Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 46. (724.) 13 november 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
602
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 46
daning är af ringa eller rättare sagdt
ingen betydelse. Denna äflan utgör
redan en mäktig häm-sko på
folkskoleväsendets utveckling och kommer, ifall den
får fortgå, att blifva det i allt högre grad.
Ty huru kan man hoppas, att något
afsevärdt antal af folkskolans lärjungar
skall fortsätta genom de föreslagna
»praktiska öfverbyggnaderna», såvida de
härigenom ej erhålla någon den minsta
kompetens utan tvärtorn på alla områden,
det rena grofarbetet undantaget, se sig
undanpetade af sådana ynglingar, hvilkas
föräldrar haft råd att låta dem taga
studentexamen?
*
Nu utvecklade synpunkt skulle gifvetvis
vara alldeles oberättigad, såvida det
nämligen med någon sanning kunde sägas, att
studentexamen för verksamheter af nu
ifrågavarande slag skulle medföra en icke
allenast formell utan äfven verklig
kompetens.
Så är emellertid ingalunda förhållandet.
En allmän förberedelseexamen, förlagd
till så sen ålder som den nuvarande
studentexamen, innebär icke någon garanti
för ökad duglighet i det praktiska lifvet,
utan snarare tvärtom. Det är helt
enkelt icke naturligt, att ynglingar tillbringa
åldern 16-20 år med att läsa läxor i
allt möjligt, alltså med en sysselsättning,
som icke syftar på något bestämdt
lefnadskall. Alldeles tydligt är, att detta
gäller de mera praktiskt anlagda lärjungarne.
Ty att dessa äro »praktiskt anlagda»
betyder just, att de hafva en utpräglad
böjelse för att gripa handlande in i lifvet,
att uträtta något. För dem måste det
fyraåriga arbetet på en allmänt
förberedande examen kännas stridande mot
deras natur och verka förslappande.
Men detsamma gäller säkerligen äfven
om de mera teoretiska begåfningarna.
Hvad dessa åstunda är nämligen icke
heller att läsa läxor i hela raden af de
ämnen, hvari studentexamen skall
afläg-gas, utan att så snart som möjligt få
fördjupa sig just i de vetenskapsgrenar,
för hvilka de hafva särskilda anlag.
Af-hållas de under en följd af år härifrån,
så är det fara vardt, att deras studiehåg
under tiden slappnar och dör bort.
Det nuvarande systemet innebär
sålunda ett oerhördt slöseri med
ungdomlig energi, mera ägnadt att alstra ett
öfvermätt, ointresseradt och dådlöst släkte
än ett handlingsfriskt, vaket och
vetgirigt, som vet hvad det vill och vill hvad
det skall.
Att systemet äfven ur privatekonomisk
och nationalekonomisk synpunkt innebär
ett stort slöseri behöfver ingen särskild
påpekning. För samhället måste det
naturligtvis dessutom medföra en betydande
förlust att från konkurrensen om arbetet
på en mängd viktiga samhällsområden
utestänga den praktiska intelligens och
praktiska duglighet, som äro till finnandes
hos den stora massa ynglingar, hvilka
ej hafva råd att använda åldern 16-
20 år endast på allmänt förberedande
studier.
För folkskollärarekåren har förslaget
om införandet af en pröfning,
motsvarande den norska »middelskoleexamen»,
dessutom en alldeles särskild betydelse.
~*Det torde inom denna kår länge varit
en tämligen allmän mening, att
lärarebildningen skulle ej oväsentligt kunna
vidgas och fördjupas genom höjande af
inträdesfordringarna vid våra seminarier.
Undervisningen inom dessa upptages
nämligen, särskildt under de första åren, allt
för mycket med bibringande af sådana
rent elementära kunskaper, som tillhöra
den allmänt grundläggande bildningen
och borde varit inhämtade förut. Så
länge man saknat en examen, hvilken
kunde erbjuda någon garanti för att
denna allmänt grundläggande bildning
vore förvärfvad, har emellertid
härutinnan ingen väsentligare ändring kunnat
påyrkas. Seminarierna hafva nödgats
bibehålla sin ursprungliga, historiskt
förklarliga dubbelegenskap af på en gång
ren elementarskola och pedagogisk
yrkesskola.
Efter upprättandet af praktiska
Öfverbyggnader på folkskolan samt
anordnandet af en »mellanskoleexamen» skulle
förhållandena i detta afseende blifva andra
och gynnsammare. Den yngling, som
efter genomgåendet af folkskolan hyste
någon tanke på lärarebanan, skulle då
kunna fortsätta i folkskolans
öfverbyggnad (»mellanskolan» eller hvad namn
den nu kunde komma att erhålla) samt
därpå aflägga »mellanskoleexamen».
Denna examen kunde sedan berättiga till
inträde vid seminarierna, hvilka sålunda
blefve befriade från uppgiften att syssla
med den rent elementära undervisningen
och därigenom sattes i stånd att vara
hvad de egentligen borde vara:
pedagogiska yrkesskolor, i hvilka alla .ämnen
kunde studeras med det bestämda
ögon-märket att utdana dugliga lärare.
Seminarierna blefve härigenom likställda med
andra tillämpningsskolor samt med
gymnasierna. Och liksom dessa senare äro
förskolor för högskolans fakulteter, så
kunde då äfven seminarierna lättare blifva
förskolor för den lärarehögskola eller
den pedagogiska fakultet, som numera
utgör en så viktig punkt på
folkskollärarekårens framtidsprogram.
Två veckor återstå,
Alla, som vilja medverka till
åstadkommandet af pedagogiska resestipendier
för lärare och lärarinnor, kunna göra
detta genom att före den 30 november
direkt till Svensk Läraretidning insända
beställning å Jultomten, skolbarnens
jultidning. De bidraga på samma gång till
att skaffa barnen verkligt sund och
gedigen julläsning för ett enormt billigt
pris.
Tre små Jultomtesånger
finnas återgifna delvis i dagens nummer,
så att de lärare och lärarinnor, som i
förväg vilja inöfva melodierna med bar-
nen, kunna blifva i tillfälle härtill. Vi
antaga, att särskildt d:r K. A. Melins
och professor Ivar Hallströms lilla sång
skall blifva en omtyckt visa i hemmen.
»Skördevisan» utföres under
gymnastikrörelser. »Räf och höns» är en liten
sånglek. I de både tidningarna lämnas
anvisningar (delvis illustrerade) såväl
angående rörelserna som beträffande leken.
S. A. F:s årsskrift
för 1895 får uti det nyss utkomna 3:e
häftet af »Tidskrift för
folkundervisningen» af den kända signaturen Fr. L. ett
vitsord, som tillika får anses innebära ett
erkännande af det omdöme, hvarmed
föreningens majoritet vetat välja sina
förtroendemän, och som i sin helhet lyder:
»Den väl affattade berättelsen gifver en
god inblick uti föreningens verksamhet
samt den mer än vanligt kraftfulla
ledning, hvarunder denna förening står.»
Billigare järnvägsresor
för lärare äro redan en verklighet på
ett och annat håll. Sålunda erhålla
Frankrikes lärare under ferietiden 50 %
nedsättning i billjettpriset. Man har vid
beslutets fattande utgått från den riktiga
åsikten, att en skollärare själf måste se
och personligen lära känna sitt eget land,
såvida hans undervisning därom skall
blifva god. Att resor äro för
geografi-undervisningen det bästa
åskådningsmedlet har man äfven insett uti - Nya
Sydwales (Australien). Där lämnar man
skolungdomen fria järnvägsresor.
Så långt har man kommit på andra
håll. Hos oss har man endast hunnit
till - afslag å en riksdagsmotion i
ämnet.
Ett viktigt prejudikat
angående statsbidraget för
slöjdundervisningen meddelades i förra numret af
denna tidning. Ifrågavarande prejudikat
har emellertid alldeles oriktigt refererats
i flera tidningar, hvarå vi till ledning
för vederbörande skolråd tillåta oss fästa
uppmärksamheten. Förhållandet var ju
det, att församlingen begärt 4x75 kr.
under förklaring, att slöjdundervisningen
meddelades i två folkskolor, hvardera
flyttande på två stationer, och att vid
hvarje station dylik undervisning påginge
8 timmar i veckan under 4 månader af
året. Länsstyrelsen nekade hvarje
statsanslag, då slöjdundervisningen icke på
någon station fortgått 8 månader. K. m:t
däremot beviljade visserligen icke -
såsom det uppgifvits i åtskilliga tidningar
- det begärda anslaget, men förklarade
församlingen berättigad till 2x75 kr.,
enär slöjdundervisningen pågått »vid två
flyttande folkskolor under hela den för
dessa skolor - bestämda lästiden».
Den nya författningen är i
förevarande stycke otydlig, men genom det nu
meddelade prejudikatet har en tolkning
lämnats, som bör kunna anses fullt rättvis
beträffande de flvttande skolorna. Hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0606.html
