Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (729.) 18 december 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD
FOLKU N DER VIS NINGEN.
N:r 51 (A). (729.)
STOCKHOLM, is DECEMBER 1395
14:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., 1/2 år 2 kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr, Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
1 . . ^ . ._ .
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
Allm. tel. 60 OO,
Tryckt hos Iduns Tryckeri Aktiebolag, Stoc*.,»olm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
An nonspris :
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2, so kr.
Annons bör vara inlämnad <senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
- »i^- «..- .-»^-a- ..- . – ..^^..M
vensk [-Läraretidning-]
{+Lärare-
tidning+}
åz ’\&96 sin
15:e årgång
pt/b,
oförändrade.
700 skota
^illiaa p-t-ioe-t al
3 l<r. 50 öre.
på
* #. fore jula f torf & *
på
vänta
p
FÖR DAGEN.
»Den sedliga förvildningen
bland ungdomen.»
4. Det ondas bötemedel:
förbättring af hem och skola.
Den öfverblick, som i det föregående
blifvit lämnad öfver orsakerna till den
samhällssjukdom, hvilken är känd under
benämningen »den sedliga förvildningen
bland ungdomen», har i många
afseenden varit ganska ofullständig. Endast de
hufvudsakligaste källorna till det onda
hafva i densamma kunnat antydas.
Så mycket torde emellertid af de
gifna antydningarna blifvit klart, att det
här icke är fråga om en obetydlighet,
en tillfällig krämpa, som på gammalt
kvacksalfvaremanér skulle kunna »läsas
bort» med ord. Orsakerna äro många
och kraftigt verkande. Botemedlen måste
vara likaså.
Hvad det framför allt gäller är att
bereda själfva grundförutsättningen för en
god uppfostran, nämligen goda hem. För
detta måls vinnande har visserligen intet
universalmedel blifvit anvisadt, lika litet
som något sådant ännu blifvit utfunnet
för den sociala frågans lösning i det hela
taget. Men hvarje åtgärd, hvarje sträfvan,
som i någon mån förbättrar det sociala
tillståndet, innebär ock en ökad
möjlighet för danandet af goda hem och
därmed ock för en god uppfostran,
följaktligen äfven för utrotandet af det
sam-hällsonda, hvarom här är fråga.
Bekämpandet af ungdomens sedliga
förvildning står således i närmaste
samband med de mångahanda rörelser, som
i vår tid från skilda utgångspunkter arbeta
på höjande af de lägre samhällsklassernas
materiella och andliga ställning. Så med
nykterhetsrörelsen och sedlighetsrörel-
sen, bemödandena att skaffa
arbetsklassen hyggligare bostäder och bereda
densamma ädlare nöjen, att förekomma eller
minska arbetslösheten, att befordra
sparkassor, sjukkassor,
förbrukningsföreningar och andra s. k. kooperativa företag
m. m.
En mäktigt verkande bundsförvant
utgör ock den sociala lagstiftning,
hvarigenom man under senaste tiden härjat
sätta en gräns för industrialismens
familjeupplösande verkningar. Af särskild
betydelse i detta hänseende äro de
bestämmelser mot söndagsarbete och
nattarbete, rnot de minderårigas, de unga
flickornas och hustrurnas indragande i
fabrikslifvet samt mot en omåttlig
arbetstid för familjefäderna, hvilka blifvit
fastställda i flera land och som, där de
börjat tillämpas, redan visat de vackraste
frukter i ett bättre hemlif samt i ökad
nykterhet och sedlighet.
Med skolålderns begynnelse uppträder
vid hemmets sida en ny hufvudfaktor
för barnets normala utveckling, nämligen
skolan, här närmast den allmänna
folkskolan.
Huru stor vikt man tillmäter denna,
visar sig redan däraf, att ytliga och
kort-tänkta människor i allmänhet äro
benägna att göra henne ansvarig för
allt, hvad hos barnen misshagar dem,
vare sig det nu är helt vanliga yttringar
af barns naturliga obetänksamhet och
ysterhet eller verkliga oarter. Man
förutsätter såsom gifvet, att det är skolan
och skolan ensam, som bestämmer
barnets beskaffenhet, och finner man denna
mindre tillfredsställande, så kastar man
därför genast skulden på skolan, utan
att besinna, att lärare och lärarinnor
»rå om barnen» endast några år, några
månader om året och några timmar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
