Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (733.) 15 januari 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
SVENSK LÄRARETIDNING-
N:r 3
till ett värde af 100 kronor. Men äfven
församlingarna komma att vinna härpå, då
staten kominer att bidraga med 2/3 af
såväl aflöningsbeloppet som ersättningen för
kofoder.
Såsom frågan nu föreligger och då intet
annat yrkande framställts än om bifall till
utskottet förslag, skall äfven jag anhålla om
bifall till rnoni. e).
lledaktör E. Hammarlund: Jag hade icke
i år ämnat yttra mig i denna fråga, då jag
antog, att densamma icke nu skulle
föranleda någon diskussion, utan att detta
moderata och väl hopkomna förslag skulle utan
vidare antagas. Men då en diskussion nu
uppstått, ber emellertid äfven jag att få
säga ett par ord.
Jag anhåller då först att få uttala min
tacksamhet till sammansatta stats- och
lagutskottet för den behandling, det låtit
komma frågan till del. Föreliggande betänkande
visar, att utskottet haft öppet öga för
bristerna i de nu gällande bestämmelser rörande
folkskollärarepersonalens
aflöningsförhållan-den, och att utskottet delvis velat afhjälpa
dessa brister. Med den kännedom jag har
om lärarekåren är jag förvissad, att, därest
detta förslag i sin helhet antages af
riksdagens båda kamrar, beslutet skall hälsas
med glädje i månget torftigt
folkskollärare-heni .- icke därför att det bereder lärarne
någon egentlig löneförhöjning, ty de flesta
hafva redan i det närmaste, hvad här
ifrågasatts, utan därför att det bringar
ordning och reda i de nuvarande
förhållandena.
De här föreslagna bestämmelserna om
borttagande af spannmålslönen och utbytandet
af kofodret mot ett visst penningebelopp,
hvilka bestämmelser nyss antagits af denna
kammare, skola förebygga många tvister
mellan församling och lärare samt bidraga
till åstadkommande af ett godt förhållande
dem emellan. Jag hoppas, att lagstiftningen
kommer att fortgå i den nu inslagna
riktningen, så att längre fram äfven i fråga
om öfriga naturaprestationer, nämligen
bostad och vedbrand samt trädgårdsland,
tydliga bestämmelser komma till stånd.
Genom att göra det sjunde hundradet
obligatoriskt för ordinarie lärare eller
lärarinna, som oförvitligt tjänstgjort under fem
år, har utskottet vidare velat bereda läraren
någon trygghet, så att han ej göres
beroende af de växlande partierna inom
församlingen.
Ingen har ju heller här velat motsätta
sig detta förslag, hvadan jag ej behöfver
uppehålla mig härvid.
Beträffande frågan om ett andra
ålderstillägg skall kammaren säkerligen finna det
helt naturligt, att jag intager samma
ståndpunkt som motionären och hr Lilienberg. Med
hänsyn till de på senare åren stegrade
lef-nadskostnaderna och de ökade anspråk, man
i våra dagar ställer på folkskolläraren, kan
det väl icke anses för mycket, om han
efter 10 års oförvitlig tjänstgöring får en
liten tillökning i sin knappa lön ined 100
kr. Det hade således varit önskligt, att
utskottet härom framlagt förslag. Men då
utskottet nu icke vågat taga detta steg, får
man väl vara nöjd med föreliggande förslag,
i synnerhet som det i alla fall är ett
framsteg och ett godt öfvergångsförslag.
Bägge kamrarna beviljade för några
dagar sedan en behöflig löneförhöjning af 300
kronor åt extra lärarne vid
elementarläroverken. Jag är förvissad, att, då det nu
gäller lärarne för allmogens, för folkets barn,
riksdagen skall i lika ’hög grad visa sig
behjärta det behof af löneförbättring, som här
förefinnes. Då föreliggande förslag går i
rätt riktning, och då jag är öfvertygad, att en
kommande riksdag icke skall vägra att
fortsätta på den nu inslagna banan, ber jag
att få yrka bifall till utskottets förslag i
oförändradt skick.
(Häruti instämde hrr E. Beckman, Ad.
Hedin, Gustaf Ericsson från Stockholm,
S. von Friesen, E. J. Ekman, Jakob
Erikson, J. Ä. Fjällbäck, E. Wavrinsky, K
Linder, Fridtjuv Berg, S. J. Boethius, J.
Å. Aulin, J. O. Örwall, F. O. Larsson i
Mörtlösa, E. A. Zotterman, Magn.
Andersson i Löfhult, A. G. Jönsson i Mårarp,
N. P. B. Lindgren, P. A. Eomberg, P.
Truedsson, And. Andersson i Intagan, Olof
Anderson i Hasselbol, L. Persson i
Hel-jebol, O. Olsson i Stensdalen, J.
Andersson i Lysvik, A. F. Broström, C. E.
Ther-mcenius, A. Hahn, P. Holm, Per Ersson i
Västlandaholm, Back Per Ersson, Stormats
Matias Olsson i Sörnäs, And. Olsson i
Mårdäng, Joh. Nydahl, J. Bromée, S. J.
Kardell, J. Persson i Arboga och A. G.
Björkman.)
Hr 01, Jonsson i Hof: Då intet
annat yrkande framställts än om bifall till
utskottets förslag i förevarande mom. c),
kunde det visserligen vara öfverflödigt att från
utskottets sida yttra några ord. Men ett
par talare hafva framhållit, att äfven ett
andra ålderstillägg nu bort beviljas, och
därför torde det vara skäl att litet
närmare än i utskottets utlåtande skett redogöra
för de omständigheter, som föranledt
utskottet att framlägga detta förslag.
Man kan visserligen medgifva, att ur
åtskilliga synpunkter ett andra ålderstillägg
åt folkskollärarne vore önskvärdt, men om
nian gör sig reda för, hvilken ekonomisk
betydelse detta skulle hafva för såväl
staten som kommunen, skall man finna, att
man kommer till en så respektabel siffra,
att man måste blifva betänksam, huruvida
det kan vara skäl att nu bevilja något sådant.
Jag har för egen del varit något tveksam
om detta andra ålderstillägg, därför att
lärarne utöfver den lön, som tillkommer dem
enligt detta förslag, få en särskild
ersättning för hvarje läsning utöfver den tid af
åtta månader, som de för lönens åtnjutande
äro förpliktigade att tjänstgöra, och i de
flesta fall torde någon tillökning i
inkomster redan nu på denna grund komma
lärarne till hända. Men en ännu viktigare
omständighet är det, som egentligen för mig
varit bestämmande i detta fall, och det är,
att på senare tiden slöjdundervisning
steg-för steg införts i folkskolan, och för denna
undervisning erhålla lärarne, som rätt är,
särskild aflöning med olika belopp,
växlande, tror jag, mellan 100 och 200 kronor om
året. Om, såsom ja6 antager, denna un-
dervisning år för år kommer att utvidgas,
så att den slutligen blir införd i alla de
skolor, där manliga lärare äro anställda,
torde man kunna medgifva, att med denna
förbättring i inkomst till och med en lärare
bör kunna vara någorlunda tillfredsställd,
äfven örn han icke erhåller detta andra
ålders-tillägg. Jag hoppas därför, att de motiv,
som ledt utskottet i detta fall, icke skola
möta allt för starkt motstånd från
kammaren, utan att man får lugna sig med det
steg, som tagits nu och se, huruvida icke
utveckligen kommer att gå i den riktning,
jag nämnt. Utom oss för den skull
stanna vid det lönebelopp, som nu föreslagits,
till dess det ur andra synpunkter kan
blifva tid att göra en ändring.
Jag anhåller därför om bifall till
momentet.
Hr Nils Petersson i lluntorp: Jag hade
icke tänkt begära ordet, emedan jag trodde,
att motionärerna .och kammarens ledamöter
skulle vara belåtna med det resultat,
hvartill utskottet kommit. Men då jag hörde,
att nian talade för bifall till ett andra
ålderstillägg, ansåg jag mig böra yttra några
ord. Jag ämnar dock icke göra något
yrkande på den saken, och därför skall jag
icke upptaga kammarens tid länge. Jag
vill blott med anledning af den klagan, som
försports däröfver, att vi i motiveringen
sagt, att detta ålderstillägg icke behöfves,
erinra, att skollärarne, med all aktning för
kåren i öfrigt, på mycket kort tid fått en
löneförhöjning så bra tilltagen, att nian
knappt kan visa maken. De hade i
början 300 kr. i lön och hafva nu 700. kr,
samt 4 månaders semester. Det är därför
icke så farligt för närvarande, hvarför jag
tror, att utskottet kan försvara den åsikt
det haft.
Hvad det andra ålderstillägget beträffar,
har det visserligen sagts af motionärerna,
att det skulle utgå af statsmedel och
således icke tynga på församlingarna, men det
kommer då, såsom den förre talaren
anmärkte, att medföra så stora utgifter för
staten, att jag tror det vara rådligast att
se tiden an.
Jag skall för närvarande icke ingå i
någon vidare argumentering utan yrkar bifall
till utskottets förslag.
Hr Sue n Ni/SSOn i Efveröd: Jag
begärde ordet egentligen med anledning af de
anmärkningar, som af hr Lilienberg gjordes
mot utskottets motivering. Jag tror, att
han själf vet, att, om vi i utskottet haft
litet mera tid på oss – än blott några
minuter - denna motivering icke skulle
blifvit sådan den är, utan i stället blifvit
affattad i mera tillmötesgående form. Men det
är så, att man under sista tiden af
riksdagen i utskottet ej har tillräcklig tid att
skrifva sina motiveringar, som man skulle
vilja. Jag var för min del i utskottet af
den mening, att jag skulle önskat tillstyrka
ett andra ålderstillägg, i likhet med hvad
de flesta talarne yrkat. Men det fanns
verkligen ett skäl, som utgjorde ett hinder för
utskottet att icke nu kunna göra det, och
det var, att det icke förelåg något förslag
till förändring i pensionsreglementet för folk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
