Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 52. (730.) 24 december 1895
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
700
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 52
unga år. Därigenom kan det hända, att
redan 10-åringar kunna dömas till
fängelse samt stickas in bland de vuxna
fångarna för att efter någon tids vistelse
bland dem gå ut igen, tiodubbelt värre
än de gingo in.
De olycksdigra följderna häraf voro
allt för påtagliga för att ej ådraga sig
kriminalisternas uppmärksamhet. Frågan
härom upptogs och gjordes till föremål
för uttalanden på de internationella
kri-minalistiska kongresserna, första gången
vid kongressen i Stockholm i augusti
1878. Allt mer hafva åsikterna enat sig
därom, att brottsliga barn icke höra
hemma i fängelser utan i
uppfostringsanstalter, och att med afseende på dem
lösen måste vara icke straff utan
»tvångsuppfostran» i enkom för dem afsedda
förbättringshem, i hufvudsak liknande de
brittiska »Reformatory Schools», I
oskiljaktigt samband härmed stå de nu
flerstädes pågående Sträfvandena att få den
tidpunkt, vid hvilken full straffmyndighet
inträder, uppflyttad till högre ålder,
nämligen till fyllda 15 eller 16 år.
*
Att det i vårt land förefinnes ett stort
behof af sådana anstalter som de nu
omnämda behöfver ingen närmare
påvis-ning. Skolkande, kringdrifvande,
vanartiga och brottsliga barn förekomma
hos oss i betydlig mängd, och efter
statistiken att döma synes deras antal vara
i stigande.
I fråga om förbättringshem är
behofvet t. o. m. uttryckligen erkändt af
strafflagen. I dennas 5:e kapitel § l heter
det nämligen, att domstol kan rörande
brottsligt barn förordna, att det »med
aga hemma i huset rättas skall eller i
allmän uppfostringsanstalt insättas, om
tillgång därtill finnes». I
öfverensstämmelse härmed bruka ju ock minderåriga
brottslingar dömas till intagning i det af
Oskar-Josefina-föreningen underhållna och
med statsbidrag understödda
förbättringshemmet på Hall. Huru otillräckligt detta
för ändamålet är, framgår dock klarast
af det kända förhållandet, att i
hufvudstaden för närvarande gå en hel del
gossar, som blifvit »dömda till Hall», men
af brist på plats ännu ej kunnat
komma in.
Af räddningshem finnas i vårt land
flera, rnen att icke heller de på långt
när motsvara behofvet är nogsamt
bekant. I allmänhet synas de dessutom
ej stå i tillräcklig förbindelse med
folkskolan och dess myndigheter, och
åtskilliga vittna genom den i dem
förekommande sammanblandningen af olika slags
barn otvetydigt därom, att de ej hvila
på några bestämda grundsatser och
således ej heller kunna arbeta i något
enhetligt, klart medvetet syfte.
Hvad slutligen skolkarehemmen
beträffar, så hafva visserligen äfven sådana
blifvit upprättade i några städer, där
skolstyrelserna varit klarsynta nog att
inse det trängande behofvet däraf. Men
på de flesta ställen, och bland dem åt-
skilliga där dylika inrättningar mest är
af nöden, saknas de alldeles.
Mycket återstår alltså att på detta
område hos oss uträtta. Hvad som härvid
framför allt kräfves är helt visst ett större
intresse och en betydligt ökad
offervillighet såväl från statens som från
allmänhetens sida. Det gäller ju här en
»försvarsfråga» af omätlig räckvidd -
en försvarsfråga, som borde kunna ena
alla fosterlandsvänner till samlad kamp
mot en fiende, hvilken mer än någon
annan hotar att undergräfva vårt
samhälles grundvalar och att omintetgöra
vår nations framtid.
Till våra läsare.
Med detta nummer afslutar Svensk
Läraretidning sin fjortonde årgång.
De flesta af våra prenumeranter hafva
följt tidningen under en räcka af år -
åtskilliga under alla fjorton åren. Det
torde sålunda vara öfverflödigt att ens
nu i prenumerationstiden redogöra för
tidningens anda och plan. Ej heller anse
vi oss behöfva afgifva några särskilda
löften för den kommande tiden. Må detta
vara nog: tidningen kommer att
redigeras i oförändradt samma riktning som
hittills.
Den alltjämt ökade läsekretsen (vid
1895 års slut har tidningen öfver 3,300
fasta postprenumeranter) utgör för oss en
maning att om möjligt än kraftigare
arbeta för det en gång uppställda målet:
svenska folkskolans och folkbildningens
höjande, enhet och god anda inom
lärarekåren samt förbättring af lärarnes
ställning i ekonomiskt och socialt hänseende.
Att ämnen icke saknas för en tidning
sådan som denna - trots att vi mycket
strängt hållit oss inom det utstakade
området - torde våra läsare hafva
funnit. Innevarande årgång har nästan
dubbelt så många sidor som den första
årgången, men det oaktadt har
utrymmet ej velat räcka till.
Åtskilliga stora och för
folkundervisningen viktiga frågor vänta ännu sin
lösning. En och annan af dem kommer
måhända redan nästa år under
behandling på något sätt. Bland dessa må
nämnas frågorna om ett välbehöfligt
andra ålderstillägg för folkskolans
lärarepersonal, om åtgärder med afseende på den
sedligt förvildade ungdomen samt om
storstädernas skolväsende. I sistnämda
fråga är ett kommittébetänkande med det
snaraste att vänta. Att döma af hvad
hittills härom utdunstat, lär man hafva
att motse ett förslag, som enligt vår
mening lämnar åtskilligt öfrigt att önska.
Under tillönskan om ett godt nytt år
hälsa vi alla våra gamla prenumeranter
välkomna igen, helst i sällskap med
några hundrk lärare och lärarinnor, som
hittills ansett sig kunna undvara en
skoltidning.
Nästa nummer, det första för
1896, utkommer med anledning
af nyårshelgen icke förrän
fredagen den 8 januari.
712 stora kvartsidor
omfattar med titelblad och
innehållsregister den nu afslutade årgången af Svensk
Läraretidning - och detta för ett pris
af endast 3 kr. 50 öre, alltså icke ens
l/2 öre pr sida.
Ännu
finnes det i vårt land några tusen lärare
och lärarinnor, som icke hålla sig någon
skoltidning. Att verka för ändring i detta
förhållande bör ligga hvarje
folkbildningsvän om hjärtat. Gör ett försök nu vid
årsskiftet!
Vid årsskiftet
tillåta vi oss erinra om följande
uttalande, som för ett år sedan gjordes af Allbo
skollärareförening:
Hvarje lärare, helst äfven skolråd, bör hålla
sig med ett eller flera pedagogiska organ och
främst bland dessa Svensk Läraretidning.
Lärare, som underlåter detta, kan omöjligen följa
med sin tid utan förlorar snart allt intresse
såväl för sitt kall som för kårens
angelägenheter. ___
Olagliga beslut
äro tyvärr icke så ovanliga vid våra
kyrkostämmor. Bland det mera kuriösa
i denna väg, som vi hittills bevittnat,
är ett beslut af en församling i
Bohuslän. Fråga hade väckts om
införande af slöjdundervisning för
gossarne. Detta förslag bekämpades af en
skolrådsledamot, som påstod, »att
slöjden skulle vara kristendomsfientlig».
Förslaget föll, och detta var ju i sin
ordning efter så talande skäl. Men för att
icke församlingen så brådt skall behöfva
besvära sig med att ånyo aflifva frågan,
beslöt kyrkostämman tillika - att frågan
icke får återupptagas på tio år.
Sistnämda beslut saknar naturligtvis hvarje
betydelse.
Titelblad samt innehållsförteckning
till innevarande årgång af Svensk
Läraretidning medfölja dagens nummer.
Vi begagna tillfället erinra om ett råd,
som vi förut gifvit, men som helt visst
ej för ofta kan upprepas, nämligen att
en hvar prenumerant vid årets slut
genast hopsamlar årets samtliga nummer
och låter inbinda dem. Därigenom
besparar man sig många kostnader för
framtiden. Genom att använda det
fullständiga registret till vår
prejudikatsamling slipper man skrifva och fråga om
en hel del saker, som förut blifvit
fullständigt utredda i tidningen.
Lösnummer till komplettering af 1895
års årgång kunna erhållas mot 10 öre
pr ex. (jämte 4 öre till porto’, för hvarje
sändning). Rekvisition å lösnummer för
1895 bör vara insänd före januari
månads utgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0704.html
