Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (723.) 6 november 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 45
SVENSK IARAEÉTIDNING.
587
funne sig i sådant skick, att densamma
icke lämpligen kunde eller borde för dylikt
ändamål vidare begagnas, yrkade inspektören,
att domkapitlet i Västerås måtte ålägga
församlingen att skyndsamt verkställa sitt
beslut om uppförande af berörda skolhus.
Skolrådet vitsordade behofvet af
skolhusbyggnad och instämde uti
folkskoleinspektörens framställning.
Genom utslag den 21 juni 1893 ålade
länsstyrelsen och domkapitlet församlingen
att så fort ske kunde och senast före
utgången af år 1893 uppföra en
skolhusbyggnad för Göbergets mindre folkskolerote
i Kärns, därför kostnaderna borde utgöras
efter de i 58 § af folkskolestadgan
bestämda grunder.
Kammarkollegium var först i maj 1895
färdig med sitt utslag och därigenom
utsträcktes tiden till innevarande års utgång.
Besvären fullföljdes hos k. m:t, som den
11 sistl. oktober fastställt kammarkollegii
utslag, dock att - på sätt skolrådet
hemställt - församlingen må förlägga
ifrågavarande skolhusbyggnad till annan lämplig
plats inom Göbergets mindre folkskolerote
än till Kärns, samt att tiden, inom
hvilken skolhusbyggnaden skall hafva blifvit
fullbordad, bestämmes till två år härefter.
Donationsbestämmelse skall
efterlefvas. På framställning af styrelsen för
Avesta barnhem beslöt kyrkostämman i
Avesta den 23 december 1894 att till
förmån för sällskapet »De värnlösas vänner»
afstå från församlingens möjliga rätt till
den af aflidne prosten A. Forsberg och
hans jämväl aflidna hustru till »Avesta
församlings småbarnsskola» genom
testamente donerade fond af 500 kr., med
villkor att sällskapet öfverlämnade medlen
till styrelsen för Avesta barnhem att
användas för barnhemmets räkning.
Häri söktes ändring hos länsstyrelsen,
som fastställde beslutet. Besvären
fullföljdes hos k. m:t, som den 18 oktober
meddelat följande utslag:
Enär Avesta församlings pfvanberörda å
kyrkostämma fattade beslut går därpå ut, att
de donerade medlen skulle komma församlingen
till godo medelst deras användande till
befordrande af annat ändamål än det, hvartill
medlen blifvit gifna, samt beslutet i följd däraf
måste anses öfverskrida deras befogenhet, som
beslutet fattat, har k. m:t funnit skäligt att med
ändring af sin befallningshafvandes utslag
upphäfva kyrkostämmans beslut.
Församlingen skall bestämma
lånebeloppet. Sedan Vinbergs församling å
kyrkostämma i maj och augusti detta år
fattat beslut om uppförande af
skolhusbyggnader inom församlingen samt om
upptagande till betäckande af omkostnaderna
härför af lån till erforderligt belopp att på
25 år amorteras, så har länsstyrelsen i
Hallands län till k. m:t öfverlämnat en af
f. d. underlöjtnanten G. S. Öhrvall och
organisten J. Strömqvist under åberopande
af nämda kyrkostämmobeslut gjord
ansökning om tillstånd för församlingen att för
ifrågavarande ändamål upplåna 15,000 kr.
att amorteras under 25 år.
Enär församlingen icke, så vidt
handlingarna utvisa, fattat beslut om det belopp,
som skulle för ändamålet upplånas, har
k. m:t funnit ansökningen icke kunna vinna
afseende.
Uppskof med tillsättning af
klockare. K. m:t har medgifvit; att klockare-,
organist- och kantorsbefattningarna i Ås
och Sällstorps församlingar må uppehållas
genom vikarie, till dess frågan om
förenande i hvardera församlingen särskildt af
nämda befattningar med skolläraretjänst
må varda i vederbörlig ordning afgjord.
Pension för å utrikes ort boende.
Folkskolläraren Gustaf Kahlsons änka Anna
Sofia Kahlson, född Gabrielson, har hos k.
m:t anhållit att, ulan hinder däraf att hon
hade för afsikt att bosätta sig i Finland,
få uppbära den efter hennes aflidne man
utgående pension från folkskollärarnes
änke-och pupillkassa. K. m:t har bifallit denna
ansökning under villkor, att de förhållanden,
som enligt det för folkskollärarnes
änke-och pupillkassa gällande reglemente böra
för pensions utbekommande styrkas genom
behörigt prästbevis, skola för den tid,
sökanden bott eller komme att bo utrikes,
intygas genom af svensk konsul till
riktigheten vitsordad attest, utfärdad af präst
inom det religionssamfund hon tillhör.
Folkskolekommittén. Den af k. m:t
tillsatta kommittén för utarbetande af
förslag till folkskolestadga för rikets större
städer sammanträder härstädes den 15
dennes och har för sina arbeten fått sig
anvisade bevillningsutskottets kanslirum.
Meningen är, att kommittén vid detta
sammanträde, som antages räcka till månadens
slut, skall slutjustera sitt betänkande.
En diskussion om
slöjdundervisningen. Vid senaste
oktoberkyrkostämman i Ystad förelåg ett af särskilda
kommitterade Utarbetadt förslag till införande
af träslöjd för gossar i stadens folkskolor.
Förslaget hade med hänsyn dels till
kostnaden och dels till svårigheten att anskaffa
lämpliga lokaler blifvit afstyrkt af
skolrådet. Då ärendet föredrogs, uppstod en
både lång och märklig diskussion, under
hvilken särskildt stadens skolinspektör,
rektor L. M. Neuman, och skolrådets
ordförande, kyrkoherden Ahlin, yrkade afslag.
Diskussionen var i korthet af följande
innehåll:
Riksdagsmannen, öfverstelötjnanten E.
Nilsson framhöll den nytta, slöjden medförde genom
att lärjungen lämnades tillfälle visa sin håg
för någon praktisk bana. Erinrade vidare, att
slöjdundervisning i folkskolorna vore införd i
nästan alla städer och många samhällen å
landsbygden, samt påpekade, att Ystad stode
tillbaka i detta hänseende. Saknaden af slöjd
vore skuld till att mången arbetare ägnat sina
krafter åt orätt bana. Talaren, som äfven
påpekade, att regeringen och riksdagen med
intresse omfattat slöjdundervisningen och
beviljat anslag för densamma, förordade bifall
till kommitterades förslag, anseende det vara
rent af en skyldighet för staden att bifalla
detsamma.
Bifall förordades likaledes af läroverkskollegan
L. Ohlsson och folkskolläraren J. Nilsson.
Rektor L. M. Neuman talade för skolrådets
afstyrkande hemställan dels på de skäl, som
skolrådet anfört, och dels emedan barnens
undervisningstid genom slöjdens införande måste
utsträckas från 5 till 7 ä 8 timmar dagligen.
Dessutom befarade rektor N., att det blefve
svårt att ordna undervisningen alternerande
samt att få dugliga lärare, emedan ej alla vore
kompetenta att undervisa i slöjd, vid hvilken
undervisning det jämväl vore svårt för läraren
att uppehålla disciplin. Erkände nyttan af
slöjdundervisningen men var öfvertygad, att
slöjd-ifrarne Öfverskattade densamma. Med
anledning af öfverstelöjtnant Nilssons anförande om
regeringens vänlighet mot slöjdundervisningen
anmärkte talaren, att intresset nog ej vore så
stort, då k. m:t haft tid på sig ända från 1877
och ännu icke anbefallt obligatorisk
slöjdundervisning i folkskolorna.
Skolläraren T. Rosvall bemötte föregående
talare och framhöll, att slöjdens införande ej
betydde undervisningstidens förlängande i
vanlig^ mening, ty omväxling vore hvila.
Öfverstelöjtnant Nilsson framhöll betydelsen
af, att barnen lämnades tillfälle till nyttig
sysselsättning, hvarigenom de förhindrades att
stryka omkring på gatorna.
Snickaremästaren M. Lindqvist ville ej lämna
sitt bifall, med mindre undervisningen komme
att ledas af fackmän. Han hade själf behöft
tre dr för att lära yrket och trodde ej, att
någon kunde genom en tre månaders kurs
blifva kompetent att undervisa i slöjd.
Rektor Neuman hade såsom skolinspektör
erfarit, att föräldrarna ville hafva sina barn
till hjälp. Hemmen borde odla barnens
praktiska anlag. För den ringa procenten af
hemlösa kunde slöjden nog vara nyttig, men man
borde ej för dessas skull minska fritiden för
öfriga barn.
Läroverkskollegan d:r G. E. Ringius fann det
sorgligt, att stadens skolinspektör motsatte sig
slöjdens införande, då genom slöjden barnen
hindrades att drifva omkring på gatorna.
Borgmästaren B. Pettersson förordade
kommitterades förslag.
Ordföranden, kyrkoherden Ahlin, ansåg
slöjden nyttig men icke i så hög grad, som
slöjd-ifrarne velat göra troligt. Framhöll åtskilliga
svårigheter i afseende på lokalers anskaffande
och fann det icke vara till någon skada, om
ärendet finge hvila ännu någon tid.
Efter slutad öfverläggning, under hvilken
ännu flera talare yrkat bifall, godkändes
förslaget utan votering.
Fortsättningsskolorna. Till
oktoberstämman i Jönköping hade skolrådet
inkommit med förslag om inrättande af
tvänne fortsättningsskolor och för detta
ändamål begärt 75 kronors anslag till hvardera.
Tillsammans med påräknadt statsbidrag
skulle sålunda aflöningen uppgå till 150
kr. Rörande aflöningen uppstod en stunds
diskussion, under hvilken lektor Krok
yrkade anslagets höjande från 150 till 250
kr., hvarigenom aflöningen skulle komma
att utgå med 200 kr. för hvardera
skolan.
Att för det billiga priset kunna anordna så
lång undervisning, 6 timmar i veckan under
hela läsåret - yttrade talaren - vore all ära
vardt. Men däremot kunde med fog erinras,
att vid de ifrågasatta skolorna kunde ej
användas andra lärare än de, som innehade
kompetens som folkskollärare, och ändock
föresloges en aflöning, som motsvarade
småskollärarinnornas. Beklagligt vore, om stadens
folkskollärarekår befunne sig i en så tryckt
ställning, att någon af dess medlemmar af eko
nomiska skäl skulle anse sig tvingad att för
detta’ låga pris mottaga dylik lärarebefattning.
En så knapp aflöning skulle säkerligen förr
eller senare visa sig medföra skadlig inverkan
på såväl lärare som undervisning.
Under den följande diskussionen yrkade
stadskomminister A. Holmberg m. fl. bifall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
