Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (723.) 6 november 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
586
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 45
dagsmannen Nils Petersson i Runtorp
under djupaste rörelse, hvad som förmått
honom att verka för folkhögskolans
upprättande. Han hade varit med så
mycket, att han lärt sig inse, att han intet
visste. Han ville göra det bättre för
kommande släkten. Måtte de unga, som
fostras i folkhögskolan, lära sig att
såsom det främsta af allt frukta Gud och
älska sitt fosterland!
Ett viktigt aktstycke
återgifves här ofvan med anledning af
Jöns Rundbäcks död. Det är den
betydelsefulla reservation, som R. lyckades
genomdrifva vid 1875 års riksdag.
Under de 20 år, som sedan dess förflutit,
hafva statens utgifter för aflöning af
lärarepersonalen vid folk- och småskolorna
stigit från omkr. 1,150,000 kronor till
öfver 4,000,000 kronor. Tack vare det
förhöjda statsbidraget, blef det möjligt
för skoldistrikten att inrätta nya skolor
och i någon mån äfven förbättra
lärarnes löner.
Slöjdundervisningen vid flyttande
Skolor. (Prejudikat.) Skolrådet i
Finnerödja församling sökte hos länsstyrelsen
i Skaraborgs län att för innevarande år
utbekomma statsbidrag för uppehållande ät
undervisning i slöjd för gossar vid fyra
distriktets skolor med 75 kr. för hvarje
skola, därvid meddelades, att
slöjdundervisningen, som vore införd i två folkskolor,
hvardera flyttande mellan två stationer,
påginge vid hvarje station 8 timmar i
veckan under 4 månader af året.
Länsstyrelsen resolverade,
att då jämlikt k. kungörelsen den l juni
1894; slöjdundervisningen borde pågå under
hela den för folkskolan bestämda lästiden, men
samma undervisning inom Finnerödja
skoldistrikt komme att fortgå endast 4 månader
under innevarande år, funne länsstyrelsen sig
icke kunna bifalla skolrådets begäran om
statsbidrag.
Sedan häri sökts ändring, har k. rmt
den 11 sistl. oktober meddelat följande
resolution:
Som undervisning i slöjd för gossar i
Finnerödja församling pågår vid två flyttande
folkskolor under hela den för dessa skolor
bestämda lästiden, utan att dock de slöjdandes antal
är så stort, att de särskildt i och för denna
undervisning indelats i afdelningar med minst
15 slöjdande i hvarje afdelning; alltså har k.
m:t funnit godt förklara, att statsbidrag för
uppehållande af undervisning i slöjd vid
ifrågavarande skolor må utgå med tillsammans
150 kr.
Genom förestående har lämnats ett
väl-behöfligt förtydligande till k. kungörelsen
den l juni 1894.
Fråga om öfverläsningsersättning’
och om lön vid dödsfall. Hos
länsstyrelsen i Västmanlands län begärde
skolrådet i Nora församling statsbidrag för
innevarande år till belopp af 466 kr. 67
öre för hvardera af ordinarie
folkskollärarne N. E. Olsson och K. E. Frisk samt
77 kr. 78 öre för ordinarie
folkskolläraren P. Eriksson.
Vid rekvisitionens granskning å
landskontoret anmärktes ej mindre de
rekvirerade lönetillskotten för Olsson och Frisk,
på grund däraf att dessa, hvilka båda
oförvitligt tjänstgjort utöfver 5 år, borde utom
naturförmåner för åtta månaders
undervisning uppbära i lön 700 kr. och för
undervisning under den nionde månaden
ytterligare 87 kr. 50 öre hvardera, men
för 9 månaders undervisning uppbure
allenast 775 kr., hvadan deras aflöning för
åtta månader således icke uppginge till
700 kr., än äfven 19 kr. 45 öre af det
för Erikssons aflönande rekvirerade
beloppet, på grund däraf att Eriksson, som
aflidit den 14 februari detta år, meddelat
undervisning under endast en månad,
hvadan lönetillskott för hans aflönande borde
utgå med allenast en åttondedel af det för
hela läsåret stadgade lönetillskottet 466
67 öre eller 58 kr. 33 öre. Från
rekvisitionen afdrogs de anmärkta beloppen.
Häruti sökte församlingen ändring,
därvid yrkande,
dels att, då församlingen numera å
kyrkostämma beslutat, att lönen för den nionde
månadens undervisning skulle utgå med 87 kr.
50 öre till hvardera af bemälde Olsson och
Frisk, de rekvirerade lönetillskotten för dessa
lärare måtte få utgå, dels ock att, enär lön
för ordinarie lärare borde beräknas efter
kalenderår, lönetillskott för aflidne Eriksson
måtte till församlingen utbetalas för 2
månader af innevarande år.
Med anledning af hvad numera i målet
blifvit upplyst i fråga om de till Olsson
och Frisk utgående aflöningsbelopp har
k. m:t funnit den af landskontoret
anmärkta omständighet icke vidare utgöra
hinder för utbetalande af lönetillskott för
dessa lärares aflönande; hvarjämte k. m:t
pröfvat skäligt förklara församlingen
berättigad att för aflidne Eriksson uppbära
lönetillskott för de två första månaderna af
innevarande år; och äger länsstyrelsen
sålunda, utan hinder af sitt förut
meddelade beslut, taga frågan om lönetillskott
för ifrågavarande tre lärare under förnyadt
öfvervägande.
För liten öfverläsningsersättning
erhöllo 11 folkskollärare i Bohuslän under
år 1892. De erhöllo nämligen endast 75
kr. pr månad, oaktadt de oförvitligen
tjänstgjort i minst fem år. Länsstyrelsen
ut-anordnade emellertid för hvarje lärare ett
statsbidrag af 466 kr. 67 öre.
Kammarrättens revisionsafdelning upptäckte, att
församlingarna gifvit lärarne mindre, än hvad
som vederbort. Då villkoren för
statsbidrags erhållande sålunda ej blifvit
uppfyllda, dömdes vederbörande att återbära
tillhopa 5,133 kr. 37 öre.
Häri söktes ändring hos k. m:t, som
nyligen afkunnat följande utslag":
Som upplyst blifvit, att folkskollärarne i
Rönnängs, Morlanda, Ytterby, Torslanda och
Öckerö distrikt under år 1892 eller i början
af 1893 till fullo utbekommit författningsenlig
ersättning för undervisning utöfver åtta
månader af år 1892, samt kammarrättens
revision, enligt hvad dess i målet afgifna förklaring
gifver vid handen, frånträdt anspråket på
anmärkningsarvode i afseende å de till sistnämda
fem skoldistrikt utanordnade statsbidrag, har
k. m:t funnit skäligt befria klagandena från
den dem härutinnan ålagda
betalningsskyldighet.
Beträffande de till Tanums och Vikens
skoldistrikt utbetalda statsmedel har k. m:t funnit
kammarrättens utslag i denna del lagligen
grundadt, men har k. m:t dock velat, med
hänsyn därtill att skoldistrikten under innevarande
år fullgjort sin betalningsskyldighet till lärarne,
i nåder medgifva, att frågan om återbärande
af större del af det till sistberörda två
skoldistrikt utanordnade statsbidrag än beloppet af
de revisionen i kammarrätten tillkommande
anmärkningsarvoden må förfalla.
Afsatt på grund af bristande
undervisningsskicklighet. Med
anledning af vederbörande
folkskoleinspektörs anmärkning, att folkskolläraren i
Ljungby församling i Kalmar län Karl
Bellmans undervisning vore högst
otillfredsställande, beslöt skolrådet vid
sammanträde den 4 mars 1892 att med stöd
af § 29 mom. 2 och 5 samt § 32 i
gällande folkskolestadga tilldela H. varning
och tillika förehålla honom att före då
inträdande hösttermins början hafva så
förkofrat sig i undervisningsskicklighet, att
undervisningen kunde bedrifvas på ett
tillfredsställande sätt.
Genom skrifvelse i juli 1894 till
skolrådet förklarade folkskoleinspektören, att
den Bellman tilldelade varningen visat sig
fruktlös, och då skolrådet för sin del i
alla afseenden instämde i de omdömen
inspektören afgifvit angående Bellman,
beslöt skolrådet den 22 januari 1895 med
stöd af 32 § i folkskolestadgan att skilja
B. från hans befattning såsota skollärare
och den därmed förenade aflöningen.
Bellman klagade hos domkapitlet i
Kalmar, som genom utslag den 8 sistl. maj
förklarade,
att, då vederbörande folkskoleinspektör
anmält, att ingen förbättring i Bellmans
lärareverksamhet kunnat förmärkas, och att det ej
heller vore att vänta, att han någonsin skulle
komma att nöjaktigt sköta en skola, hvilket
ock skolrådet enhälligt funnit
öfverensstämmande med sin erfarenhet, så och då Bellman
förut i vederbörlig ordning blifvit varnad,
profvade domkapitlet rättvist de anförda
besvären ogilla.
Domkapitlets utslag blef den 11 sistl.
oktober fastställdt af k. m:t.
Utslaget är i så måtto märkligt, att
genom detsamma förklarats, att en vid
statens seminarium i vederbörlig ordning
utexaminerad och godkänd folkskollärare
kan afsättas uteslutande på grund af
bristande undervisningsskicklighet. Den nu
afsatte läraren är född 1848 och
utexaminerades från Göteborgs seminarium år
1872.
Församling ålagd uppföra
skolhus. På grun/l af folkskoleinspektören L.
J. Z. Leksells erinran om det
oundgängliga behofvet af ett skolhus för Göbergets
mindre folkskolerote fattade Norrbärke
församling den 4 november 1890 beslut
om uppförande af ett skolhus i Kärns. Å
ny kyrkostämma den 16 december 1891
förklarades den ifrågakomna
skolhusbyggnaden öfverflödig.
Enär den hittills förhyrda lokalen för
Göbergets mindre folkskola icke allenast
vore otillräcklig utan jämväl i öfrigt be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
