Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 37. (715.) 11 september 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 37
all gifva dessa meningar luft. Härtill
användes denna gång frågorna om »folke
skolens nationale opgave», om
»freds-sägen og skolen», om »den religiösa
konsten och undervisningen i biblisk
historia» samt om »religionsundervisningens
reform», hvilka samtliga voro
undervisningsfrågor och väl värda att såsom
sådana behandlas. Nu blef man i stället
trakterad med en hel rad af subjektiva
»vittnesbörd» om hr A:s, hr B:s, fröken
C:s och fru D:s meningar rörande
re-vanchetanken i Danmark, Sveriges och
Norges nuvarande politiska
mellanhaf-vande, teologernas och antiteologernas
uppfattningar af gamla testamentets
berättelser, religionsundervisningens
afskiljande ur skolan såsom en förment
konsekvens af samvetsfrihetens grundsatser
m. m. - allt helt och hållet på sidan
af de pedagogiska spörsmål, för hvilkas
utredning disskussionerna voro afsedda.
Rättvisan kräfver emellertid det
erkännandet, att de flesta utvikningarna
af ifrågavarande slag icke härrörde från
den egentliga lärarekåren utan från
personer utanför densamma. De hafva för
öfrigt vid det senaste nordiska skolmötet
gjort mindre väsen af sig än vid flera
af dess föregångare.- I det hela hafva
förhandlingarna vittnat om en märkbar
tillväxt i just det intresse, som för
lärarekåren är och måste vara det centrala,
nämligen det pedagogiska.
Detta intresse fann ock vid det sjunde
nordiska skolmötet riklig näring. Mötet
blef - trots de brister, som i ett och
annat grumlade intrycket - en storartad
olympisk lek, till hvilken Nordens skilda
lärarekårer skickat fram flera af sina
bästa krafter. Det kom därför att utgöra
ett bevis på den starka och sunda
utveckling, hvari Skandinaviens
pedagogiska lif för närvarande befinner sig, och
det skall helt visst i sin ordning verka
väckande och befruktande på denna
utveckling.
*
Skolans verksamhet är närmast
beroende af lärarekåren och
skolmyndigheterna. Vid sidan af dem öfvar dock
äfven en tredje faktor ett stort och ofta
afgörande inflytande. Det är den
allmänna opinionen. I hvardagslag
befattar sig denna mycket litet med
skol-saker. Dessa anses ju af de flesta som
mycket torra och tråkiga, och de äro
väl så ock i jämförelse med teater och
musik och olyckshändelser samt alla
dessa öfriga ting, som dagligen fylla
tidningarnas spalter och fängsla deras
läsares uppmärksamhet.
Men vid utomordentliga tillfällen,
särskildt vid de nordiska skolmötena, då
våra hufvudstäder öfversvämmas af
tusentals främmande herrar och damer
med mångfärgade rosetter, blir
situationen en annan. »Skolmänniskorna» göra
då ett imponerande intryck, först genom
sin öfverväldigande massa och genom
notiserna om det kolossala antal
smörgåsar de på en gång kunna expediera
m. m., därnäst genom sin öfverraskande
afvikelse från den gamla invanda
»skolmästaretypen», slutligen genom
tidningarnas redogörelser för deras föredrag
och diskussioner. Allmänheten får vid
dylika tillfällen lära sig, att »skolfuxarne»
och »skolmamsellerna» se minst lika
intelligenta och trefliga ut som folket mest,
samt att ett pedagogiskt föredrag kan
rymma lika mycket snille och smak som
en pjes, en versbok eller en roman och
röra sig om lika samhällsviktiga ting
som någonsin ett anförande i riksdagens
första eller andra kammare. En sådan
lärdom är af betydelse, emedan deri ger
allmänheten mera mottaglighet för
fackmännens åsikter och önskningar och
sålunda väsentligen underlättar deras
arbete på skolväsendets förbättring.
*
Ännu en lärdom - och det icke den
minst hugnesamma - hafva vännerna
af en verkligt kristlig och fosterländsk
bildning att teckna sig till minnes från
det sjunde nordiska skolmötet. Mången
hade hyst farhågor för att detta skulle gå
i kvaf uti de politiska slitningar mellan
brödrafolken, som man på senare tid
med sådan ifver sökt väcka upp och
hålla vid lif. Det visade sig dock genast,
att nationalhatets gift ännu icke angripit
de båda landens lärarekårer, samt att
dessa icke ville veta däraf utan tvärtom
begagnade hvarje tillfälle att lägga sina
broderliga känslor i dagen.
På ett synnerligen slående sätt bröto
dessa känslor fram vid Skansfesten, då
efter Otto Anderssens gripande tal
svenskarne, liksom af en inre, oemotståndlig
impuls, svarade med »Ja, vi elsker dette
landet», och då slutligen Söyland i
mötets sista stund gaf luft åt allas stämning
genom ett af rörelse genomandadt tal
öfver programhäftets motto:
Vänner från öster, från väster, från söder,
Norden er sluter med fröjd i sin famn.
Trofasta vänner och älskade bröder!
- sådant är stundens och framtidens namn.
Skolväsendet
skall blifva föremål för utställning vid
den stora konst- och industriutställningen
i Stockholm år 1897. Programmet för
utställningen upptager nämligen främst
under industriafdelningen följande:
Grupp L Uppfostran. Undervisning.
Klass 1. Barnets uppfostran. Folkskolan.
Högre lärdomsskolor. Klass 2. Tekniska
yrkesskolor. Klass 3. Högskolor.
Stämpelafgift
för folkskollärare- och
klockare-»fullmakter» spökar fortfarande här och där,
trots folkskolestadgans uttryckliga
bestämmelse, att »förordnande för
vederbörligen antagen lärare utfärdas af
skolrådet utan lösen», samt k. m:ts
kungörelse af den 26 april 1895 (införd i denna
tidning n:r 21), som bestämmer, att
antagningsbevis för organist eller klockare
»skall meddelas utan lösen». Den förut i
vissa delar af riket vedertagna ordning, att
fullmakter för klockare utfärdas af biskop
eller domkapitel, har genom sistnämda
kungörelse blifvit uttryckligen upphäfd,
hvarom vi ansett oss böra ånyo erinra.
Tack från Norge. Svenska
bestyreisen för det sjunde nordiska skolmötet
har från norska bestyreisen haft nöjet
mottaga följande skrifvelse:
Til den svenske bestyrelse for det 7:de
nordiske skolemöde.
På egne og övrige norske deltageres vegne
fremberer vi herigjennem vor dybfölte tak
så-vel til den svenske bestyrelse som til Sveriges
lärerstand og Stockholms by for den store
gjästfrihed og udmerkede velvilje, der på så
månge måder vistes os under det 7:de
nordiske skolemöde. Måtte vi igjen kunne modes
i Kristiania örn 5 år til et ligeså väckende og
hjerteligt samvär til fremme af sand oplysning
og god broderånd.
Det vilde vare os kjärt, om den ärede
bestyrelse gjennem bladene kunde bringe denne
(ak ud i videre kredse.
Krisliania den 2:den september 1895.
Otto Anderssen. J. Nicolaisen.
Th. Brataas. A. Rceder.
Göthilda Nmss. Petrea Larssen.
Nina Fritzner. H. Raabe.
D:r Georg Fasting. Olaf Berg.
N. Th. Holte.
Läkarnes ställning till
Skolhygienen utgjorde ett af öfverläggningsämnena
vid det nyss afslutade sjunde svenska
läkaremötet i Lysekil. Diskussionen
inleddes af professor Curt Wallis med ett
intressant föredrag. I den antagna
resolutionen uttalade sig mötet för, att skolhygien
måtte införas som läroämne vid
seminarierna, hvarigenom de blifvande lärarne
komme att erhålla sådan insikt i hygien,
att nu rådande missförhållanden kunde
blifva afhjälpta. I samband härmed
uttalade sig mötet för ett sådant stadgande,
att ritningar till skolhus måtte komma att
underställas en af k. m:t förordnad
medicinsk myndighet.
Folkskollärarinnas
bostadsförmåner. Folkskollärarinnan Lydia Essen i
Myckleby, Bohuslän, begärde, att
församlingen måtte vid Vassö skolhus tillbygga
ett boningsrum och ett slöjdrum. Som
skäl för den förra framställningen
åberopades, att folkskollärare vore berättigad
till två rum och kök, medan hon finge
nöja sig med ett rum och kök.
Församlingen afslog å kyrkostämman hennes
begäran, enär den ansåg ett rum med
kök vara tjänlig bostad för en lärarinna.
E. Öfverklagade stämmans beslut hos
länsstyrelsen, som nu ogillat hennes besvär,
enär hon ej bevisat, att »hennes bostad
är otillräcklig».
Enligt af k. m:t meddeladt prejudikat
(infördt i denna tidning n:r 28 år 1886) kan
församling icke anses skyldig bestå
folkskollärarinna mera än ett rum med kök,
hvadan tyvärr ingen utsikt till ändring i
förenämda utslag torde förefinnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0480.html
