Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (733.) 15 januari 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
SVENSK LÄKARETIDNING.
N:r 3
Folkskolor: 1883: 1893:
Fasta:
Med l lärare eller lärarinna 3,036 3,428
Med flera lärare eller
lärarinnor ...................___ 258 452
Flyttande:
På 2 stationer................... 628 631
På 3 » .................. 199 105
På flera än 3 stationer...... 35 7
Mindre folkskolor :
Fasta................................. 557 789
Flyttande........................... 433 562
Småskolor:
Fasta................................- 2,584 3,233
Flyttande............................ 2,051 1,672
Fortsättningsskolor.................. 586 896
Skolor, som erhållit
statsbidrag för undervisning- i slöjd 46o 1,787
Samtliga folkskolor ............- 4,156 4,623
mindre folkskolor...... 990 1,351
» småskolor ............... 4,635 4,905
Summa 9,781 10,879
Hela antalet fasta skolor har alltså under
åren 1883-93 vuxit från 6,435 till 7,902,
medan åter de flyttande skolornas antal
minskats från 3,346 till 2,977. Därjämte
bör anmärkas, att de 7 skolor, som år
1893 flyttade »på flere än 3 stationer»,
alla flyttade på 4 stationer, under det
t. ex. år 1884 funnos 34 skolor, som
flyttade på 4 stationer, och 3 på icke
mindre än 5 stationer.
De flyttande skolorna hafva sitt
stamhåll i Jönköpings, Kronobergs och
Värmlands län. Af de 743 flyttande
folkskolorna voro icke mindre än 375 eller
mera än hälften förlagda till de
ifrågavarande tre länen. Gotlands län saknar
däremot alldeles flyttande skolor, och
Malmöhus samt Uppsala län hafva
hvartdera blott 2 dylika skolor.
Skolhusens och skolträdgårdarnas
antal angifves i följande tabell.
Skolhus: 1883: 1893:
Egna................................. 6,758 7,932
Förhyrda eller hyresfritt
upplåtna ___"-..................... 2,997 3,267
. Summa 9,755 11,199
Skolträdgårdar..................... 2,126 2,091
Om man antager, att alla dessa
skolträdgårdar tillhörde uteslutande fasta
folkskolor - ett antagande, som dock icke är
fullt riktigt, enär skolträdgård finnes äfven
vid en och annan flyttande skola - så
följer däraf, att 54 % af de fasta
folkskolorna år 1893 voro försedda med
särskild för undervisningen ordnad
skolträdgård (mot 65 % år 1883).
Minskningen i skolträdgårdarnas antal är
antagligen endast skenbar och beroende pä
noggrannare primäruppgifter.
På l kvadratnymil funnos år 1893
i hela riket i medeltal 2,05 skolor (mot
2,4i år 1883). Talen växla högst
väsentligt från 0,29 i Norrbottens till 19,54 i
Malmöhus län.
På 10,000 af folkmängden kommo i
medeltal 22,o skolor (mot 21,s år 1883).
I förhållande till folkmängden hafva
Göteborgs och Bohus län (lös) samt
Blekinge län .(1.6,6) lägsta antalet skolor,
medan åter Kristianstads (29,i),
Jämtlands (29,1) och Kopparbergs län (34,3)
härvidlag hafva att uppvisa de högsta
siffrorna. Det höga talet för sistnämda
län beror på därvarande stora antal
småskolor.
Om hela antalet skolor fördelas på
skoldistrikt, står Kopparbergs län äfven
högst med 13 och Gotlands län lägst
med 1,7. Motsvarande tal för hela riket
är 4,6.
Såsom anmärkningsvärdt må nämnas,
att ännu vid början af år 1893
saknades egentliga folkskolor i 3 skoldistrikt
i Jämtlands län. Under årets lopp
inrättades emellertid dylika skolor i två af
distrikten, hvaremot det tredje (en
kapellförsamling med 899 invånare) endast
hade en flyttande mindre folkskola och
två flyttande småskolor. År 1884
saknades egentliga folkskolor i icke mindre
än 7 skoldistrikt, belägna i 4 särskilda
län.
En utveckling,
Då rnan läser om de Pestalozzi-fester,
hvilka nu firats eller under de närmaste
dagarna komma att firas i vårt land,
kan man ej undgå att anställa en
jämförelse med förhållandena för femtio år
sedan. Hundraårsdagen af Pestalozzis
födelse högtidlighölls då genom en fest
samt ett därpå följande samkväm i
Frimurareordens stora sal i Stockholm, och
det på ett ganska värdigt sätt. Festen
bevistades af kronprinsen Karl och prins
Gustaf, belysande föredrag höllos af P.
E. Svedbom och A Nattsén, sånger
af-sjöngos under orgelmusik, vid
samkvä-met höllos tal af flera framstående män
(af von Hartmansdorff för Pestalozzis
minne, af J. O. Wallin för
folkundervisningen o. s. v.), och till slut föreslog
lektor Elfwing återupplifvandet af ett tio
år förut i hufvudstaden befintligt
»Pedagogiskt sällskap», hvilket bland annat
skulle grunda ett pedagogiskt bibliotek,
utgifva en pedagogisk tidskrift m. m.
Denna fest synes emellertid hafva
varit den enda inom Sverige, och antalet
däri deltagande uppgick blott till
omkring 200.
Huru annorlunda nu, då det stora
minnet blifvit högtidlighållet rundt om i
landet samt af tusentals personer!
Den mest påfallande olikheten mellan
då och nu ligger emellertid ej i den olika
omfattningen.
År 1846 voro visserligen folkskolans
män icke alldeles undanskjutna;
seminarierektor Schmidt var en af
anord-narne, och lärjungar från seminariet
funnos med bland gymnasisterna i
sångkören. Men det hela uppbars dock af
den högre skolans män;
folkskollärarekåren var helt och hållet osynlig.
Nu däremot är det folkskollärarekåren,
som gifvit väckelsen och gått i spetsen.
På de flesta orter äro festerna
anordnade af folkskollärareföreningar eller af
dessa i samband med »pedagogiska
sällskap» (bestående af folkskolans och den
högre skolans män), på ett enstaka ställe
(Göteborg) af folkskolestyrelsen.
Den påfallande olikheten mellan 1846
och 1896 är helt naturlig. Den till
sitt omfång största och till sina
följder betydelsefullaste förändring på
svenska undervisningsväsendets område, som
under de flydda femtio åren försiggått,
är nämligen uppträdandet af en
folkskollärarekår, och det säger sig själft,
att så snart denna kår blifvit medveten
om sig själf, så måste den betrakta sig
såsom den närmaste förvaltaren af
Pestalozzis arf samt ’därmed äfven såsom
den närmaste vårdaren af hans minne.
Att den så gör, därom vittna de nu
hållna festerna, och det är häruti, som
dessas förnämsta betydelse enligt vår
mening ligger. De visa, att minnets ord
här tillika äro löftets ord.
Svensk Läraretidning
har i dag den 15 januari 2,250
postprenumeranter mot 2,185 samma dag i
fjor. Fortfarande mottages
prenumeration från årets början.
l dag
sammanträder årets riksmöte. Måtte
under detsamma äfven folkundervisningens
kraf blifva vederbörligen beaktade! Detta
är den önskan, som helt visst vid detta
tillfälle uttalas af en hvar medarbetare
på folkskolans fält.
Den diskussion,
som vid 1891 och 1892 års riksdagar
förekom angående ett andra ålderstillägg
för folkskolans lärarepersonal, återgifves
i sin helhet längre fram i dagens
nummer. Diskussionen lämnar god ledning,
då man vill söka utröna, hur pass stora
sympatierna kunna väntas blifva i fråga
om ett dylikt ålderstillägg.
Ett par skolreformer,
som icke sakna sin stora betydelse, ha
genomförts vid Nya elementarskolan i
Stockholm. Sålunda började vårterminen
redan i lördags, omkring en half vecka
tidigare än förut varit fallet. Detta skedde
för att i midten af den oproportionerligt
långa vårterminen bereda lärjungarne en
välbehöflig längre hvila, utan att
terminen därigenom förlänges mer än ett par
dagar. Påsklofvet blir på grund däraf
14 dagar eller dubbelt så långt som de
öfriga läroverkens.
I sammanhang därmed har vid Nya
elementarskolan införts en annan,
synnerligen välbetänkt åtgärd, nämligen
lärjungarnes befriande från allt hemarbete
till måndagen. Detta är af särskild
betydelse för hemmen, som på detta sätt
under en och en half dag i hvarje vecka
- lördagens eftermiddag och hela
söndagen - odeladt kunna få disponera
öfver sina söners tid och sålunda bättre
än hittills varit möjligt »komplettera»
skolan, ett af alla pedagoger varmt
efter-sträfvadt önskemål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
