Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (715.) 11 september 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD
FOLKUNDERVISNINGEN.’
N:r 37. (7.5.)
STOCKHOLM, 11 SEPTEMBER 1895
14:e årg.
Prenumerationspris ;
Vi år 3,soo kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2 kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr, Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
Allm. tel 6000,
Tryckt hos Iduna Tryckeri Aktiebotag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad »senast måndags afton for att inkomma i veckans nummer.
för lärarinnorna.
[Vid Sveriges allmänna folkskollärareförenings
ombudsmötes samkväm den 5 augusti 1895.)
f kvinnan pä blodiga slagfälten går,
^ om icke att varsamt förbinda de sår,
som männen tillfogat hvarandra.
ö’ch eljest i lifvet, som fullt är af strid,
hon ofta är kallad att vänlig och blid
med hjälp till de sårade vandra.
I fostrarekallet - ett stridsfält också -
dock kvinnan vid sidan af mannen skall gå
och segrar för bildningen vinna.
Knappt ädlare uppgift i lifvet hon har;
ju mer hennes blick för det kallet blir klar,
dess mer skall hon lust däri finna.
En kärleksf^lll kvinna bland menlösa små -
kan skönare tafla att skåda man få
bland växlande bilder i lif vet f
Hvem bättre än hon kan, en solstråle lik,
med väckande ljus och med värme så rik
allt gifva, som bör varda gifvet?
Hon lätt finner vägar till lärjungars bröst
med hjärtats och känslans betvingande röst
och bygger sig fästen därinne.
Hvad brusande kraften ej skapa förmår,
det växer så starkt vid det saktmod, som, går
likt solsken ur kärleksvarmt sinne.
Förståndet och hjärtat ha hvar sin metod
att föra de unga på väg, som är god;
bäst torde tillsamman de verka.
Så skolan behöfver båd’ kvinna och man,
ej minst för att de skola lära hvarann
och ömsevis krafterna stärka.
Från lärarnes sida ett tack vare sagdt
till kvinnan för trägnaste tjänster och vakt
i odlingens skiftande strider!
Och härmed en önskan, att hon med sin hand
allt mer må befästa det endräktens band,
som samlar hvad gagnlöst sig sprider!
J. J-n.
från Storbritanniens skolvärld,
(Resebref till Svensk Läraretidning.)
7.
London den 26 juli 1895.
Från sydkusten återkommen till London
vill jag ägna några timmar af min
återstående tid på engelsk botten åt ännu ett
resebref till Svensk Läraretidning. Och
skall jag då först meddela några minnen
från mitt besök i »skolparlamentet»,
hvarmed jag menar den af 55 medlemmar
bestående öfverstyrelsen för Londons
kommunala folkskolor, i hvilka nära en half
million barn för närvarande undervisas.
Jag visste, att styrelsesammanträdena
voro offentliga, och hade hört och läst
åtskilligt om, huru man vid dessa
debatterar. Jag ville ej låta tillfället att få
öfvervara ett dylikt gå mig ur händerna utan
infann mig å ort och ställe en god stund
före utsatt sammanträdestid.
Själfva den byggnad, hvari nämda
styrelse jämte de under densamma lydande
»skolämbet&verken» har sitt säte, gör ett
storartadt intryck. Den har ett utmärkt
läge vid Victoria Embarkment och höjer
sig i 5 å 7 våningar öfver en stor areal.
Redan vid hufvudingången märker man,
att en liflig och omfattande verksamhet
här är rådande. Vaktmästare och
tjänstemän, springpojkar och öfverlärare, arbetare
och nyfikna skynda ut och in. De
tjänstgörande i »frågorummet» (enquiry office)
ha full sysselsättning med att besvara alla
»hvar?» och »när?» o. s. v.
Jag får där veta, hvar
sammanträdessalen är belägen, men går ej direkt dit
utan tar först en tur genom de särskilda
våningarnas långa korridorer för att läsa
inskrifterna på dörrarna. På det sättet blir
det mig snart klart, att här råder en
utsträckt arbetsfördelning. De uppgifter, som
åligga skolstyrelsen, äro fördelade på sex
afdelningar: för skolområdes- och
skolgångsfrågor, för byggnadsfrågor,
pedagogiska frågor, »generalfrågor»;
tvångsuppfostringsfrågor och för finansiella frågor.
Hvardera af dessa hufvudafdelningar har
sina olika underafdelningar. Den
pedagogiska t. ex. har tio. Hvarje afdelning har sin
chef samt därjämte nödigt antal tjänstemän
och skrifbiträden. För hvarje afdelning, ja
för hvarje underafdelning finnes ett
motsvarande utskott inom skolstyrelsen. Och åt
alla dessa afdelningar och utskott har man
särskilda arbets- och sammanträdeslokaler
samt dessutom särskilda rum för
ordföranden, vice ordföranden, styrelsens
öfver-sekreterare, inspektörer m. fl. -
tillsammans 203 olika rum och salar.
Då jag med mina »dörrstudier» hunnit
till den för styrelsens allmänna
sammanträden afsedda lokalen, hade
sammanträdet redan börjat. En vaktmästare följde
mig till ett af de sidogallerier, som äro
afsedda för åhörare. Där var god plats
och förträfflig utsikt öfver hela salen.
Längst fram ser jag i detta ögonblick en
ståtlig man, som i ett energiskt tal vänder
sig till skolstyrelsens ledamöter. Det är
ordföranden för en deputation från den
internationella freds- och
skiljedomsföreningen, den bland fredsvännerna väl
bekante mr Hodgson Pratt. Han önskar en
reform i historieundervisningen.
Kriget, säger han, bör icke vid
undervisningen få förhärligas; sanningen om allt det
elände, de orättvisor och.grymheter, som genom
ett krig drabbar fullständigt oskyldiga, får ej
förtigas. Uppmärksamheten bör företrädesvis
riktas på hvad fredens stormän uträttat för
människosläktet samt däiipå, att män med ädla
och höga tankar och syften funnits äfven bland
andra nationer. Genom en sådan
undervisning skall kärleken till andra nationer, till vår
^nästa» i Kristi mening, näras, fördomar,
ovänliga och fientliga känslor mellan nationerna
försvinna. Det mål, hans förening föresatt sig,
skall vinnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
