Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (720.) 16 oktober 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r -42
SVENSK LÄRARETIDNING.
547
tagas, så snart församlingens skolväsende
i sin helhet blifvit ordnadt. Uti öfver
detta beslut anförda besvär hos
länsstyrelsen yrkades kyrkostämmobeslutets
upphäfvande, dels därför att numera någon
lämplig skollokal icke funnes alt hyra och
dels emedan Kåfalla Skolrote med sina 93
skolpliktiga barn behöfde sitt särskilda
skolhus, huru än församlingens skolväsen
komme att ordnas.
Länsstyrelsen ogillade besvären,
hvaremot kammarkollegium efter besvärens
fullföljande den 11 sistlidna mars förklarat,
att, enär med afseende å hvad vederbörande
folkskoleinspektör meddelat rörande den nu
begagnade skollokalen för Kåfalla rote samma
lokal måste anses vara för ändamålet otjänlig
och otillräcklig, funne kollegium skäligt att,
med undanrödjande af kyrkostämmans
öfver-klagade beslut och länsstyrelsens utslag, visa
ärendet åter till, kyrkostämman, som hade att
utan hinder af sitt förut fattade beslut vidtaga
de åtgärder, som kunde finnas erforderliga för
skyndsamt anskaffande af ändamålsenlig lokal
till undervisnings meddelande åt de barn, hvilka
tillhörde Kåfalla nuvarande Skolrote.
K. m:t har den 29 september fastställt
detta utslag.
- Arnö församling beslöt den 15 augusti
1875, att de båda skolrotarna inom
församlingen, Arnön och Oknön, skulle hvar
för sig bygga och underhålla skolhus, i
enlighet med hvilket beslut Oknö rote
sedermera uppfört nytt skolhus. Den 20
februari 1893 beslöts uppförande af nytt
skolhus inom Arnö rote men afslogs
samtidigt af samma rotes intressenter gjordt
yrkande om gemensamhet i
skolhusbyggnadsskyldigheten. Häröfver klagades hos
länsstyrelsen i Uppsala under yrkande, att
skolhusbyggnadsskyldigheten måtte enligt
gällande stadga blifva skoldistriktets
gemensamma angelägenhet, dock med skyldighet
för Arnö rote att inlösa sin andel i Oknö
förut uppförda skolhus. Länsstyrelsen
lämnade besvären utan afseende, men
kammarkollegium har genom utslag den 18
mars 1895 förklarat,
att, enär den inom Arnö församling på grund
af kyrkostämmobeslutet den 15 augusti 1875
hittills följda öfverenskommelsen om
skolhusbyggnadsskyldighetens fullgörande rotevis icke
afsett nåzon bestämd tid och således måste
anses hafva upphört att gälla, då församlingens
medlemmar ej längre sig därom förenade, med
ändring af länsstyrelsens utslag förklarat
flertalets beslut å kyrkostämman den 20 februari
1893 icke hindra tillämpningen af stadgandet
i 57 § l mom. af stadgan angående
folkundervisningen i riket den 20 januari 1882 i fråga
om skyldighet för alla i skoldistriktet boende
att deltaga i kostnaden för byggnad och
underhäll af skolhus, i följd hvaraf det å
sistnämda kyrkostämma fattade häremot stridande
beslut till all kraft och verkan undanrödjes,
dock med rätt för Oknö Skolrote att vid
verkställandet af gemensam skolhusbyggnad
tillgodoräkna sig de kostnader, denna rote på sitt
skolhus användt.
K. m:t har den 21 sistlidna september
icke funnit besvären föranleda annan
ändring i kammarkollegii utslag, än att det
lämnas vederbörande öppet att beträffande
frågor vid den likvid, som i anledning af
skolhusbyggnadsskyldighetens öfvertagande
af församlingen må mellan rotarna äga
rum, särskildt i laga ordning anhängiggöra
och utföra den talan, hvartill fog kan
föré-fmnas.
- Medlemmar af Järfsö församling hade
hos länsstyrelsen i Gäfle ingifvit besvär
öfver kyrkostämmans den 12 augusti 1894
fattade beslut att låta reparera Myra
skolhus, därvid de anförde, att beslutet ej
vore i laga ordning tillkommet, enär
stämmans ordförande skulle dels förnekat ene
klaganden att erhålla ordet för att yttra
sig i frågan och dels uraktlåtit att
framställa proposition för fattande af beslut.
Länsstyrelsen fann klagandenas påståenden
ej styrkta och lämnade besvären utan
afseende. I de hos kammarrätten fullföljda
besvären begärdes förordnande om
anställande af vittnesförhör vid ortens
häradsrätt, men kammarrätten fann icke skäl
vara anförda, som kunde föranleda ändring
i länsstyrelsens utslag. Nu senast har
äfven k. m:t funnit skäligt lämna besvären
utan afseende.
Upphäfdt afsättningsbeslut.
Kyrko-och skolrådet i Åkerby församling beslöt
den 16 sistl. april att skilja
folkskolläraren och klockaren därstädes G. G.
Forslund (som år 1883 erhållit varning för
det han misshandlat skolbarn) från sina
innehafvande befattningar.
Afsättningsbe-slutet har den 8 d:s med anledning af
F:s klagomål upphäfts af Uppsala
domkapitel. Utslaget lyder sålunda:
Domkapitlet har tagit hvad i detta
besvärsmål förekommit i behörigt öfvervägande;
och då hvarken vid det förhållande att
hittills, oaktadt det genom fastställdt utslag af.
år 1887 vederbörande gifna åläggande att med
anledning af Forslund ådömdt och af honom
undergånget straffarbete för våld å annan
person, hvaraf döden följt, i domkapitlet anmäla,
huruvida någon och i sådant fall hvilken
åtgärd från förenade kyrko- och skolrådets sida
må hafva af berörda misshandelsmåls utgång
författningsenligt påkallats beträffande
Forslunds bibehållande i kyrkans och skolans
tjänst, dylik anmälan ej skett, kyrko-.och
skolrådet numera kan anses hafva ägt laglig be
fogenhet att, på sätt som skett, åberopa
nyssnämda af Forslund begångna brott och därför
undergångna straff i och för s»g till grund för
det nu öfverklagade beslutet rörande Forslunds
afsättning, så mycket mindre som, enligt hvad
kyrko- och skolrådsprotokollet för den 19
oktober 1894 utvisar, Forslund till berörda dag
på ett oförvitligt sätt skött sina tjänster vid
kyrka och skola och däröfver erhållit goda
vitsord, jämväl af kyrko- och skolrådets
nuvarande ordförande, liksom ock
folkskoleinspektören i afgifvet utlåtande om Forslunds
förhållande i tjänsten lämnat de bästa vitsord,
och icke heller, ehuru af hvad i målet emot
Forslund förekommit måste anses framgå, att
Forslund icke alltid iakttagit tillbörlig
varsamhet i tjänsten och bemött kyrko- och
skolrådets ordförande med skyldig aktning, detta
jämte hvad af kyrkorådet och skolrådet i det
öfverklagade utslaget i öfrigt anförts och
åberopats rörande felaktigheter å Forslunds sida
kan emot Forslunds bestridande anses utgöra
laglig grund för Forslunds skiljande från
innehafvande befattningar;
alltså pröfvar domkapitlet rättvist det
öfverklagade beslutet till all kraft och verkan
undanrödja.
En allmän svensk sångarfest fore
slår Östg. Gorr. skola hållas i samband
med utställningen i Stockholm 1897.
Frågan förevar vid sällskapet I. O. T:s
årssammanträde i Linköping i lördags.
Förslaget väckte liflig anklang, och det
ansågs högeligen önskligt, att några bland
våra större manssångföreningar, såsom
studentsångföreningarna i Uppsala och Lund,
de stora sångföreningarna i Stockholm och
kanske i några andra städer samt
föreningen för kvartettsångens höjande m. fi.
ville sätta sig i spetsen för ett sådant
företag, hvilket ansågs skola ej blott verka
uppryckande på den svenska kvartettsången
utan gifva välgörande impulser åt hela
nationen. Programmet skulle upptaga dels
jättekörer af samtliga sångföreningar dels
enskilda uppträdanden af de olika
föreningarna.
Tiden för en sådan sångarfest borde
utsättas till någon vecka före midsommaren j
1897.
I Finland hållas dylika nationella
sångarfester hvarje eller hvartannat år. En
dylik fest finnes skildrad i Svensk
Läraretidning n:r 27 förra året.
Växjö stifts folkskolläraremöte.
Bestyreisen för Växjö stifts trettonde
folkskolläraremöte nästa år har vid sitt
konstituerande sammanträde utsett till
ordförande domprosten K. Henning, till vice
ordförande seminarierektor G. O.
Arcadius, till sekreterare seminarieläraren V.
Algren och till kassaförvaltare
folkskolläraren F. Berggren, alla i Växjö.
Bestyreisen fördelade sig på tre afdelningar,
sålunda:
pedagogiska afdelningen: seminarierektor
G. ö. Arcadius, domprosten K. Henning,
folkskollärarne M. Sjödén och F. Berggren,
alla i Växjö, folkskollärarne P. Borgh i
Leka-ryd och J. Johansson i Ljungby samt
kyrkoherden J. P. Dahlstedt i Nöbbeled;
afdelningen för mötets yttre anordningar:
borgmäsiaren K. H. Bergendahl, folkskollärarne
M. Sjödén, F. Berggren, V. Algren och F.
Blomdahl samt folkskoliärarinnan Sigrid Berg;
afdelningen för utställning af skolmateriel:
rektor H. Andersson, seminarierektor G. O.
Arcadius och folkskolläraren F. Blomdahl,
hvarjämte bokhandlaren A. Qviding skulle
anmodas blifva adjungerad ledamot af denna
afdelning.
Att äfven vid de medelstora skolmötena
bestyrelserna fördela sig på sektioner,
synes oss vardt förtjäna efterföljd.
En 100-årig" folkskola. Till Svensk
Läraretidning skrifves: Sekelgammal är von
Reiserska skplan vid Lärkesholm i norra
Skåne. Med anledning häraf firades en
fest därstädes den 10 dennes med
föredrag af lärarne och sång af äldre och
yngre skolbarn. 25 flaggor och vimplar
voro placerade framför skolan, En
närmare anledning till festen var dock, att
det var 25:e årsdagen sedan de nuvarande,
prydliga skollokalerna invigdes.
Skolan består af goss- och flickskola,
förberedande skola samt härbergshus för
fattiga skolbarn. Skolan är stiftad af
titulär landshöfdingen Andr. von Reiser. Den
förste läraren var Andreas Lundahl. Ar
1820 efterträddes han af sonen O,
Lundahl, som slutade med sin verksamhet
1870. Denne ansågs som en mycket
kunnig och skicklig lärare, och ofta jämte
Sv. Rosenberg i Östra Ljungby blelf han
framhållen af seminarieföreståndaren
Quiding i Lund såsom efterföljansvärdt
mönster för skollärare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
