Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 43. (721.) 23 oktober 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 43
SVENSK LÄRAKETIDNING.
563
ur pedagogisk synpunkt. I de större
klasserna - hvarje klass har sex timmars
handarbete i veckan - erhålles biträde
vid undervisningen. Att döma af hvad
jag såg, var äfven denna undervisning väl
ordnad och ledd.
Innan jag lämnade flickskolan, blef jag
i tillfälle få åhöra äfven en sånglektion.
Den älskvärda lärarinnan ackompanjerade
på harmoniet sin klass till några valda
sånger ur Jul. Hammarlunds sångbok.
Det ljöd så vackert och utgjorde en värdig
afslutning på hvad jag sett och erfarit
under dagens lopp. Med rördt hjärta
lämnade jag skolan. Allt hade på mig verkat
så harmoniskt, och ändå - huru torrt
och andefattigt låter det icke, när man
söker fästa sådana intryck på papperet.
Otto Salomon.
Dödsfall.
G. V. Vestrell f- Den l dennes
afled i magkräfta klockaren och organisten
samt f. d. folkskolläraren Carl Vilhelm
Vestrell i Trosa landsförsamling. V. var
född i Sorunda 1823, genomgick
normalskolan i Stockholm 1841 och tog samma
år organist- och kantorsexamen vid
musikaliska akademien. Efter folkskolestadgans
tillkomst aflade han folkskollärareexamen
i Strängnäs 1845 och befordrades *samma
år till ordinarie innehafvare af förenade
skollärare-, klockare- och
organistbefattningarna i Trosa landsförsamling. Från
folkskoletjänsten afgick han med pension
i början af 1880-talet, hvaremot han till
kort före sin död skötte de andra
befattningarna.
Flertalet församlingsbor hafva i Vestrell
vördat sin gamle lärare och med
förtroende vändt sig till honom i hvarjehanda
angelägenheter. För den skull har han
också inom sin församling och utanför
dess gränser åtnjutit allmän aktning och
vördnad. Mångfaldiga voro de
förtroendeuppdrag, hvarmed han hedrades. Så var
han i många år ordförande i
kommunalstämman och skötte kommunens
räkenskaper, var revisor och siffergranskare
i Trosa sparbank samt under sin krafts
dagar auktionist, boutredningsman m. m.,
hvilket allt han skötte med största
noggrannhet.
V. var på sin tid en kraftig lärare och
mycket musikalisk. Han sörjes närmast
af efterlefvande maka, två söner och
tvänne döttrar samt flera anförvanter och
en talrik vänkrets.
Fi»ia ord.
Elevintagningen vid Kalmar seminarium.
Med anledning af den insända artikeln
i n:r 41 har läraren vid Kalmar
folkskolor E. Svänsson anhållit få rätta ett par
punkter, hvilka röra honom såsom den
omtalade förberedande kursens
föreståndare. Hr S. skrifver:
Den ifrågavarande kursen var inrättad och
ledd af undertecknad jämte en kamrat, bägge
folkskollärare i Kalmar. Lärarne vid
folkskol-lärarinneseminariet ha ej haft det ringaste att
skaffa med densamma. Rektor Vickboms
namn var visserligen med i annonsen om
kursen, men han stod där nämd endast i och
för referering till honom. Rektor V., som
ansåg, att min annonsuppställning kunde
verka vilseledande, lät ju också i ett följande
nummer uttryckligen veta, att han helt och
hållet stod utanför företaget.
Hr G.-n säger, att kursen uppmuntrats med
70 elever. Hade så varit, hade det väl ej
varit så underligt, att så stort antal af dessa
inkommit på seminariet, enär hela antalet af
sökande till första klassen var något öfver 80.
Emellertid får han minska talet med 40.
Resten reducerades betydligt under kursens
fortgång, enär några aflägsnade sig själfmant,
därför att de ej ansågo sig kunna följa, med, och
åtskilliga andra tillsades af oss att hemresa,
enär vi funno, att de på grund af bristande
begåfning och förkunskaper ej hade minsta
utsikt att blifva godkända i inträdespröfningen.
Utlandet.
Det danska skollagsförslaget.
Det förslag till »Lov om förändring i
for-skellige bestemmelser angående borger- og
almueskoleväsenet» i Danmark, som af
danska regeringen blifvit förelagdt den nu
samlade riksdagen, synes bland
lärarekåren, såvidt man får döma efter uttalanden
i danska skolpressen, i det stora hela
mottagas med allmän tillfredsställelse. Så
skrifver en lärare i Skolebladet, att redan
tillkomsten af ett sådant förslag har bragt
den sak, omkring hvilken lärarekårens
önskningar för närvarande samla sig, ett
väsentligt steg framåt. Den omständigheten,
yttrar han vidare, att folkskolans lärare
ändtligen kommit till någorlunda enighet
om sitt program i lönefrågan, har icke
varit utan inflytande därpå, att denna
angelägenhet kommit i sitt nuvarande läge.
I föregående nummer meddelade vi
några hufvuddrag ur det nya lagförslaget,
såvidt det rör aflöningsförhållandena. Vi
meddela här nedan ett och annat af hvad
det i öfrigt innehåller, såvidt det kan
tjäna till jämförelse med förhållandena hos
oss.
Ett barn är skolpliktigt från och med det
halfår, under hvilket det fyller 7 år, till och
med det halfår, under hvilket det fyller 14 år.
Är skolkursen då ej tillfredsställande
inhämtad, förlänges skolskyldigheten till fyllda 15
år. Intet barn får stanna kvar i skolan,
sedan det fyllt 15 år, utan vederbörande
styrelses medgifvande På grund af särskilda
förhållanden i hemmet kan ett barn, som
inhämtat skolans kurs, efter föräldrarnas begäran
ut-skrifvas under halfåret näst före det, då det
fyller 14 år.
Antalet barn J en klass bör i genomsnitt för
året ej öfverstiga 35. Har det i två på
hvarandra följande år öfverskridit detta antal,
skall en ny läraretjänst inrättas.
Såväl i städerna som på landet skall den
årliga undervisningstiden vara minst 41 veckor.
I städerna skall hvarje klass erhålla minst 21
och på landet minst 18 timmars undervisning
i veckan, däri dock ej inberäknad tiden för
teckning, gymnastik och slöjd.
I alla undervisningen rörande frågor, såsom
om skolgång, ferier, Jäsplan och timplan, nya
läse- och läroböcker, uppflyttning i högre klass
äfvensom i alla frågor rörande nya skolhus,
ändring af skoldistrikt och inrättande af nya
läraretjänster inom distriktet skall skolstyrelsen,
innan den fattar sitt beslut, gifva
vederbörande lärare tillfälle att muntligt eller skriftligt
afgifva yttrande. Är yttrandet skriftligt affattadt,
skall det biläggas handlingarna, då dessa gå
till öfverordnade myndigheter.
Den en afgående lärare eller lärarinna
tillkommande pensionen beräknas efter medeltalet
af de fem sista årens inkomster, därvid till
fastställda belopp äfven medräknas husrum
och ved.
Det, som vid jämförelsen med våra
egna förhållanden mest träder i ögonen, är,
att enligt förslaget barnen ej skulle
tillåtas att afgå från skolan tidigare än högst
ett halft år före den lagliga skolålderns
slut, att något s. k. minsta kunskapsmått
(minimikurs) ej omnämnes, att för hvarje
lärare ett maximum af lärjungar skulle
blifva bestämdt, samt att lärarepersonalen
skulle tillförsäkras yttranderätt i alla
skolans inre och yttre anordning vidkommande
angelägenheter.
Pensionsbref,
utfärdade under september månad.
Folkskollärarnes pensionsinrättning.
1.767. C. Jonsson, Sund, Östg.
525 kr., fr. l jan. 1896.
1.768. C. F. Brolin, Vittinge, Vstm.
525 kr., fr. l jan. 1896.
1.769. P. Scensson, Höja, Krist.
525 kr., fr. l jan. 1896.
1.770. Å. M. Nilsson, Breared, Hall.
525 kr., fr. l jan. 1896.
1.771. L. Norrman, Igelösa, Mim.
525 kr., fr. 1. jan. 1896.
1.772. A. /, Nordblom, V. Tunhem, Älfsb.
525 kr., fr. l jan. 1896.
1.773. N. Nilsson, Ö. Klagstorp, Mim.
525 kr., fr. l jan. 1896.
1.774. P. Viborg, Loshult, Krist.
525 kr., fr. l jan. 1896.
1.775. O. Palm, Skabersjö, Mim.
525 kr., fr. l okt. 1895,
Folkskollärarnes änke- och pupillkassa.
634 L. Söderbergs ä. o. l b., Järnboås, Öreb.
210 kr., fr. l sept. 1895.
Understödsbref,
utfärdade under september månad.
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt.
145. Johan Edlund, Lohärad, Sthm.
150 kr., fr. l juli 1895.
146. Katarina Eriksson, Gesäter, Älfsb.
70 kr., fr. l okt. 1895.
147. Hedvig G. Larm, Fliseryd, Kalm.
140 kr., fr. l juli 1895.
148. Jonas Runbäck, Ytter Järna, Sthm.
140 kr., fr. l juli 1895.
Våra vänner
ombedjas att godhetsfullt verka förf att
Svensk Läraretidning varder känd bland allt
flera lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsmedlemmar och skolvänner. Profnummer
utdelas gratis.
Breflåda.
393. P. J-n. 1) För en tidning är det
naturligtvis alldeles omöjligt att kontrollera
alla uppgifter, som förekomma i annonserna.
Härför skulle fordras, att tidningen själf köpte
och profvade alla de saker, som omnämnas i
annonsafdelningen. På grund af de
upplysningar Ni jämte en annan ärad meddelare
lämnat införa vi icke vidare annonser från A. J.
Hystad i Fredriksstad. 2) Profblad kommer,
då tiden härför kan anses inne. 3) Vi ställa
oss utanför alla religiösa stridigheter. I
öfverensstämmelse med denna grundprincip finna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
