Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 48. (726.) 27 november 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
628
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 48
hem och föräldravård och därigenom i
hög grad utsatta för att råka in på
afvägar.
*
Under sina senare år ägnade sig Mary
Carpenter med brinnande ifver åt det
arbete för höjande af de hinduiska
kvinnornas uppfostran och sociala ställning, som
hon allt ifrån sin bekantskap med Rahm
Mohun Roy betraktat som en helig plikt
för Englands kvinnor. Hon företog för
ändamålet icke mindre än fyra resor till
Indien, studerade grundligt landets
förhållanden och lyckades genom sin inverkan
på befolkningen samt sina framställningar
till regeringen uppväcka en kraftig
reformrörelse. Denna hennes verksamhet
äfvensom hennes fortsatta sträfvanden för
fängelseväsendets allmänna reform kan dock här
endast antydas.
*
För hennes främsta lifsuppgift, omsorgen
om den hemlösa ungdomen, blef den
engelska folkskolelagen (Elementary Education
Act) 1870 af synnerligen stor betydelse.
Genom densamma infördes allmän skolplikt,
och därmed erhöll man ändtligen ett
verksamt medel att få kännedom om de hem,
hvilka groft försummade sina
uppfostrings-skyldigheter. Skolstyrelser kommo nu ock
till stånd, och dessa bemyndigades att i
fall af tredska från föräldrarnas sida skilja
barnen från dessa och insätta dem i
räddningshem. Ar 1872 erhöllo skolstyrelserna
t. o. m. rättighet att själfva upprätta
sådana.
För Mary Carpenter blef första följden
af folkskolelagens utfärdande den, att hon
1871 stängde sin Trasskola i Bristol,
hvilken då varit i verksamhet i 25 år och
bidragit att uppfostra mer än 3,000 barn,
af hvilka en stor del, lämnade åt sig
själfva, helt visst skulle hamnat i fängelserna.
Hon fann emellertid med sin skarpa blick
snart, att många af de allra mest
utarmade barnen skulle på grund af bristande
föräldratillsyn m. m. komma att
undandraga sig folkskolan, och att en anstalt,
som gåfve dem mat och sysselsatte dem
från morgon till afton, skulle för dem vara
lämplig. Hon upprättade därför 1872 i
Trasskolans ställe en räddningsskola, ett
slags läs- och arbetsstuga, hvari barnen
under dagen sysselsattes och bespisades
(Day Industrial Feeding School for
neg-lected and destitute children).
Företaget mötte starka invändningar, men miss
Carpenter arbetade med ifver på att få
dylika skolor understödda af staten.
Slutligen lyckades hon ock härutinnan; 1872
blefvo Day Industrial Schools erkända
såsom en skolart för sig - en
lagstiftningsåtgärd, som kom till stånd uteslutande genom
hennes inflytande och den tilltro man hyste
till hennes erfarenhet och omdöme. Ur
dessa räddningsskolor har under senaste
tiden genom skolstyrelsernas försorg
utvecklat sig ett nytt slags anstalter, de s. k.
skolkarehemmen (Truant Schools), hvilka
skilja sig från Day Industrial Schools
därigenom, att de äro berättigade att
kvarhålla sina skydslingar hela dygnet och att
använda en strängare disciplin.
Anda till sin sena ålderdom fortfor Mary
Carpenter att med oförminskad värma
arbeta för sina sträfvanden. Sålunda höll
hon vid den socialvetenskapliga kongressen
i Liverpool 1876 föredrag om
räddningsskolorna och det goda de åstadkommit, och
samma år yrkade hon i en skrifvelse till
statssekreteraren för Indien, lord Salisbury,
att den skyddslagstiftning för arbetarne, som
kommit till stånd i England, måtte
utsträckas äfven till Indien. Såsom skäl för
nödvändigheten häraf anförde hon, att i detta
land barn redan vid 5-7 år kunde användas
till fabriksarbete, att arbetsdagen för män
vanligen uppgick till 13, stundom ända
till 16 timmar, att talrika olycksfall
förekommo, att fabriksbarnen ofta saknade allt
tillfälle till undervisning o. s. v.
Ännu under 1877, vid fyllda 70 års ålder,
var Mary Carpenter i rastlös verksamhet, höll
föreläsningar om förhållandena i Indien,
deltog i skolstyrelsesammanträden och höll
rådplägningar med parlamentsledamöter om
ytterligare utveckling af
räddningsskolorna m. m. Hon afled lugnt och stilla i
Bristol den 14 juni 1877.
*
Det vackraste äreminnet öfver Mary
Carpenter är icke skrifvet med ord utan
med siffror. Det består af följande utdrag
ur Englands förbrytarestatistik:
Förbrytare i England och Wales
(under och öfver 16 år).
Ar
Minderåriga
Vuxna
År
Minderåriga
Vuxna
1861
8,801
103,343
1877
7,582
168,074
1862
8,349
117,126
(1878)*
(4,384)
(86,383)
1868
8,459
121068
1879
6,810
165,843
1864
8,857
118,149
1880
5,579
160,684
1865
9,640
116,398
1881
5,483
173,723
1866
9,356
114,935
1882
5,700
175,360
1867
9,631
121,767
1883
5,275
172,259
1868
10079
133,078
1884
4,879
171,588
1869
10 314
146,940
1885
4,813
158,096
1870
9,998
147,225
1886
4,924
165,952
1871
8,977
140,127
1887
4,842
158517
1872
9,363
137,710
1888
5,065
165,255
1873
9,359
146,054
1889
4,366
155,931
1874
8,943
148,837
1890
3,872
150,780
1875
7,212
154,276
1891
3,855
147,691
1876
7,138
167,160
* Endast första halfåret: för det andra
saknas uppgifter.
Storbrittanien är det enda land, som kan
uppvisa en dylik statistik med från en viss
punkt (1869) sjunkande brottslighet hos de
minderåriga samt med en i sinom tid (från
1882) däraf följande sjunkande
brottslighet äfven hos de vuxna. Hvad som
åstadkommit denna vändning är i främsta
rummet Mary Carpenters af sann kristendom
och äkta fosterlandskärlek uppburna
verksamhet. Fridtjuv Berg,
Läraren lefver icke för dagen utan för
framtiden, han är ett förskott för
kommande släkten, han är det, som samtiden
ger på handen åt sin eftervärld.
E. Tegnér.
Pedagogisk antiseptik och
aseptik.
(Föredrag af docenten N. Beckman vid Mellersta
Upplands kretsförenings möte i Uppsala den
14 oktober 1895.)
Kirurgien är, som bekant den del af
läkarekonsten, som helår genom sår, som
gör ett våldsamt ingrepp i den sjuka
kroppen för att komma åt och kunna drifva
ut det onda, som finnes därinom.
Det arbetet fordrar af sin man en
säker insikt i kroppens byggnad; ett
skenbart obetydligt misstag kan vålla
patientens död. Det fordrar kallblodighet, mod
och rådighet; ett ögonblicks tvekan i den
stund, då man borde handla, kan göra allt
senare arbete fåfängt.
Jämförelsepunkterna mellan den
bestraffande uppfostraren och den opererande
läkaren äro många: de gälla från den store
uppfostraren, »som slår men helår igen»,
ned till oss, som i bästa fall få räkna
oss som hans bristfulla redskap.
Vi skola nu knyta våra betraktelser till
den sida af den opererande läkarens
arbete, som kallas antiseptik och aseptik.
Orden härledas af ett grekiskt ord, som
betyder förruttnelse. Det förra kan
öfversättas med »kamp mot förruttnelsen», det
senare med »utestängande af förruttnelse».
Båda orden häntyda på det numera af
alla kända förhållandet, att allt i världen
omkring oss är smittadt, är behäftad t med
frön till förruttnelse, som blott behöfva
en angreppspunkt för att tränga in i
organismen och där framkalla kallbrand,
sårfebrar och död.
Ja, som sagdt, vid allt omkring oss häfta
.förruttnelsens frön. De sväfva omkring i
luften, åtfölja födan vi njuta och vattnet,
som vi släcka törsten med, och som vi
vant oss att betrakta såsom renhetens
sinnebild. Detta gäller öfverallt men i
synnerhet på sådana ställen, där många
människor äro samlade, t. ex. i stora städer,
i militärbaracker och naturligtvis allra främst
där, hvarest de församlade äro behäftade
med förruttnelseartade sjukdomar, t. ex.
i ett stort sjukhus.
Därför har också antiseptiken och
asep-tiken för läkekonsten haft en oerhörd
betydelse. Den har på få år räddat
tio-tusenden af människolif, och den har gjort,
att det numera är mindre farligt att
underkasta sig en operation, som blottar de
allra innersta organen, än det fordom var
att låta amputera en fingerspets.
Nu fråga vi: hur är det ställdt med
antiseptiken på vårt fält? Att den
behöfves, det veta vi nog litet hvar. Lika visst
som stoftet från gatan hänger med
fötterna, lika visst följer den andliga smutsen
från gator och gårdar, vägar och torg
barnen och lärarne in i skolan, och dammet
i skolsalen är blott en svag bild af de
smittofrön, som osedda sväfva omkring i den
andliga atmosfären.
Så nog finnes det skäl att införa en
antiseptisk eller aseptisk metod äfven på
vårt område. Förruttnelsen hotar öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0632.html
