Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (734.) 22 januari 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 4
åt skoldistrikt, som på lämpligt sätt beredde
i skolåldern varande flickor undervisning i
kvinnlig slöjd;
dels att öfverlämna åt k. m:t att fördela
detta understöd samt att bestämma de
närmare villkoren för understöds åtnjutande.
Statsutskottet yttrade med anledning af
motionen, att utskottet, som visserligen icke
förbisett vikten däraf, att undervisning i
kvinnlig slöjd vid folkskolorna meddelades,
dock ansett denna angelägenhet, för hvars
ordnande i hvarje särskildt fall torde
erfordras jämförelsevis obetydliga kostnader,
lämpligen böra omhändertagas af
vederbörande kommuner eller landsting. Med
anledning däraf hemställde utskottet, att den
ifrågavarande motionen icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda. Detta
blef ock riksdagens beslut.
Vid följande årets riksdag väcktes åter
samma förslag. Såsom skäl för detta
anfördes :
att intresset för slöjdundervisningen
utvecklats väsentligen genom de statsbidrag, som
lämnats för befrämjande af undervisning i
slöjd för gossar;
att rättvisan kräfde, det statsbidrag
lämnades för flickornas slöjdundervisning lika väl
som för gossarnes;
att lika viktigt som det vore, att läsning
och slöjd omväxlade för gossen, minst lika
viktig finge väl en dylik omväxling för
flickan anses vara;
att särskildt för de fattigare klasserna vore
af vikt, att flickan finge i skolan lära sig så
mycken händighet, att hon kunde, då hon
utginge i lifvet vare sig som maka,
tjänarinna eller arbeterska i något särskildt fack,
utan hjälp reda sig med afseende på de allra
vanligaste kvinnliga handarbeten;
att den kvinnliga slöjdundervisningen här
och hvar slagit in i en osund riktning,
men att genom ett statsbidrag detta
förhållande snart nog skulle ändras, enär
naturligtvis statsunderstöd endast skulle komma de
skolor till godo, i hvilka slöjden vore ordnad
på ett fullt ändamålsenligt sätt, och
församlingarna förty, för att ej gå miste om
statsanslaget, blefve nödsakade att reformera
denna undervisning i en sund riktning;
att utan ett mindre statsbidrag det ej vore
tänkbart, att de fattigare landskommunerna
skulle mera allmänt kunna tillgodogöra sig
den välsignelse, som låge i att hafva en väl
ordnad slöjdundervisning för det uppväxande
kvinnliga släktet;
att slöjdundervisning redan vore införd vid
tre af rikets folkskollärarinneseminarier och
från nästa höst blefve införd äfven vid de
två återstående, samt att under senare åren
en mängd kurser hållits för utbildande af
lärarinnor i metodisk slöjdundervisning för
flickor, hvadan fullt dugliga lärarinnor i ämnet
nu kunde erhållas; samt
att lämpliga personer för öfvervakande af
denna undervisning icke heller numera borde
saknas, sedan kvinna gjorts valbar till
skolrådsledamot.
Med anledning af berörda motion yttrade
riksdagen i skrifvelse till Eders k. m:t, att
riksdagen ansåge så öfvertygande skäl vara
anförda för förslaget om den kvinnliga
slöjdundervisningens befrämjande genom
statsanslag, att riksdagen icke skulle tvekat att
bifalla motionen, om icke riksdagen dels
saknat nödig utredning för att kunna
be-döma lämpliga beloppet af det anslag, som
för ändamålet skulle erfordras, dels ock
ansett, att riksdagen icke borde bevilja ett
dylikt anslag annat än i sammanhang med
godkännande af de villkor, hvilka borde
blifva gällande för understöds åtnjutande.
Med afseende å anslagets belopp hade det näm-
ligen synts riksdagen kunna ifrågasättas,
huruvida icke den af motionären förordade
summan, 50,000 kronor, vore väl hög, då
den kvinnliga slöjden, som icke förekomme
vid det stora flertalet skolor, icke annat än
successivt kunde införas såsom
undervisningsämne vid desamma. Att uppställa på
giltiga grunder hvilande bestämmelser för
understödets åtnjutande hade riksdagen i
frågans dåvarande outredda skick icke
ansett möjligt, helst undervisningskostnaden
för kvinnlig slöjd vid en skola icke torde
få bedömas efter måttstocken af den för
undervisning i goss-slöjd erforderliga utgift.
Riksdagen funne sig därför böra inskränka
sig till att hos k. m:t begära framläggandet
af vederbörligt förslag i ämnet och ville för
den skull med anledning af ifrågavarande
motion hos Eders k. m:t anhålla, att Eders
k. m:t täcktes för riksdagen framlägga
förslag angående beredande af statsunderstöd
för undervisning i kvinnlig slöjd vid
folkskolorna äfvensom angående de villkor, som
för understödets åtnjutande kunde böra
fastställas.
Till följd af denna riksdagens skrifvelse
anmodades folkskoleinspektörerna att från de
särskilda skoldistrikten inhämta åtskilliga
uppgifter angående undervisningen i slöjd
för flickor. Enligt dessa uppgifter
undervisades under år 1892 ett antal af 65,373
flickor i kvinnlig slöjd. Af dessa tillhörde
37,481 landsbygden och 27,892 städerna.
Beträffande antalet barn, som en lärarinna
hade att samtidigt undervisa, hade
uppgifter inkommit från 1,533 skolor på
landsbygden. Af dessa hade
181 ett barnantal af 1-10;
573 » > » 11-20;
393 » » » 21-30;
386 » » » 30 och därutöfver.
I landsbygdens skolor undervisade 1,576
lärarinnor. Af dessa hade 673 genomgått
särskild slöjdkurs, hvaremot 903 icke hade
genomgått någon sådan.
Med hänsyn till aflöningen hade
349 lärarinnor 10 kronor eller därunder;
186 » 10-20 kronor;
191 » 21-30 »
115 » 31-40
475 » 41-50
86 » 51-60 »
9 » 61-70
45 » 71-80
3 » 81-90
39 » 91-100 »
78 » 100 kronor eller därutöfver.
I städerna undervisade:
1 lärarinna l-8 barn;
2 lärarinnor 9-10 » hvardera;
14 » 11-15 »
24 » 16-20 » »
38 » 21-25 »
24 » 26-30 »
800 » (omkr.) 30 och därutöfver.
I arvode uppburo hvardera af
65 lärarinnor 10 kronor och därunder;
9 » 10-20 kronor;
3 » . 21-30
5 » 31-40
33 » 41-50
2 » 51-60
3 » 61-70
8 » 71-80 »
3 » 81-90 >
18 » 91-100
150 » 100 kronor och därutöfver.
En stor inängd lärarinnor hade intet
särskildt arvode for undervisning i slöjd, utan
hade de skyldighet att undervisa äfven i j
detta ämne mot åtnjutande af den
ordinarie lönen. Högsta arvodesbeloppet för
slöjdlärarinna uppgick till omkring 1,000 kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
