af
professor H. Olrik i Köpenhamn.
24 a) Folkeskolens nationale opgave.
Inledare: Öfverläraren J. Olsen i Varde.
24 b) Fredssagen og skolen. Inledare:
läraren F. Rasmussen i Skovshoved. En
lång, ofta hetsig diskussion följde på det
sistnämda inledningsaliförandet. Det gick
till och med så långt, att den norske
ordföranden (Öfverläraren H. Raabe) lät
klubban falla för stortingsmannen Rinde, då
denne började tala om »Kainstankar».
Ett förslag till uttalande framställdes, men
mötet lät det bero vid öfverläggningen.
25 a) Betydelsen af huslig ekonomi
såsom undervisningsämne i skolan. Inledare:
rektor E. Schvartz i Stockholm.
25 b) Huru bör undervisning i
hushålls-lära lämpligen ordnas? Inledarinna:
folkskollärarinnan fru Sofi Nilsson i
Stockholm. Diskussionen, som blef särdeles
liflig, fick utgöra svar på frågan.
26. Aktivitet det ledande begreppet i de
moderna reformsträfvandena. Föredrag af
lektor E. Sahlin i Örebro.
27. Om bristerna vid den kvinnliga
ungdomens fysiska uppfostran. Inledare:
professor L. M. Törngren i Stockholm.
Äfven här fick diskussionen utgöra svar
på frågan.
28. Lär erhöj skolen. Inledare :
sogne-prästen och geminarieläraren J. Kullman
från Stordöen i Norge, hvilken i ett längre
föredrag häfdade folkskollärarekårens behof
af fortsatt utbildning samt framhöll, hvad
som från myndigheternas sida borde göras
för att tillmötesgå detta behof. Intet
förslag till uttalande gjordes.
29. Religion som hovedfag i den
nordiske folkeskole. Föredrag af sogneprästen
Chr. Möller i Gamborg.
30. Bibeln såsom grundval för
kristendomsundervisningen. Föredrag af teol.
lektorn L. Bergström i Uppsala.
31. Den nedarvede
religionsundervisning og dens reform. Inledare:
seminarieläraren Mattias Skard i Levanger. En
ytterst liflig diskussion följde, på hans
anförande, och då tiden för sammanträdet
var slut, återstodo ännu 11 talare, hvilka
ej fingo yttra sig.
32. En reform i räkneundervisningen.
Föredrag af lektor K. P. Nordlund i Gäfle.
33 a) Hvad är skolhygien? Inledare:
professor Ernst Almquist i Stockholm.
33 b) O m ventilation af gamla skollokaler
samt om Skolbad. Inledare: förste läraren
Sv. Nilsson i Stockholm. Diskussionen
rörde sig väsentligen om det af sistnämde
talare införda ventilationssystemet, hvilket
ansågs särdeles lämpligt för gamla
skollokaler. Vid uppförandet af nya, stora
folkskolehus vore
centraluppvärmningssystemet att föredraga.
34. Den svenska pedagogiska slöjdens
tillämpning och utbredning i Amerika.
Föredrag af slöjdskoleföreståndaren Gustaf
Larsson i Boston. (Som hr L. blifvit
förhindrad att personligen infinna sig, upplästes
föredraget af hr E. Essen i Göteborg.)
35. Hvilka hufvud f or dr ing ar måste
stal-las på en ändamålsenlig skolslöjd för
gossar? Inledare: folkskolläraren J. Franzén
i Lund, som föreslog följande uttalande:
Skall snickerislöjden vara ändamålsenlig,
d. ä. bidraga till barnets kroppsliga och
andliga utveckling, fordras:
att hyflar och sågar icke äro af större
dimensioner, än att barnen lätt kunna behärska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
