Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (717.) 25 september 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 39
slutningen till henne skulle främjas, och för
utomstående skulle härigenom till slut kunna
framstå: Sveriges lärarekår såsom ett enda
stort helt. Lärare och lärarinnor ha så många
gemensamma -intressen, att ett dylikt enande
mycket väl vore behöfligt och äfven godt skulle
kunna gå för sig, om man blott ville visa
hvarandra en smula tillmötesgående.
Enade utgöra vi en makt, splittrade i sins
emellan stridiga grupper komma våra ord att
blifva skäligen kraftlösa till sin verkan, såsom
de hittills varit. Det är att förutse, att detta
tillämpande i praktiken af föreningens teoretiskt
tillräckligt breda bas skall röna motstånd af
ytterlighetsmännen från höger och vänster. Att
det däremot för skolan och kåren vore till gagn,
vågar jag tro.
Genom en verksam censur skulle äfven en
grans kunna sättas för alla försök till
despotism och allenarådande inom föreningen, från
hvilket håll dessa än gjordes.
Hvarifrån skall kapitäl till företaget erhållas?
Se här några förslag!
l a) Ett aktiebolag bildas. Omkring 300 aktier
ä 50 kr. (eller 600 ä 25 kr.) utsläppas. Det blir
ett aktiekapital af 15,000 kronor. Aktierna
löpa med 5 eller 6 % ränta, tills de af
föreningen efter lottning inlösas med sitt åsatta
värde (d. v. s. till pari).
Kretsarna äro 176. Hvarje krets blir ägare
af en eller flera aktier, eller kunna några
enskilda personer inom respektiva kretsar blifva
det. Anser sig en krets (eller person) icke
hafva råd teckna sig för en hel aktie, bör den
få tillfälle teckna sig för en half. De kretsar,
som icke teckna sig för aktier, kunde kanske
vilja ikläda sig risken för en eller flera, ifall
det osannolika skulle inträffa, att företaget ej
bure sig. Kretsar finnas, som helt visst skulle
teckna sig för ett större antal aktier. Ville
aktieägare icke uppbära räntan på sina aktier
utan räntefritt försträcka S. A. F. det
obetydliga kapitalet, stode detta naturligtvis i hvars
och ens fria skön.
b) Om föreningen i och för denna sak ville
använda det kapital, hon redan äger samladt,
och hvilket enligt årsberättelsen för 1894
utgör 6,617 kr. och 6 öre, behöfde endast 352
aktier å 25 kronor tecknas, för att hon skulle
vara i besittning af ett aktiekapital af öfver
15,000 kronor, noga taget 15,417 kr. och 6 öre.
Det vill med andra ord säga, att om blott
fyra personer inom hvarje krets för att
bispringa föreningen i denna angelägenhet
ansåge sig kunna riskera att mot (eller utan)
ränta försträcka henne 12 kr. och 50 öre (= en
half aktie) hvardera, så utgjorde detta lånade
kapital plus föreningens eget det ofvan angifna
kapitalet: Enligt förslag I a) komme efter
samma beräkningssätt en half aktie (.= 12,50 kr.)
på hvardera af sju personer, för att kapitalet
skulle blifva nästan lika stort.
II. a) S. A. F. består af nära 5,000
ledamöter. Må kretsarna taga i öfvervägande, om
de i och för åstadkommande af det nödiga
kapitalet vilja åtaga sig höjd årsafgift för ett
eller två år. Höjdes årsafgiften för en enda
gång med 2,5o kr., så hade föreningen genast
ett kapital af 12,500 kr. att börja företaget
med.
b) Vill föreningen använda sitt här ofvan
angifna kapitäl, behöfde årsafgiften höjas med
endast 1,50 kr., för att föreningen skulle vara
i besittning af ett kapital af öfver 14,000
kronor.
Föreningen behöfde ingalunda mottaga dessa
höjda årsafgifter såsom gåfva af
förenings-medlemmarne. Hon skulle kunna återgällda
dem med mångdubblad ränta genom att för
några år befria från årsafgifts erläggande. Ja,
hon behöfde sedan öfverhufvud ingen årsafgift.
Tidningen skulle, väl kommen i gång, lämna
medel nog årsafgifterna förutan.
På ombudsmötet i år lär hafva beslutats
hemställan till kretsarna om årsafgifternas
höjande. Om denna höjning anses blifva
nödvändig, vore det ju skäl göra den så pass
betydlig, att föreningen för densamma kunde erhålla
en egen ticluing, hvarigenom för framtiden all
dylik extra beskattning skulle kunna undvikas.
Sker- icke något i här antydda riktning, torde
kunna förutspås, att föreningens utveckling gör
nödvändigt att om några år ånyo tillgripa den
å ombudsmötet angifna utvägen för erhållande
af tillräckliga penningemedel.
III a) Om kretsarna ej vilja vara med om att
bilda ett aktiebolag och ej heller bifalla att
årsafgiften höjes, så, om de uttala sig för en
egen tidning och förbinda sig att verka för
hennes spridning samt på så sätt ansvara för
hennes ekonomi, skulle tidningen kunna uppsättas
med af en eller två helt och hållet lånadt
kapital.
b) Föreningen kunde anmoda några enskilda
personer inom (eller utom) henne att bilda ett
aktiebolag, hvilket finge tillgodogöra sig den
ekonomiska vinsten för viss tid (t. ex. 5 år),
mot det att föreningen sedan på billiga villkor
finge öfvertaga tidningen.
Andra sätt att lösa den ekonomiska sidan
af saken torde finnas. De förslag, som här
framställts, äro blott antydningar, som torde
visa, att utvägar till företagets realiserande
finnas, om man blott vill göra sig en smula
besvär. Förslaget I a) synes mig vara det
mest praktiska, emedan genom detta
kretsmed-lemmarne göras mera intensivt intresserade af
tidningens framgång än genom något af de
öfriga förslagen.
Frågan synes undertecknad vara af den vikt,
att hon påkallar kretsarnas synnerliga
uppmärksamhet. Det gäller att för framtiden tillförsäkra
föreningen en årlig inkomst af 25 ä 30,000 kr.,
kanske mera. Det gäller också att värna om
hennes själfbestämmanderätt och frihet. Hvilken
af oss skulle väl icke vilja vara med om ett
dylikt förslag, ifall det låter sig genomföras.
Helst då detta kan ske utan att pålägga de
enskilda medlemmarne någon pekuniär uppoffring,
som icke kan ersättas.
Om mitt här framställda förslag vinner
sympatier inom kretsarna, ser jag intet hinder för,
att S. A. F. äfven kunde blifva utgifvare af en
jultidning samt hvarför icke också af en
barntidning. Ingen har större förutsättningar att
lyckas i dessa företag än vår förening.
Redaktör kunna vi anskaffa, text kunna vi till stor
del själfva skrifva, och prenumeranter blifva
vi dels själfva, dels kunna vi, hoppas jag,
förvärfva sådana äfven utom vår krets.
I fall jag är riktigt underrättad, äga
lärareföreningarna i åtskilliga andra land själfva sina
tidningar. Hvarför skulle det då ej gå för sig
hos oss. Jag föreställer mig nästan, att det
skulle låta sig göra att genom inköp för så
billigt pris som möjligt af Svensk Läraretidning,
(föreningens nuvarande organ) snart nog få
denna sak ordnad.* Kanske skulle föreningen
t. p. m. kunna få påräkna, att denna tidnings
skicklige redaktör, naturligtvis under vederbörlig
kontroll och mot skäligt honorar, åtoge sig
re-daktörskapet.
Med anledning af det, som här ofvan
påpekats, tager jag mig därför friheten föreslå,
att centralstyrelsen till kretsarnas behandling
utsänder frågan
Om ett eget tidningsorgan JÖr Sveriges
allmänna folkskollärare förening.
Härvid kunde följande synpunkter tagas
under ompröfning:
1. Är en egen tidning för S. A. F.
önskvärd? M
2. Är det föreningen möjligt åstadkomma
ett dylikt organ?
3. På hvilket sätt bör ärendets ekonomiska
del lämpligen ordnas?
4. Hvilka garantier för, att tidningen komme
att redigeras i enlighet med föreningens
program, äro önskvärda?
* Ja, vi tro oss kunna säga, att något
hinder härför ej skall möta, helst vi äro
öfverty-gade, att tidningen i föreningens ägo allt
fortfarande skall komma att redigeras i samma
anda som hittills. Motionären beräknar, att
om föreningen ägde tidningen, skulle den gifva
en årlig inkomst af minst 25,000 kr. Detta
representerar med nuvarande räntesatser (högst
4 procent) ett kapitalvärde af 625,000 kr.
Nuvarande ägaren af Svensk Läraretidning skall
helt säkert vara villig att Öfverlämna tidningen
till föreningen mot en ringa bråkdel af detta
belopp. Red. anm.
5. Sedan kretsarna fattat beslut om
tidningens uppsättande, tillsättes en kommitté af
fem personer. Denna får i uppdrag att
utarbeta instruktioner för tidningens redaktion,
föreslå redaktör, dennes arvode och tidningens
namn m. m.
Stockholm den 20 september 1895.
Högaktningsfullt
Otto Carlsson.
Landstingen och skolväsendet
Vid sina under den förflutna veckan
hållna sammanträden hafva nedannämda
landsting beviljat följande anslag för
skoländamål:
Stockholms läns /andsting: till länets folkhög*
skola 3,050 kr., till döfstumundervisningen
6,505 kr., till blinda barns undervisning 400
kr., till sinnesslöa barns undervisning 800 kr.,
till iiiotanstalterna 5,500 kr. och till
åkerbrukskolonien Hall 700 kr.
Uppsala läns landsting: till folkhögskolan 1,142
kr., till tekniska skolan i Uppsala 2,000 kr.
och till döfstumundervisningen 5,742 kr.
Södermanlands läns landsting: till blinda barns
undervisning 600 kr., till undervisning för
of-veråriga döfstumma 1,000 kr., till högre
folkskolan i Malmköping 300 kr. samt till
flickläroverken i länet 1,800 kr., allt årligen under
trevar.
Östergötlands läns landsting: till blinda barns
undervisning 1,500 kr., till
döfstumundervisningen 9,988 kr., till premier vid
småskollärarinneseminariet 100 kr, för upprätthållandet
af landstingsseminariet 4,000 kr. årligen under
fem år, till främjande af den kvinnliga
slöjden 500 kr., till utställningen af
undervisningsmateriel 350 kr., för gosslöjdens
upprätthållande 4,500 kr. (50 ä 75 kr. för hvarje skola),
till understöd åt vid slöjdseminarium
studerande lärare 1,200 kr. (75 kr. till hvarje), till
rese- och traktamentsersättning åt en
slöjdinspektör 600 kr., till räddningshemmet vid
Folåsa 1,500 kr. samt till idiotundervisningen
8,000 kr. "
Jönköpings fäns landsting: till
döfstumundervisningen 7,125 kr. (Motioner om anslag af
500 kr. till Värnamo folkhögskola äfvensom
om två ålderstillägg ä 200 kr. till
småskoleseminariets föreståndare afslogos.)
Kronobergs läns landsting: till länets
folkhögskola 2,500 kr., till småskollärarinneseminariet
1,535 kr. årligen i tre år, för blinda barns
underhåll 600 kr., för döfstumundervisningen 11,621
kr., för undervisning i husslöjd 300 kr. samt
till idiotundervisningen 1,445 kr.
Hallands läns landsting: till
döfstumundervisningen 8,517 kr., till blinda barns
undervisning 600 kr., till sinnesslöa barns vård
ytterligare 1,000 kr, årligen i två år utöfver de 1,000
kr., som förut beviljats, till gymnastikattiralj
vid Katrinebergs folkhögskola 500 kr. samt 500
kr. årligen under o år att utdelas med 50 kr.
hvardera till 10 lärare för bevistande af s. k.
sommarkurser vid universiteten i Uppsala och
Lund-
Göteborgs och Bohus fäns landsting: till
blinda döfstumma barns vård 1,000 kr., till
blinda barns undervisning 800 kr., till
sinnesslöa barns vård 2,500 kr., till skolköket i
Grebbestad 200 kr. årligen under tre år, till
skolköket i Lysekil 200 kr. årligen under tre
år, till främjande af slöjdundervisningen för
gossar och flickor samt till premier åt
lärarinnor i folk- och småskolor i länet för under-,
visning i kvinnlig slöjd 10,000 kr. årligen
under tre år, till seminariet i Uddevalla 2,200
kr. årligen under två år och till
döfstumundervisningen 15,930 kr.
Älfsborgs läns landsting: till blinda barns
undervisning 800 krM till hemmet för blinda
döfstumma i Vänersborg 400 kr. årligen under
fem år, till fattiga vanföra barns undervisning
800 kr., till döfstumundervisningen 1,000 kr.
samt till slöjdskicklighetens befrämjande 8,000
kr.
Skaraborgs läns landsting: till länets
folkhögskola 1,500 kr. årligen under tre år, till döf-
l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
