Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (716.) 18 september 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD PÖI^ FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 38.
STOCKHOLM, 18 SEPTEMBER 1895
14:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50okr., 3/4 år 3 kr., 1/2 år 2 kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr, Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
Allm. tel. 60 OO,
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad .senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
Med dagens nummer fö/jer enligt kungl,
genera/poststyrelsens medgifvande en broschyr med
tite/n; »Ett tidsenligt kaffesurrogat».
Sjunde nordiska skolmötet
Hushållslära i skolan.
Vid allmänna sammanträdet i
Blasieholmskyrkan den 7 augusti behandlades
under ordförandeskap af skolebestyrer
A. Eceder och med lärer N. Underthun
samt folkskollärarinnan Maria Pettersson
i Norrköping som sekreterare tvänne
frågor af följande lydelse:
a) Betydelsen af huslig ekonomi såsom
undervisningsämne i skolan;
b) Huru bör undervisning i
hushållslära lämpligen ordnas?
Öfver det förra ämnet talade rektor
Eugene Schwartz i Stockholm såsom
inledare. Hufvudtankarna i hans
anförande voro följande:
Kvinnan i vårt land eller i de nordiska
landen öfver hufvud har en tvåfaldig
verksamhet, dels en sådan, som mer eller
mindre sammanfaller med mannens yrken,
läkarens, lärarens, affärsmannens,
fabriksarbetarens o. s. v., dels en för henne
egendomlig, makans och moderns och därmed
mer eller mindre öfverensstämmande,
hus-förestånderskans, husmamsellens och
tjänsteflickans. Helt olika kraf ställas i ena eller
andra fallet på henne, för båda erbjuder
hennes natur möjlighet till utveckling.
Flickan vet dock icke, om hennes lif
skall föra henne in på den ena eller andra
banan. Hon måste, om hennes begåfning
det medger, vara beredd att slå in på båda.
Skolan måste således bereda henne för
två banor i lifvet, visserligen icke
omedelbart, men den skall i lika mått möjliggöra
lika utbildning åt båda hållen.
I vårt land har man emellertid gjort
detta högst ofullständigt. För yrkesidkarens
kall utbildas flickan ungefär lika väl som
gossen, men för husmoderns ej i
nämnvärdt mått. Hennes utbildning har i
folk-som elementarskola en ensidig teoretisk
karaktär. Hon får så godt som ingen
utbildning för sin eventuella husmoderliga
befattning. Och dock borde förhållandet
vara det motsatta, ty om snart sagdt
ingen flicka kan med större sannolikhet
påstås, att hon icke blir maka och mor.
Det förnämsta medlet för hennes
utbildning i den riktningen är undervisning i
slöjd och huslig ekonomi. Den förra
undervisningen har gått hastigt framåt. Må
det gå så också med den senare!
#
Folkskollärarinnan fru Sofi Nilsson i
Stockholm talade därefter om, huru
undervisningen i hushållslära lämpligen bör
ordnas. Föredraget innehöll i hufvudsak
följande:
Med skäl klagas öfver att det
uppväxande kvinnliga släktets håg vändes bort
från hemmets sysslor. Orsaken till detta
missförhållande är att söka dels i det
allmänna åskådningssättet och dels i
förhållandena i hemmen. Mödrarna sakna ofta
både tid och förmåga att handleda sina
barn. Barnens sysselsättning i skolan
lägger också hinder i vägen för deras
praktiska utbildning i hemmen, och skolan bör
därför anses pliktig att mera än hittills
taga hänsyn äfven till denna del af
barnens uppfostran.
Skolan bör bereda för lifvet och ej hafva
sitt mål i sig själf.
Hushållsläran såsom skolämne ger osökt
anledning till samtal om en mängd
förhållanden i hemmet, i lifvet, och flickans
intresse kan på så sätt väckas för och
riktas åt mera praktisk sysselsättning.
Vår skolstadga talar om skillnad mellan
kunskapsfordringar hos gossar och flickor,
och det kan då antagas vara i enlighet
med samma skolstadgas anda, om man
fordrar, att flickorna få en grundligare
kännedom om sådana ämnen, som för
deras framtida plikter blifva af nytta, t. ex.
födoämnenas sammansättning, deras
näringsvärde och pris, de förändringar de
undergå vid tillredningen i köket,
jäsningsprocessen, grunderna för konservering, tvätt
och ventilation. De böra därjämte öfvas
i hushållsberäkningar, och på de platser,
där undervisning i hälsolära ännu ej
meddelas, bör naturligtvis äfven detta ämne
införas.
Då en stor del af hushållsläran är
endast naturlära med särskildt praktiskt syfte,
så må en del af den för naturkunnighet
anslagna tiden användas till undervisning
i hushållslära.
Undervisningen bör förtydligas genom
experiment, planscher och preparat. Man
bör alltså t. ex. förevisa köttrådar samt
visa huru köttsaften på grund af sin
ägg-hvitehalt stelnar vid upphettning, under det
att mjölkens ägghvita stelnar vid beröring
med syror.
Redogör man för sädesslagens
beståndsdelar, bör man framställa växtlim och
stärkelse samt koka båda för att visa de
förändringar, som uppstå. Insikt vinnes
härigenom om grunderna för olika förfaringssätt
vid matens tillredning.
Genom mätning af temperaturen hos
kokande vatten kunna flickorna komma till
insikt af det lönlösa i att slösa med
bränsle, då temperaturen i alla fall ej stiger,
utan endast ångbildningen blir häftigare,
så att man nödgas ersätta den bortgångna
vätskemängden, på samma gång maten
förlorar i godhet.
Om en tennbit upphettas i en järnskål
med litet vatten uti, så smälter den först
när allt vattnet afdunstat. Häraf lära
flickorna, att värmet åtgår till ångbildning-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
