Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 43. (721.) 23 oktober 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
560
SVENSK LÄRAEETIDNING.
N:r 43
En bland dessa var en
specialutställning af den undervisningsmateriel, som
genom ecklesiastikdepartementet
tillhanda hålles vårt lands
folkundervisnings-anstalter. Af lätt insedda skäl är det
denna materiel, som i vårt lands skolor
företrädesvis kommer till användning.
Helt säkert var det därför särskildt för
de svenska mötesdeltagarne af stort gagn
och intresse att få se en öfverskådligt
uppställd, fullständig samling af denna
materiel. Den var ordnad efter de olika
undervisningsämnena i full
öfverensstämmelse med den af departementet senast
utsända förteckningen. Denna senare
fanns ock i sin helhet med tillhörande
prisuppgifter och anvisningar för
rekvisitioner intagen uti den öfver
utställningen utarbetade katalogen.
Med anledning af denna utställning
har förslag framställts därom, att man
borde söka åstadkomma en permanent
dylik samling, hvilken kunde få utställas
vid de nu så ofta förekommande
läns-eller stiftsmötena. Förslaget är väl vardt
att uppmärksammas, och dess
förverkligande torde icke möta några
oöfverstigliga svårigheter.
*
En annan nyhet var utställningen af
pedagogisk litteratur. Denna utgjordes
af en ganska betydande samling (öfver
700 nummer), innehållande det viktigaste
af sådan litteratur, som hittills
utkommit inom Sverige, Norge och Danmark.
Då intresset för studium af uppfostran
och undervisning allt mer synes tilltaga
och i samband härmed den pedagogiska
litteraturen hastigt tillväxer, så beredde
helt säkert denna utställning mången
lärare och lärarinna ett kärkommet
tillfälle att förskaffa sig en sammanfattande
öfverblick af hvad som på detta område
hittills uträttats. Utställningens gagn
ökades i väsentlig grad däraf, att en
tryckt fullständig förteckning öfver
densamma för billigt pris tillhandahölls de
besökande.
Något verkligt studium af den
utställda litteraturen kunde ju naturligtvis
under de brådskande mötesdagarna ej
komma i fråga, men med ledning af
förteckningen kunde hvar och en lätt finna det,
som för honom var af särskildt intresse,
och därom förskaffa sig en kännedom,
hvilken kanske eljest icke utan mycket
besvär och ansenliga kostnader kunnat
erhållas. Den uppmärksamhet, som
denna utställning tillvann sig, visade
otvetydigt, att den verkligen fyllde ett behof.
I sammanhang härmed torde böra
påpekas de tre redogörelser för
undervisningsväsendet i Sverige j Norge och
Danmark, hvilka i och för detta möte
utarbetats på föranstaltande af
utställnings-sektionen.* Ett icke ringa arbete
hade i dessa redogörelser blifvit
nedlagdt.
*
Äfven de rent yttre anordningarna
vid utställningen voro tillfredsställande.
Se denna tidning n:r 33.
Lokalen var tillräckligt rymlig, för att
utställningsföremålen skulle kunna göra
sig gällande, och de olika rummen voro
så belägna, att en beständig cirkulation
af åskådarne kunde äga rum och
därigenom trängsel undvikas. Under hela
den tid, utställningen var öppen,
öfver-vakades den af lärare, hvilka voro fullt
förtrogna med densamma och på grund
däraf kunde lämna alla behöfliga
upplysningar. Smakfulla dekorationer af
flaggor och vapensköldar bidrogo att åt
det hela gifva en angenäm och
tilltalande prägel.
Då man vandrade genom de stora
utställningssalarna, kunde man ej undgå
aU anställa jämförelser mellan förr och
nu. Vi kunna nu knappast fatta, huru
våra föregångare på skolans fält kunde
reda sig med den torftiga materiel, som
stod dem till buds. Det var
sannerligen ingen lätt sak för dem att göra sin
undervisning åskådlig och lefvande. Nu
däremot framträda ju nästan dagligen
nya hjälpmedel, täflande med hvarandra
i ändamålsenlighet och prisbillighet. Det
gäller nu nästan blott att häraf välja
det bästa och - att anskaffa de nödiga
medlen. Detta senare kan väl ännu på
vissa orter möta svårigheter, men den
ständigt ökade afsättningen af
undervisningsmateriel visar dock, att skolans
myndigheter allt mera börja inse värdet och
behofvet af densamma. Lärarne kunna
ock härutinnan uträtta ganska mycket.
De numera årligen återkommande
sammanträdena med skolråden erbjuda dem
goda tillfällen därtill. Det har också
visat sig, att dessa möten just i detta
afseende redan burit rik frukt.
Profblad
af årets Jultomte utsändes nu liksom i
fjor under sista veckan i oktober. Vi
hoppas, att såväl lärare som skolbarn
skola erkänna, att tomten ytterligare gått
framåt, sedan han sist visade sig. I år
bjuder Jultomten på flera taflor af
verkligt konstvärde. Fullständig
innehållsförteckning offentliggöres samtidigt
med profbladet, så att en hvar vet, hvad
han får för valuta för sin 25-öring.
»Icke tillfredsställande.»
Föreskriften om obligatoriska
feriearbeten i skolorna har som bekant väckt
mycken ovilja hos föräldrarna. Äfven
lärarne tyckas ej vara belåtna med den
nya anordningen. Göteborgs
läraresällskap har diskuterat frågan. Utom
biskop Rodhe deltogo i diskussionen två
rektorer, tre lektorer och tre adjunkter,
af hvilka ingen yttrade sig till försvar
för feriearbetena i deras nuvarande form.
Särskildt fann man det betänkligt, ja
demoraliserande, att lärjungar kunna
försumma sitt förelagda arbete utan att
däraf erfara någon påföljd. På biskop
Rodhes förslag beslöt sällskapet att
såsom sin mening uttala, att det anser
feriearbetena i deras nuvarande form
vara icke tillfredsställande.
Det antages, att frågan förekommer
vid nästa riksdag.
Döfstumlärare-seminariet å
Manilla. K. m:t har föreskrifvit, att rektor
vid döfstumlärare-seminariet å Manilla skall
äga antaga elever vid seminariet, sedan
chefen för ecklesiastikdepartementet på
rektors förslag bestämt, huru stort antal
som för hvarje läsår må vid seminariet
intagas. Tillika har k. m:t förordnat, att
tillsynen öfver seminariet skall åligga
styrelsen för första döfstumskole distriktet.
Lästiden i aftonskolan. De i
hufvudstaden inrättade söndags- och
aftonskolorna, hvilka äro afsedda för sådana
barn, som - vanligen på grund af
fattigdom - måste afbryta den egentliga
skolgången, innan de hunnit genomgå
folkskolans kurs, pågå två hvardagsaftnar i
veckan kl. 6-8 samt söndagsmorgnarna
kl. Va 9-Vall. I ett par församlingar
har söndagen utbytts mot en tredje
hvar-dagsafton. En och annan arbetsgifvare
har emellertid förklarat sig hafva svårt att
under nämda tid på aftnarna undvara
sina biträden. I anledning häraf har
folkskoleinspektören härstädes till hrr
arbetsgifvare utfärdat ett cirkulär, däri han
anmodat dem uppgifva, under hvilken af
tiderna kl. 3-5, 4-6, 5-7 eller 6-8
de lättast kunna undvara de i deras tjänst
anställda minderåriga, som äro skyldiga
attobesöka aftonskolan.
Åtgärden har tydligen till syfte att
åstadkomma en jämnare skolgång i de nämda
skolorna. De blifvande svaren torde nog
ådagalägga, att önskningarna hos
arbetsgifvarne i detta afseende äro mycket olika.
Enda sättet att så fullständigt som
möjligt undanrödja detta hinder för en
ordentlig skolgångar måhända, att olika
skol-afdelningar hade olika lästider, och att
hvarje barn placerades i den afdelning,
som för detsamma hade lämpligaste
lästiden. En sådan anordning torde dock
möta oöfverstigliga svårigheter, så länge
barnen tillåtas att afgå från den dagliga
skolundervisningen på så skilda stadier,
som nu är fallet.
Om lekens betydelse som
uppfostringsmedel höll förste läraren vid
Filipstads folkskola O. Hellgren föredrag
vid Filipstadskretsens möte i Filipstad den
12 dennes. Ur det intressanta föredraget
anföra vi följande:
Vetenskapen, biträdd af grundlig erfarenhet,
förordar bland andra ämnen den fria leken.
Den ser i honom såväl som i gymnastiken
och den kroppsansträngande slöjden en
mäktig hafstång för uppnåendet af bildningens
högsta mål, den fulländade utvecklingen af
såväl de andliga som de materiella
förmögen-heterna. Leken är oumbärlig för det lilla
barnet. Det har i leken något för sig bestämdt
afpassadt. I leken anstränges och härdas
dess kropp, i leken odlas förståndet och
själf-bestämningen. Själen lär sig därunder
småningom härska öfver sin undersåte kroppen,
och undersåten att lyda, under det han
samtidigt däraf frodas och växer till en
jämförelsevis kraftig och sund boning för sin
innehafvare. Och är kroppen sund, så är äfven
själen det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0564.html
