- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 /
49

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (734.) 22 januari 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 4

SVENSK LÅI1AKETIDJSTIJSTG.

49

slöjd, bestämma en kortare årlig
undervisningstid, än som är föreskrifven för
undervisningen i goss-slöjd. Skall undervisningen
i kvinnlig slöjd medföra verkligt gagn,
behöfver man väl däråt använda hela den tid
af året, hvarunder skolan är i verksamhet,
helst som åtskilliga barn, och just sådana
för hvilka ifrågavarande undervisning
företrädesvis är af nöden, ofta lämna skolan,
innan de genomgått alla dess klasser. I
vissa slag af skolor, t. ex. den flyttande
och den på afdelningar läsande, skulle
dessutom för många barn slöjdundervisningen
blifva till väsentligt minskadt gagn, om den
meddelades endast under sex månader om
året.

l)å erfarenheten visat, att en lärarinna
kan samtidigt undervisa 40 å 50 barn i
kvinnlig slöjd, och då det är nödvändigt
att tillse, att statens utgifter för berörda
undervisning ej stiga till högre belopp, än
som är oundgängligt, synes det mig, som
om antalet af de barn i slöjdafdelning, för
hvilken skoldistrikt får åtnjuta statsbidrag,
bör bestämmas till minst 25.

Med all sannolikhet torde kunna antagas,
att år 1897 minst 75,000 flickor undervisas
i kvinnlig slöjd i landets folkskolor.
Antager man vidare, att i medeltal 25 barn
förekomma i hvar och en af de skolor och
skolafdelningar, i hvilka meddelas
undervisning i kvinnlig slöjd, uppgår antalet af
sådana skolor och skolafdelningar till 3,000.
Beträffande beloppet af det hvarje sådan
skola eller afdelning tillkommande
statsbidrag, skulle jag gärna vilja ansluta mig till
det af inspektörsmötet föreslagna. Men då
förevarande anslagsbehof är sådant, att det
efter hand måste växa, och med hänsyn
därtill, att riksdagen i sin ofvan
omförmälda skrifvelse gifvit tillkänna, att den
funnit redan den af motionären förordade
summan 50,000 kronor vara väl hög, måste
jag stanna vid att föreslå ett belopp af 30
kronor, i följd hvaraf den summa, soni
erfordras till understöd för undervisning i
kvinnlig slöjd, skulle komma att uppgå till
90,000 kronor om året. Med berörda
anslag afses icke att bereda understöd för
undervisning i slöjd uti småskola eller
sådan skola motsvarande klasser af folkskola.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt,
hemställer jag, att Eders k. m:t måtte
föreslå riksdagen:

att skoldistrikt, som genom intyg af
vederbörande folkskoleinspektör visar sig hafva
på ändamålsenligt sätt i folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola anordnat
undervisning i kvinnlig slöjd, bestående i
stickning, stoppning, lappning, linne- och
klädsömnad, samt, där omständigheterna
sådant medgifva, i spånad och väfning samt
flätningsarbeten, utan att undervisningen i
folkskolans läroämnen därigenom eftersattes,
må af statsmedel för hvarje skola, hvari
antalet slöjdande flickor uppgår till minst
tio, erhålla ett årligt understöd af 30
kronor, därest undervisningen uti ifrågavarande
ämne pågår minst 4 timmar i veckan
under hela den för folkskolan bestämda årliga
lästiden, samt att skoldistrikt, om i en
dylik skola antalet af dem, som deltaga i
slöjdundervisningen, är så stort, att de för

denna undervisning äro delade i två eller
flera afdelningar, må på här förut angifna
villkor för hvarje sådan afdelning, hvari
antalet slöjdande uppgår till minst
tjugufem, erhålla likaledes ett årligt understöd
af 30 kronor,

samt att för detta ändamål måtte från
och med år 1897 på ordinarie stat beviljas
ett årligt förslagsanslag af 90,000 kronor.

Prenumeration å Suensk
Läraretidning för 1896 kan när som
helst verkställas. Den bör ske
å närmaste postanstalt ju förr
dess hellre. Priset är det
vanliga - 8 kronor 50 öre för hel
årgång.______________________

FÖR DAGEN.

Folkskoleväsendets utveckling
åren 1883-93,

"2. Lärarepersonalen.

Lärarekrafternas ökning under
tioårsperioden framgår af följande tabell:

Vid folkskolor: 1883: 1893:
Ordinarie:

Lärare........................... 3,797 4,222

Lärarinnor.................... 662 1,198

Extra ordinarie:

Lärare ........................... 230 287

Lärarinnor..................... 251 369

Biträdande:

Lärare........................... 36 29

Lärarinnor...................... 154 309

Vid mindre folkskolor:

Lärare.............................. 266 244

Lärarinnor ........................ 727 1,109

Vid småskolor:

Lärare .............................. 526 362

Lärarinnor.................j::-_.::_4,487_ _JV308

Vid samtliga skolor:

Lärare l............................ 4,855 5,144

Lärarinnor........................ 6,281 8,293

S:ma 11,136 13,437

Lärare endast i öfningsämneii

eller handaslöjder............... 274 366

Lärarinnor d:o ..................... 324 471

S:ma 598

837

Tillökningen i fråga om lärarekrafter
vid undervisningen i Jäsämnena utgör
20,7 %, hvilken till allra största delen
faller på lärarinnorna.

På l kvadratnymii komma i medeltal
för hela riket 3,27 lärarekrafter (mot 2,74
år 1883). Medan i Malmöhus län
finnas öfver 28, i Göteborgs och Bohus
län 17,5 samt i Kristianstads län något
öfver 11 lärarekrafter på
kvadratnymi-len, sjunker detta tal för Jämtlands län
till 0,64, för Västerbottens till 0;5i och
för Norrbottens län till 0,32,

Af större intresse är att jämföra
antalet lärarekrafter med folkmängden. År
1883 funnos i hela riket 24,2
lärarekrafter på 10,000 invånare; år 1893 hade
antalet stigit till 27,9 - alltså en
bestämd förbättring.

Liksom Kopparbergs län
proportionsvis står högst i afseende på antalet
skolor, kan det ock uppvisa det högsta
antalet lärarekrafter i förhållande till folk-

mängden. I detta afseende komma
nämligen länen i följande ordning:

Kopparbergs (37,9), Malmöhus, Gotlands,
Kristianstads, Stockholms län, Örebro,
Jämtlands, Västmanlands, Hallands, Gäfleborgs,
Norrbottens, Göteborgs och Bohus, Uppsala,
Östergötlands, Värmlands, Södermanlands,
Jönköpings, Skaraborgs, Alfsborgs, Kalmar,
Västerbottens, Stockholms stad, Kronobergs,
Västernorrlands och Blekinge län (21,3).

Lärarinnornas antal är i ständig
ökning. År 1883 utgjorde de 56,4 % af
samtliga lärarekrafterna vid folk- och
småskolorna; år 1893 hade deras antal
stigit till 61,8 %. I fråga om att
använda lärarinnor på skolans område stå
städerna långt före landsbygden. Medan
på landsbygden 58,7 % af
lärarekrafterna utgöras af lärarinnor, är nämda
procenttal för städerna 75,8 % Högst
står i detta afseende Stockholm med
82,3 %. Lägst står däremot Gotlands
län med 42,3 %. Nämda län är för
öfrigt det enda inom riket, där lärarnes
antal är större än lärarinnornas.

Hela antalet lärarinnor vid folkskolan
är 1,876, däraf mera än hälften eller
1,012 tjänstgöra i städer. Hela antalet
lärare vid folkskolan utgör 4,538, däraf
endast 568 äro anställda i städerna.

I de mindre skolorna och
småskolorna är lärarnes antal stadt i märkbart
aftagande, men ännu år 1893 funnos vid
dessa skolor anställda 606 lärare,
fördelade på rikets alla län - dock mera
än hälften ensamt i Dalarne och
Norrland.

Antalet lärare och lärarinnor, som
endast undervisa i öfningsämnen eller
handaslöjder, utgör 6,2 % af hela antalet
lärare och lärarinnor i läsämnena (mot
5,4 % år 1883). Medan i
Södermanlands län dessa lärares och lärarinnors
antal uppgår ända till 20,8 % och i
Jönköpings län till 13,9 %, utgöra de i
Hallands län endast 1,5 % och i
Norrbottens län blott 1,3 %.

Proportionen mellan Öfningslärarne
och öfningslärarinnorna är på
landsbygden 47 : 53, i städerna 37 : 63.

En ljusning för våra kamrater
i söder.

De preussiska folkskollärarnes
ekonomiska ställning har hittills lämnat
mycket öfrigt att önska. Deras aflöning har
icke varit reglerad af någon allmänt
gällande lag. Till följd häraf hafva lönerna
dels varit ojämna, dels mångenstädes
ytterst låga. En ljusning synes
emellertid för dem nu vara att hoppas. I det
trontal, som hölls vid preussiska landtdagens
öppnande den 15 dennes, framhölls
nämligen, att statens finanser voro så goda,
att regeringen nu kunde framlägga ett
lagförslag till reform af lärarelönerna.

Detta förslag går i hufvudsak ut på att
tillförsäkra de vid folkskolan fast anställda
lärarne och lärarinnorna en efter de lokala
förhållandena och deras ställning afpassad
aflöning, bestående af en viss penninglön,
ålderstillägg och bostad eller hyresersätt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free