Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (731.) 3 januari 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r l
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nytt folkskolehus i Göteborg.
Stadsfullmäktige i Göteborg anvisade den 27
sistlidna december ett belopp af omkring 315,000
kronor till uppförande af ett nytt
folkskolehus i Masthuggsförsarnlingen,, helt nära
Oskar Fredriks kyrka. Huset är beräknadt
att rymma 1,300 barn i tre våningar med
29 skolsalar samt dessutom
bostadslägenheter för öfverlärare och vakmästare,
slöjdlokaler, badrum, matrum för
barnbespisningen o. s. v. Ehuru behofvet af detta
skolhus ligger i öppen dag och ärendet på
det sorgfälligaste var utredt af skolstyrelsen,
väntades likväl debatt inom stadsfullmäktige
vid frågans afgörande, och detta så mycket
mera som ett par af stadens dagliga
tidningar sökt väcka opposition emot skolbudgetens
höga belopp samt framställt hvarjehanda
förslag till inskränkningar, bl. a. genom
»triplicering». Emellertid beviljades den
äskade summan utan att en röst höjdes
till motsägelse. Icke ens redakören af den
ena utaf ifrågavarande tidningar, hvilken är
stadsfullmäktig, fann skäligt att göra något
yrkande på afslag eller afprutning.
Malmö folkskolors lärarepersonal
hade den 16 december allmänt möte inför
stadens folkskoleinspektör d:r A. O.
Stenkula. Trenne frågor behandlades
diskussionsvis.
Frågan om behofvet af samlingsrum for
lärarepersonalen vid skolorna inleddes af
fröken N. Uddenberg. Dylika rum vore
nödvändiga särskildt under ogynnsam
väderlek men äfven såsom ett ställe, där läraren
kunde få den hvila, som icke stode till buds
å skolgården under rasterna. Äfven för
studier vore sådana rum af nöden likasom
ock till förvaring af undervisningsmateriel.
Inspektören instämde och påpekade, att
bristen på sådana runa berodde af ekonomiska
skäl.
Om gemensamma principer i betygssättning
inleddes af hr GL Vinberg. Likformighet
i grunderna för betygssättningen vore både
nyttig och nödvändig. Stor försiktighet
vore af nöden vid fastställandet af det
slutliga af gångsbetyget för uppförande, så att man
icke utan tvingande skäl lade hinder i
vägen för eleverna att erhålla anställning.
Efter en längre diskussion beslöts, att
frågan skulle hvila, medan nya erfarenheter
vunnes.
Den sista frågan handlade om barnens
uppfostran till hyfsning. Inledaren, hr A.
Lindberg, visade genom exempel, att ett
sådant moment i uppfostran vore i hög grad
påkalladt. Frågans nära sammanhang med
åtskilliga sociala och moraliska
missförhållanden påvisades. Barn med ohyfsade
seder borde tillrättavisas med mildhet. Ett
godt medel till befordrande af ett hyfsadt
uppträdande vore anordnandet af fria lekar,
hvilka på samma gång vore ägnade att
tillfredsställa barnens verksamhetslust.
Under sammanträdet meddelades, att
slöjdskolorna skulle deltaga i nästa års
industriutställning genom anordnandet af en s. k.
arbetande utställning.
Utställningskommis-sarier, granskningsnämder och ledare för
den arbetande slöjdutställningen valdes.
För anordnande af en Pestalozzifest
tillsattes en kommitté af 5 personer.
Inspektören meddelade till sist åtskilliga
pedagogiska iakttagelser och råd.
Bort med klockaretiteln och de
löjliga klockarestadgarna! Vid Allbo
folkskollärareförenings vintermöte i Vislanda
den 28 sistlidna december inledde
föreningens ordförande, hr J. B. Ahlgren,
diskussionen öfver frågan: »Hvilken förändring
af nuvarande stadgar rörande organist- och
klockarebefattningar, särskildt där dessa äro
förenade med folkskolläraretjänst, anses
önskvärd ? »
Åtskilliga paragrafer ur instruktionen för
nämda tjänster från flera af landets stift
upplästes och väckte häpnad och - löje.
Klockaren skall gå ärenden åt pastor
»oför-dröjligen» (således midt under pågående
lektion!), vädra, damma och renhålla kyrka,
sakristia, mässhakar, orgel m. m., ringa,
smörja ringklockornas axlar i tornet(!), se
efter, om »klockstolen» är solid m. m.,
m. m. Sådana sysslor vore ovärdiga en
lärare. Under sådana förhållanden, kan han
icke hafva det sociala anseende, som höfves
en uppfostrare och folkbildningens
representant. Det vore inledarens tanke, att »höga
vederbörande» icke hade sig bekant, att en
tredje lagstiftande myndighet, domkapitlen,
funnes i landet, ännu mindre hvad denna
myndighet lagstiftar, ty då (så mycket måtte
väl ändå skolan vara värderad) skulle icke
så många lärare tillåtas hafva en så obillig
instruktion sväfvande öfver sitt hufvud.
Enhälligt gjordes följande uttalande:
Då i följd af 1883 års k. förordning
klockare- och organistlönerna på de flesta ställen
inom riket blifvit i väsentlig mån förminskade,
under det de föråldrade s. k. kloc käre-och
orgaiiiststadgarna för de olika stiften ungefär
samtidigt härmed blifvit återupplifvade;
då särskildt »klockaren» härigenom ålagts
en mängd olikartade, underordnade göromål,
hvilka, ifall de af tjänsteinnehafvaren själf
icke kunna utföras, tillskynda denne en icke
obetydlig minskning i hans i allmänhet redan
förut allt för knappt tillmätta aflöning;
då dessa göromål, särskildt där
klockare-befattningen är med folkskolläraretjänst
förenad, icke kunna synas stå tillsammans med den
värdighet och det sociala anseende,
innehafvaren af sistnämda tjänst såsom
folkuppfostrare bör intaga i samhället, enär de i sin
helhet hänföra honom till kyrkans »betjänte»;
då vidare denna ståndpunkt delvis beröfvar
tjänsteinnehafvaren lagligt inflytande på såväl
kyrkans som skolans allmänna
angelägenheter; och
då dessa bestämmelser dessutom icke sällan
åstadkommit de vidrigaste trakasserier mot
tjänsternas innehafvare:
så uttalar mötet önskvärdheten af, att
författningar och stadgar i nämda hänseende
ändras därhän,
att de föråldrade och otidsenliga fordringar,
som nu enligt förenämda stadgar ställas på
klockaren, öfverflyttas till den ende person,
för hvilken de egentligen synas lämpa sig,
nämligen kyrkvaktaren,
att den nuvarande officiella men ytterst
oegentliga titeln »klockare» (ringare) utbytes
mot den mera betecknande benämningen
kantor (kyrkosångare), samt
att innehafvare af kantors- och
organistbefattning i sammanhang härmed uppflyttas till
den ställning, han. på grund af sin
bildningsgrad såsom sådan bör intaga, nämligen
tjänstemannens, hvarigenom ock det hinder
undan-rödjes, som hittills oftast uteslutit fackkun-
skapen från allt lagligt inflytande på såväl
skolans som kyrkans allmänna angelägenheter.
Och beslöt mötet tillika anhålla, att
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening måtte snarast möjligt utsända
ärendet till öfriga kretsars behandling,
äfvensom på sätt lämpligast synes i öfrigt verka
för detsammas framgång.
Vid Nääs slöjdlärareseminarium
hafva under 1895 af hållits fyra kurser,
räknande sammanlagdt 290 deltagare (180
manliga och 110 kvinnliga), af hvilka 62 förut
genomgått kurs vid läroanstalten och 10 ej
deltagit i full kurs. Af deltagarne voro 208
från Sverige, 29 från England, 12 från
Skottland, 8 från hvardera af Ungarn och
Amerikas förenta stater, 6 från Finland, 5 från
Bulgarien, 4 från Danmark, 3 från
hvardera af Norge och Holland, 2 från
Tyskland samt l från hvardera af Ryssland och
Ostindien.
Sveriges olika landsdelar hafva
representerats på följande sätt.
Göteborgs och Bohus län 30, Stockholms
stad 23, Älfsborgs län 22, Värmlands län 19,
Östergötlands och Örebro län hvartdera 16,
Jönköpings län 14, Södermanlands län 12,
Skaraborgs län 8, Malmöhus och Gäfleborgs
län hvartdera 7, Uppsala och Hallands län
hvartdera 6, Kalmar län 5, Kronobergs och
Kristianstads län hvartdera 4,
Västernorrlands län 3, Stockholms, Blekinge och
Västmanlands län hvartdera 2.
Af de manliga deltagarne hafva 146 varit
folkskollärare, 18 slöjdlärare, 3 lärare i
ab-norrnskolor, 2 slöjdinspektörer, l
folkskoleinspektör och l gymnastiklärare samt 9 af
olika lefnadsställning. Af de kvinnliga
kursdeltagarne hafva 27 varit folkskollärarinnor,
14 privatlärarinnor, 11 slöjdlärarinnor, 5
lärarinnor i högre skolor, 3 skolföreståndarinnor,
2 handarbetslärarinnor, 2 sjukgymnaster, l
teckningslärarinna och l Kindergärtnerin samt
44 af olika lefnadsställning. I »lekkursen»
6 juni-3 juli deltogo, dessutom 11 lärare och
lärarinnor.
Till samtliga kurserna under året hafva
389 ansökningar varit inlämnade.
Under 1894 utgjorde kursdeltagarnes antal
268. Sedan seminariets grundande 1875
hafva - repetitörer oräknade -
sammanlagdt 2,427 personer genomgått de vid
läroanstalten anordnande kurserna.
Sjukhjälpsföreningen bland
Södermanlands lärare och lärarinnor hade
sistlidna lördag årsmöte i Flen. Mötet
öppnades af föreningens ordförande, hr P.
Lagerblad i Tumba, som erinrade, att
föreningen nu i tio år fortlefvat och varit till
välsignelse för många af kårens medlemmar.
.Ansvarsfrihet beviljades i894 års styrelse.
Af kassaförvaltarens redogörelse för
verksamheten under år 1895 framgick, att
års-afgifter erlagts af 75 medlemmar,
inträdes-afgifter af 10, att i sjukhjälp till 7
medlemmar utbetalts 465 kr. 50 öre, samt att
kassabehållningen, som vid årets början
utgjorde 292 kr., nu uppgick till 377 kr. På
styrelsens förslag beslöts, att årsafgiften för J
nästa år skulle utgöra 4 kr. af medlem i
första och 8 kr. af medlem i andra klass.
Arsafgifterna skola vara till kassaförvaltaren
erlagda före den 15 mars.
De till afgång berättigade medlemmarna
i styrelsen, Hellberg i Mellösa, Strömberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
