Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (723.) 6 november 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 45
SVENSK LÅKAEETIDNING.
589
tingen genom att kontrollera sig själfva eller
af någon annan hemma. I samma mån som
själf verksamheten väckes och starkes hos
barnen, blir också deras hemarbeten mera
tillfredsställande.
- Om barnguc/stjänster diskuterade
hufvudstadens prästsällskap vid ett nyligen hållet
sammanträde. Frågans inledare, pastor G.
Öhman, betonade nödvändigheten af att särskildt
i de större städerna barngudstjänster
regelbundet förekomme. Dessa borde anordnas i
en för barnasinnet tilltalande form med liflig
sång och enkel liturgi i anslutning till
högmässans ritual. Söndagens evangelium borde
läsas och i all enkelhet utläggas. Till dessa
barngudstjänster skulle söndagsskolorna då
och då inbjudas. Sällskapet beslöt ingå till
sällskapet Pro fide et christianismo med
anhållan, att detta, som redan ägde k. m:ts
tillstånd att anordna gudstjänster för skolung
dom i stället för ottesångsgudstjänster, måtte
ålägga sina kateketer att med vederbörande
kyrkoherdes samtycke anordna regelbundna
gudstjänster för barn.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Landskrona-kretsen: de afgående samt Hulda
Lundin, Augusta Larson och J. Franzén.
Mönster ds-kretsen: dito (enhälligt).
Sölvesborgs-kretsen: de afgående, Hulda
Lundin, Anna Larson i Göteborg och J. Franzén.
* > Växjö-kretsen: de afgående, Hulda Lundin,
B. C. Rodhe och R. Norén.
Östersunds-kretsen: de afgående, Hulda
Lundin, Kr. Quint och O. Salomon.
Sundsvalls-kretsen: Alfr. Dalin, J. G.
Söderberg, Anna Larson i Göteborg, E. Vestberg i
Hudiksvall, Kr. Quint och B. G. Rodhe.
Lödöse-Tor skog s-kretsen: Augusta Larson i
Öxnered (fyllnadsval).
b) Revisorer.
Landskrona-kretsen: JJ. Lundahl, O. Bejbom
och A. F. Liljeholm.
Mönsterås-kretsen: N. Lundahl, O. Bejbom
och K. Lidholm i Stockholm.
Sölvesborgs-kretsen: N. Lundahl, A. Lindén
och Hj. Berg.
Östersunds-kretsen: de förut varande.
Växjö-kretsen: dito.
Sundsvalls-kretsen: A. Lindén, Joh. Ohlander
i Göteborg och Axel Blomqvist i Östermalm,
Stockholm.
Motioner.
4. Pedagogisk litteratur.
Vid Kville skolförenings sammanträde
den 14 september beslöt kretsen att till
centralstyrelsen afsända följande motion:
Ingen af de s. k. stående frågorna på
Sveriges allmänna folkskollärareförenings
program torde vara viktigare än den om
lärarebildningens höjande. Nödvändigheten
för skollärarekåren att alltjämt utbilda sig,
speciellt i fackkunskaper, inses af en hvar,
och därför torde dess behof och önskningar
för detta måls vinnande böra på allt sätt
behj ärtas.
Bland de sätt, på hvilka en för sin
fortsatta utbildning nitälskande lärare eller
lärarinna söker skaffa sig vidgade insikter
är väl, åtminstone för landsbygdens
lärarepersonal, själfstudium det allra viktigaste.
Särskildt i pedagogik - ordet taget i dess
vidsträcktaste betydelse - torde själfstu-
dium vara alldeles nödvändigt i samma
mån, som läraren vinner mera praktisk
erfarenhet. Är han en vaken iakttagare,
framställer sig för honom nästan dagligen
någon ny yttring af barnens själslif, hvilken
han behöfver se i pedagogikens belysning.
Men ofta råkar han då ut för den
svårigheten att ej få den vägledning, han söker,
emedan vårt lands pedagogiska litteratur
är ganska obetydlig. Med vemod tänker
han på de större kulturländernas
jämförelsevis rikhaltiga litteratur i
undervisnings-och uppfostringsfrågor, enär han ej är
mäktig de språk, på hvilka de äro författade.
För att göra Tysklands pedagogiska
litteratur tillgänglig för Sveriges
folkskollära-rekår har frågan om tyska språkets
införande vid seminarierna kommit fram.
Men äfven om denna fråga i en ej allt för
aflägsen framtid kommer att realiseras,
torde likväl omkring 30 år förflyta från
frågans lösning, innan svenska
skollärarekåren allmänt blir mäktig nämda språk.
Vidare finnas ju bortåt 6,000
småskollärarinnor, för hvilka i allmänhet tyska
språket kommer att blifva obekant, och hvilka
lika mycket som folkskolans lärarepersonal
äro i behof af pedagogiska insikter.
Dessutom finnas värdefulla pedagogiska verk
på äfven andra språk än tyskan, och
dessas innehåll blefve, äfven under
förutsättning af kännedom om tyska språket,
otillgängligt för den svenske läraren.
Öfver-sättningens vag torde således, åtminstone
för närvarande, vara den enda, på hvilken
Sveriges lärarekår kan komma i
åtnjutande af utlandets pedagogiska litteratur.
Ändamålsenligaste sättet att åstadkomma
lämpliga öfversättningar vill kretsen ej
bestämdt angifva. Det torde emellertid icke
vara svårt att inom vår egen kår finna
personer, som både äro kompetenta och
villiga att verkställa dylika. Om nu
subskription kunde ske på förhand -
möjligen på samma sätt som nu sker med
prenumerationen å småskrifterna - så att
antalet exemplar kunde förut ungefärligen
bestämmas, så skulle de öfversatta
arbetena ställa sig ganska billigt, i det man
ju då kunde undvika bokhandels- och
förlagskostnader. För öfrigt kunde
subskription ske ömsesidigt i de nordiska rikena,
hvarigenom upplagorna torde kunna blifva
rätt ansenliga.
Öfversättningarna i fråga kunde utgöras
dels af goda böcker, dels af tidskrifter,
hvilka kunde häfte för häfte, allt eftersom
de utkomma på originalspråket, öfverflyttas
till vårt tungomål.
På grund af det nu andragna får
kretsen vördsamt hemställa,
att centralstyrelsen ville taga i
öfvervägande, huruvida den kunde göra urval
af lämplig litteratur i pedagogik,
föranstalta öfversättning däraf, åstadkomma
ömsesidig spridning af dylik litteratur i
de nordiska rikena och genom att på
ett eller annat sätt undvika förlags- och
bokhandelskostnader göra den
pedagogiska litteraturen billigare än hvad nu
är fallet.
Från oktoberkyrkostämmorna.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Malmö: Ett nytt skolhus skall uppföras.
Skolrådet hade tillstyrkt byggandet af tvänne
hus, men rörande det ena återremitterades
ärendet till skolrådet för ny behandling. 1,000
kr. anslogos till ett lärjungebibliotek. Vid
behandlingen af punkten om inrättande af tre
nya läraretjänster anmärkte läroverksadjunkten
A. Pålsson, att lärarnes antal syntes vilja växa i
större proportion än lärjungarnes, samt före-,
slog att medeltalet lärjungar bestämdes till
hvad det var för 10 år sedan eller 48 i hvarje
klass. Genom att återgå till de gamla
förhållandena kunde man inbespara 21,000kr.
Folkskoleinspektören d:r Stenkula ansåg, att det
normala medeltalet i hvarje klass borde vara 40,
hvilket äfven förordats af statens inspektör.
Adjunkten Pålsson framhöll häremot, att på
landet kunde ända till 60 barn samtidigt
undervisas af en lärare. Byggmästaren H.
O. Håvander beklagade såsom själf
familjefader, om antalet barn i hvarje klass skulle
ökas. Förslaget om de tre nya tjänsternas
inrättande antogs af stämman utan votering.
Lund: Till folkskolans barnbibliotek anslogs
100 kr. Läraren N. G. Johansson erhöll det
tredje ålderstillägget, oaktadt han i föregående
lönegrad hade endast två i stället för stadgade
fem tjänsteår. Åt två småskollärarinnor
beviljades 50 kr. ålderstillägg. Slöjdlärarinna
med 600 kr. lön skall efter 10 år erhålla 50 kr.
i ålderstillägg. Skolköket erhöll 100 kr. för
denna termin och 300 kr. för nästa år.
Helsingborg: Delaktighet i
pensionsinrättningen skall begäras efter 850 kr. för de
tjänster, som innehafvas af hrr P. A. Rydén och
M. A. Lindén. Lärarinnans i huslig ekonomi
lön fastställdes till 800 kr. och kost i
skolköket under undervisningstiden. I
lifräntean-stalt skall för hvarje af de 21
småskollärarinnorna årligen insättas 25 kr.
Helsingborgs landsförsamling: Läraren J. G.
Carlsson i Filborna tillerkändes en
löneförhöjning af 100 kr.
Landskrona: Afgående småskollärarinnan E.
Svensson beviljades en årlig pension af 150
kronor.
Ystad: Slöjdundervisning för gossar skall
införas i folkskolans tredje och fjärde
årsklasser. Se vidare å annat ställe i dagens
nummer!
Karlskrona stadsförsamling: Åtta biträdande
lärarinnor erhöllo en löneförhöjning af 50 kr.
hvardera. Till en inspektris för den kvinnliga
slöjden anslogs 40 kr.
Karlskrona amiralitetsförsamling: Tre
små-skoleafdelningar skola inrättas. Hulda Lundins
metod skall följas vid undervisningen i
kvinnlig slöjd.
Karlshamn: En ordinarie
folkskollärarinne-tjänst kommer att inrättas med nästa år.
Folkskolläraren Åke Herrlins kontanta lön höjdes
genom ett personligt tillägg af 200 kr. till
1,200 kr. Kantor V. Sjöström erhöll ett
personligt lönetillägg å 300 kr.
Jönköping: Två fortsättningsskolor skola
inrättas. Änkan efter en folkskollärare erhöll
ett understöd af 300 kr. Ett personligt
lönetillägg af 250 kronor tilldelades musikdirektör
Hintze.
Norrköping: På skolrådets förslag beviljades
enhälligt dels ett tredje ålderstillägg för lärare att
utgå med 200 kr. efter 15 års tjänstgöring och
dels ett andra ålderstillägg å 100 kr. för lärarinna
att utgå efter 10 tjänsteår. Högsta lönen för
lärare blir sålunda hädanefter 2,000 kr. och för
lärarinna 1300 kr.
Skara: Lärarepersonalens löner skola utgå
efter tre lönegrader, nämligen för lärare med
700, 800, 900 kr., för lärarinna med 700, 750,
800 kr. och för småskollärarinnorna med 350,
375, 400 kr. Andra lönegraden inträder efter
fem och tredje efter tio års väl vitsordad
tjänstgöring inom distriktet.
Borås: Afgående slöjdlärarinnan fröken
Bengtsson erhöll en gratifikation af 150 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
