Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (720.) 16 oktober 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
546
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 42
härskande partierna såsorn politiska
agitationshärdar, där lärjungarne mindre
sysselsattes med studier än med möten
och proklamationer, och där icke ens
öppet myteri och misshandel af lärarne
voro alldeles okända. Att skolpojkarne
vid de läroverk, där en sådan anda helt
nyligen varit rådande, ej kunna prestera
goda latinska eller grekiska temata, det
är visserligen ej ägnadt att väcka någon
undran. Utmärkta kännare af bulgariska
förhållanden intyga ju dessutom, att
bulgarerna till själfva sin natur äro
»praktiska hufvuden», som snarare äro böjda
att underskatta »den intellektuella
bildningen» än att öfverskatta densamma.
Möjligt är, att det unga Bulgarien går
en olycklig framtid till mötes. Men i så
fall kommer väl detta att bero därpå,
att det ej mäktar arbeta sig ut ur det
politiska jäsningstillstånd med ständiga
sammansvärjningar, resningar,
statskupper, pronunciamentos, utländska mutor
och intriger, röfvareväsen, politiska mord
på öppen gata under polismaktens ögon
och med de makthafvandes goda minne
m*, m., hvaraf hela dess historia är så
kännetecknad. Att tillskrifva det
nybildade skolväsendet någon del af skulden
för detta tillstånd är orimligt. Tvärtorn
är det just i den stora tillströmningen
till de lägre och högre
bildningsanstalterna, som grundliga och sorgfälliga
iakttagare sett en borgen för landets
oberoende och ’kraftiga utveckling.
#
Vi hafva måhända ägnat denna
»östeuropeiska fråga» på skolans område
en större uppmärksamhet, än den i sig
själf förtjänar. Men dels har man på
motsidan sökt göra ett betydande
nummer däraf, dels visar densamma på ett
synnerligen tydligt sätt, huru litet
genomtänkta åtskilliga af de skäl äro, på hvilka
motståndarne till »folkskolan som
bottenskola» ofta grunda sina påståenden.
Korta meddelanden
rörande vid årets oktober-kyrkostämmor
fattade beslut angående skolväsendet
mottagas med tacksamhet.
Man skall veta, hvad man vill.
En och annan gång händer, att en
lärare söker en plats och får den, men
ångrar sig och vill helst stanna, där han
är. Dylik ostadighet är ej att
rekommendera, allra minst för en lärare. K.
m:t vill ej heller veta af sådant.
Direktör F. Hjort, som sökt och erhållit
musikläraretjänst vid högre latinläroverket
i Göteborg, har hos k. m:t anhållit att,
med afsägelse af nämda tjänst, få
bibehålla sin förut innehafda
musiklärarebefattning vid läroverket i Umeå, men
ansökningen har af k. m:t afslagits.
Centralstyrelsens »färg»
var föremål för en ganska egendomlig
diskussion vid Hernösands skollärareför-
enings senaste möte. En talare påstod,
att Sveriges allmänna
folkskollärareförening »hade en ledning, hvars män
tolererade okyrkliga, socialister och
im-moraliska personer, sådana som en
Lenn-strand». Härtill svarade en annan talare,
att »den omnämda styrelsen vore
politiskt frisinnad men visade sig inom
skolans område opartiskt tillgodose dess
bästa».
Rätta förhållandet är ju - såsom
torde vara en allmänt känd sak - att de
personer, som för närvarande sitta i
centralstyrelsen, företräda i politiskt
hänseende mycket skilda åsikter, ända från
yttersta högern. Detta har icke alls
hindrat, att de kunnat samarbeta, då det
gällt skolangelägenheter.
Folkskolepedagogik för
prästkandidaterna. I anledning af en från chefen
för ecklesiastikdepartementet inkommen
skrifvelse af den 7 mars har
kanslärsäm-betet från teologiska fakulteterna vid
Uppsala och Lunds universitet infordrat
yttranden och förslag rörande anordnandet
vid folkskollärareseminariet i Uppsala och
Lund för teologie studerande af en
lärokurs, omfattande dels svenska folkskolans
anordning enligt folkskolestadga och
normalplan, dels det hufvudsakliga i allmän
och särskild undervisningslära i samband
med öfningar alt undervisa i folkskolans
särskilda läroämnen.
Det begärda utlåtandet har nyligen
inkommit från teologiska fakulteterna i
Uppsala och Lund. Fakulteten i Uppsala
tillstyrker saken och föreslår, att en
pedagogisk läro- och öfningskurs vid
folkskollärareseminariet må anordnas för teologie
studerande och att dess nöjaktiga
genomgående bestämmes såsom villkor för rätt
att aflägga prästexamen. Äfven fakulteten
i Lund tillstyrker förslaget och ser häri
ett medel att närmare sammanbinda kyrka
och skola.
Utställning1 af
undervisningsmateriel. För uppehållande jämväl under år
1896 af den vid folkskollärarinneseminariet
i Stockholm anordnade ständiga utställning
af undervisningsmateriel har k. m:t
anvisat ett belopp af 500 kr., att utgå med
300 kr. till utställningsföremålens
vidmakthållande och förökande samt med 200 kr.
såsom ersättning åt seminariets rektor för
tillsyn och vård af utställningen.
Frågor rörande
vikariatsersättningar af Statsmedel. Hjulsjö
församlings skolråd sökte hos länsstyrelsen i
Örebro län att till aflöning under 97 läsdagar
detta år af en examinerad vikarie för
ordinarie folkskolläraren A. Brinkman, hvilken
på grund af läkarebetyg erhållit
tjänstledighet, utbekomma ett statsbidrag af 230
kr. 95 Öre. Länsstyrelsen resolverade,
att då på grund af stadgandena i l och 2 §§
af k. kungörelsen den l juni 1894 angående
aflönande i vissa fall af vikarie för sådan
ordinarie lärare eller lärarinna vid folkskola,
som af sjukdom urståndsättes att fullgöra sin
tjänst, vikariens aflöning af allmänna medel
skulle utgå med 400 kr. för åtta månaders
undervisningstid, hvarje månad beräknad till 30
dagar, funne länsstyrelsen sig icke kunna
forordna om utbetalande till sökanden af störire
statsbidrag, än hvad som efter förenämda
beräkning belöpte på 97 dagar eller 161 kr. 67
öre.
Skolrådet sökte häri ändring hos k. m:t.
Som upplyst blifvit, ätt vikariens
tjänstgöring omfattat tiden fr. o. m. den 6 maj
t. o. rn. den 15 juli samt fr. o. m. den l
oktober t. o. m. den 15 december
innevarande år med l/% månads uppehåll i maj eller
tillhopa 4 Va månader, har k. m:t, på sätt
länsstyrelsen uti sitt utlåtande jämväl
hemställt, förklarat Hjulsjö församling berättigad
att såsom statsbidrag till ifrågavarande
vikaries aflöning i vederbörlig ordning
utbekomma ytterligare 55 kr.
- Hos länsstyrelsen i Uppsala län sökte
Öfver-Grans församlings skolråd att af
allmänna medel utbekomma 250 kr. för
aflönande af en lärarinna, som under tiden
l februari-30 juni detta år vikariat för
ordinarie folkskollärarinnan Karolina
Larsson, hvilken, enligt ansökningen bilagdt
läkareintyg, lede af kronisk
sinnesrubbning, som efter all sannolikhet för all
framtid gjorde henne oförmögen att tjänstgöra
som lärarinna.
Då ordinarie folkskollärarinnans sjukdom
vore af sådan beskaffenhet, att tron till
följd däraf vore urståndsatt att vidare
återinträda i tjänstgöring, fann länsstyrelsen
skolrådets framställning icke till vidare
åtgärd föranleda.
K. m:t har den 28 sistl. september
fastställt länsstyrelsens resolution.
Afslagen ansökan. Folkskolläraren
i Båraryds församling J. V. Billqvist har
hos k. m:t anhållit, att han måtte
förklaras behörig att söka och innehafva
lärarebefattning vid högre folkskolan i Jämshög
utan hinder däraf, att han icke idkat
studier vid universitet. K. m:t har ej
funnit skäl bifalla denna ansökan.
Skolhusbyggnadsfrågor inför k.
m:t. Den 27 juli 1894 beslöt
kyrkostämman i Sköldinge i Södermanland med
3,045 röster mot 2,299 att uppföra ett
nytt, för 64 barn afsedt skolhus i Tofvesta.
Minoriteten, som röstat för skolhusets
förläggande till Tjugesta, anförde besvär hos
länsstyrelsen på den grund, att Tofvesta
hade ett mindre lämpligt läge vid
skolområdets gräns. Uti infordrad förklaring
anförde de icke klagande församlingsborna,
att Tofvesta vore belägen i närheten af
församlingens tätast befolkade område och
följaktligen måste anses för ändamålet
lämpligare än Tjugesta, som låge i en trakt,
där befolkningen vore ojämförligt glesare.
Såväl länsstyrelsen som
kammarkollegium och nu senast k. m:t hafva ogillat
besvären.
- Nora landsförsamlings kyrkostämma
hade den 21 oktober 1893 afslagit ett af
skolrådet gjordt yrkande, att inom Kåfalla rote
skulle uppföras erforderligt skolhus och
tillika bestämt, att någon uttaxering för
sådant ändamål icke skulle under 1894
verkställas. Frågan skulle dock återupp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
