Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 40. (718.) 2 oktober 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 40
SVENSK LÄRARETIDNING.
515
Särskildt nödigt är det för de lärare, som
hafva en skolas sanitära skötsel sig
anförtrodd. Dess bättre är ämnet litet, det
bör kunna meddelas i rätt korta kurser.
Undervisningen kan inskränkas till det,
som läraren i praktiken behöfver.
Därigenom kunna vi vänta att få reformen
införd i den närmaste framtiden. Oaktadt
reformen är liten, kommer dock
otvifvelaktigt resultatet att blifva
välsignelsebring-ande först för skolan och genom den för
hemmen.
#
Öfver ämnet ventilation^ af gamla
skolsalar samt, om Skolbad höll härpå förste
läraren i Nikolai folkskola d:r S. Nilsson
ett mycket intressant föredrag, och
skildrade talaren utförligt det af honom själf
konstruerade och i skolhuset vid
Skärgårdsgatan i Stockholm införda
ventilationssystemet med införande af frisk luft genom
bleckcylindrar invid taket till eldstadens
närhet och bortförande af förskämd luft
genom särskilda afloppsrör vid taket eller
genom skorstenen*. Talaren
rekommenderade detta system för mindre skolhus samt
för större äldre sådana, i hvilka icke
centraluppvärmning med fördel kunde
anordnas.
För dje i samma folkskola införda
skol-baden och deras välgörande inflytande på
renlighet och ordning i både skola och
hem, på barnens hälsa, ja t. o. m. på
deras klädsel redogjorde doktor N. på ett
öfvertygande sätt. Duschbad efter tyskt
mönster vore i folkskolorna lämpligast.
I hufvudsak lydde föredraget sålunda:
I allmänhet iakttaga människorna en
viss grad af försiktighet, när det gäller att
dricka ur ett glas, som någon förut
begagnat. Men när det gäller att inandas den
luft, som någon annan nyss förut haft i
sina lungor, så är man däremot mindre
nogräknad, oaktadt försiktighet äfven i detta
afseende kan vara af nöden.
I sin Hälsolära har d:r Goldkuhl lyckats
på ett målande sätt skildra den osunda
luften och dess inverkan, då han säger:
Hvem skulle väl med en stinkande, rutten
matbit vilja fördärfva sin sunda måltid? En
sådan tillsats får likväl måltiden, om du
förtär honom i ett bebodt rum, som aldrig vädras;
och denna tillsats är just den i rummet
instängda förskämda luften ––––. Genom in-
andad oren luft blir blodbildningen osund, och
blodet, som skulle gifva kroppen ny och frisk
näring, blir i stället uppblandadt med skadliga
beståndsdelar i sådan mängd, att de icke kunna
fullständigt afsöndras utan afsätta sig här och
där i kroppen och orsaka sjukdomar.
Skolsalarna, där barnen vistas under
uppväxttiden och läraren nästan hela sitt lif,
äro måhända mest utsatta för
luftförskäm-ning. Men man nöjer sig dock med att
utvädra skolsalen under rasterna och
finner allt godt vid inträdet, under det man
saknar kännedom om luftens beskaffenhet
vid lektionens slut.
* Detta ventilationssystem finnes utförligt
beskrifvet i Svensk Läraretidning n:r 11 och 14
år 1893, och å skolutställningen fanns en
modell af ett skolhus med ifrågavarande
ventilationssystem utställd. Denna modell finnes nu
å hygieniska museet vid Karolinska institutet
i Stockholm.
Man må dock ej förglömma följande
yttrande af den om vår skolhygien så
förtjänte professor Heyman:
Äfven om starka och fullt friska barn kunna
fördraga en mindre ren luft, utan att deras
hälsa i längden däraf lider, så kan man säkert
ej nog högt uppskatta värdet af ren luft för
det mera klena och med svag
kroppskonstitution utrustade skolbarnet. Jag påminner blott
om den förändring uti utseende, hudfärg,
hållning och liflighet, som sådana barn efter någon
tids skolgång visa under inflytandet af dålig
skolluft.
Som bevis på skolluftens inverkan på
läraren må följande yttrande ur ett till mig
under förra vintern ställdt bref anföras:
Om Ni kunde hjälpa mig af med denna
förfärliga skolluft, som hotar att taga lifvet af
mig i förtid, vore jag Eder tacksam lör hela
min lifstid. Jag känner, att den förskämda
luften börjar tära på mina krafter mer än
själfva skolarbetet.
Samme lärare upplyste, att man vid
byggandet af skolhuset inmurat galler i
ytterväggarna för ventiler men glömt att
göra hål i väggen vid gallret. Denna
uppgift kan visserligen låta något underlig,
men sådana förvända tillställningar, när
det gäller ventilation, äro dock ej sällsynta.
Det bjudes ju i handeln ut »själfverkande»
ventiler, och man tror sig ofta hafva
åstadkommit ventilation i en sal, blott man där
insatt en kamin, som burit namnet
ventilerande.
Att ventilation fordrar insläppning och
utsläppning af en lika mängd luft, tyckes
man sväfva i okunnighet örn. De s. k.
»ventilerande» kaminerna äro i allmänhet
beräknade på att luft skall tillföras dem
genom en i trossbottnen inlagd trumma.
Vid insättningen af en sådan kamin skulle
det alltså fordras att upprifva golfvet och
dessutom vidtaga särskilda anordningar för
utsugningen. Det hela blir besvärligt och
kostbart och sker därför sällan.
Skall det på allvar kunna sättas i fråga,
att alla skollokaler i vårt land skola förses
med anordningar för ventilation, så måste
man kunna gifva anvisningar på ett sätt,
som utan stora kostnader kan lämpas efter
de i hvarje fall gifna förhållandena. Ett
sådant under 10 års tid bepröfvadt sätt
finnes. Grundprincipen för detsamma kan
sägas bestå däri, att man leder den
inströmmande luften fram till värmekällan
upp under taket och först där släpper den
fri i rummet. Varm och kall luft blandas
här med hvarandra, så att man är befriad
från drag.
Friskluftstrumman, som, ifall den är
fyrkantig, lämpligen göres 25 cm i
genomskärning, bör i närheten af ytterväggen
förses med ett spjäll, som under den
kallare årstiden stänges, då skolan ej pågår.
När nu kall luft rusar in i trumman,
afkyles den omkring henne varande luften,
den blir tyngre och sjunker, hvarigenom
all den vid taket varande varma luften
sättes i rörelse för att så fort som
möjligt i tur och ordning få göra gagn.
Friskluftstrummans väggar blifva ej våta, såsom
fallet skulle blifva i händelse den låge nära
golfvet, då den en gång af henne afkylda
och tung vordna luften ständigt skulle
stanna kvar kring henne och för öfrigt
en olidlig golfkyla skulle uppstå.
För utsugning af luft från rummet eller
evakuering har man hvarjehanda medel
att tillgripa. Enklaste sättet borde väl vara
att härför använda rökgången. A våra
kakelugnar sitter vanligen strax ofvanför
spjället en sotlucka, som kan ersättas med
en lätt reglerbar ventil, hvarigenom man
får en rätt afsevärd utsugning för ringa
kostnad. Ligger en skorsten i närheten
af rummet, så kan man omedelbart i
dennas vägg inmura en ventil för utsugning.
Skulle intet af dessa medel kunna
lämpligen användas, så återstår att taga ett
hål i rummets tak, insätta i detta hål en
trumma, som ledes genom vinden upp
genom taknocken, hvilken den bör öfverstiga
med omkring l meter. I det fria förses
den med ett lätt skydd mot nedfallande
regn och snö och vid sin undre ända bör
den kunna afstängas med en ventil, som
ligger i plan med rummets tak, när den
är stängd. För öfrigt bör man gifvetvis
se till, att den inströmmande luften ej
direkt ledes ut genom denna trumma.
Då lika mycken luft måste insläppas
som den utförda, så böra insläppnings- och
utsläppnings-trummorna vara lika stora.
Fördelen af att hafva äfven utsugningen
förlagd uppe vid taket består däri, att ingen
behöfver sitta i närheten af öppningen och
vara utsatt för drag, som eljest kan
förorsakas äfven af den bortgående
luftströmmen.
Om någon invänder, att utsugningen bör
förläggas i närheten af golfvet, emedan
luften där är mest kolsyrehaltig, så kan
härpå svaras, att undersökningar gifvit vid
handen, det kolsyrehalten är öfverallt lika
i rummet. Temperaturmätningar hafva
ådagalagt, att luften i en skolsal på
detta sätt ventilerad har samma värmegrad
nere vid golfvet som vid manshöjd, och
detta förhållande är ju särdeles godt.
Hvad beträffar skötseln af ventilationen,
så bör friskluftstrumman öppnas samtidigt
med att eldningen sker i kakelugnen på
morgonen. När eldningen är slut och
kakelugnsspjället stänges, hvilket bör ske
före skoltidens början, bör ventilen i
utsugningstrumman öppnas, och i detta skick
skall ventilationen befinna sig, så länge
barnen äro kvar i salen. Vid betydligare
köld ute är det däremot önskvärdt, att alla
ventiler stängas samtidigt med att barnen
gå hem för dagen.
Skötes saken på detta sätt, så kan man
lyckas i sin skolsal ständigt hafva frisk
luft och en temperatur, som växlar högst
l å 2 grader under hela förmiddagen.
Till vägledning för skötseln är det rätt
bra, att temperaturen l timme före
lästiden antecknas af den, som har att ansvara
för eldningen, samt vid lästidens början
och slut af läraren eller något barn, som
af honom fått detta uppdrag. Flera års
erfarenhet har visat denna åtgärd vara
förträfflig.
Hvad beträffar bränsleåtgången, så
behöfver man ej hysa fruktan, ty i en
ordentligt ventilerad sal behöfver ej rummet
under eftermiddagarna utkylas : bränsleåt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
