Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (735.) 29 januari 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 5
Den kvinnliga slöjdundervisningen,
Kyrkoherden G. Hazén har i andra
kammaren motionerat om sådant tillägg till den
i förra numret återgifna kungl,
propositionen i ämnet, att statsbidrag skulle erhållas
äfven i det fall, att slöjdundervisningen
på-ginge »minst 35 dagar med 5 timmar
dagligen ».
Motioner.
Vid motionstidens utgång i går afton voro
väckta bland annat följande motioner, sona
ligga inom denna tidnings område:
Första kammaren:
Af godsägaren A. P. von Möller: om förbud
för barns och minderårigas användande vid
offentliga förevisningar m. m.
Af häradshöfding G. M. U. Rudebeck: om
skrifvelse till k. m:t med begäran om förslag till
inrättande af allmänna uppfostringsanstalter
för minderåriga brottslingar.
Andra kammaren:
Af hr ö. Gr. Säckgren: om ändring i
gällande undervisningsplan för de allmänna
läroverken.
Af densamme: om upphäfvande af
ferieläs-ningen vid rikets allmänna läroverk.
Af hr J. Andersson i Lysvik: om införande
af hälsovårdslära och samaritkurser såsom
läroämne vid folkskollärareseminarierna,
Af hrr C. Persson i Stallerhult och L. ,/.
Jansson i Djursätra: om utbytande af
folkskollärarnes kofoder mot 100 kronor.
Af godsägaren Adolf Ericson i Kansta: om
förhöjdt understöd åt äldre folkskollärare.
Af kontraktsprosten J. G. Hazén: om
ändring i k. m:ts förslag beträffande villkoren
för statsanslag till kvinnlig slöjd.
Af kyrkoherden J. G. O. Högstedt i
Helsingborg: om ett andra ålderstillägg för folkskolans
lärarepersonal.
Af hr Anders Olsson i Ornakärr: om
ändring i sättet för debitering och uppbörd af
klockarnes löner.
Af kapten J. Mankell: om den personliga
f olkskoleaf gif tens upphörande.
Af hr J. A. Aulin: om höjning af anslaget
till arbetareföreläsmngar från 80,000 till 50,000
kronor.
Af hr E. Hammarlund: om statsanslag dels
för ett andra ålderstillägg åt folkskolans
lärarepersonal, dels för hela det nuvarande
ålderstilläggets utgörande af statsverket.
Af densamme: om förbud för minderåriga att
sön- och helgdagar idka försäljning af
cigarrer m. m,
Af lektor L. A. Eklund i Norrköping: om
rätt för kyrkostämmorna i de större städerna
att öfverlata sin bestämmanderätt i
ekonomiska ärenden åt kyrkofullmäktige.
Af kontraktsprosten C. G. GrundeU: om
förbättring af lönevillkoren för lärarepersonalen
vid de mindre folkskolorna och småskolorna
(minimilön 300 kr. och ålderstillägg).
Af hr Fridtjuv Berg: om skrifvelse till k.
m:t med begäran om åtgärder rörande i
sedligt afseende försummade barn.
Af lektor S. J. Kardell: om rätt för
öfniiigs-lärare vid folkskollärareseminariema att vid
sjukdom behålla tre fjärdedelar af lönen.
Af hr A. Olsson i Mårdäng: om hygienisk
inspektion vid rikets folk- och småskolor
(verkställd af förste provinsialläkare).
Af läroverksadjunkten O. V. VaJtlin: om
statsbidrag för samskolor.
Af hr E. Hammarlund: om rätt för
kyrkostämmorna i de större städerna att öfverlata sin
beslutanderätt angående folkskolebudgeten åt
stadsfullmäktige.
Af professor C. Wallis: om förhöjning af
statsbidraget till högre skolor för kvinnlig
ungdom med 200,000 kronor.
Af hrr Fridtjuv Berty och E. Hammarlund:
om skrifvelse till k. m:t rörande vissa
reformer i vårt offentliga undervisningsväsen.
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Arvika: .Folkskoleinspektören J. H.
Bergendal, som var närvarande vid sammanträdet,
ansåg, att mötets viktigaste fråga var
ordnandet af minimiskolan. Denna skola vore -
förklarade inspektören - till verkligt gagn
för folkskolans utveckling, om den ordnades
på rätt sätt, men i motsatt fall till skada.
Inga andra borde flyttas dit än de, som
enligt folkskolestadgan vore därtill berättigade.
I enlighet ined dessa uttalanden flyttades 10
barn från andra och (j från folkskolans första
klass till minimiskolan^ som sålunda nu har
16 lärjungar.
Enånger, Gflb.: Nytt reglemente för
församlingens skolor skall utarbetas. I kommittén
härför insattes bl. a. en lärare och en
lärarinna.
Ljungby, Kron.: Med anledning af
Pestalozzi-jubileet beviljades ett särskildt anslag till
åskådningsmateriel för församlingens skolor.
Ockelbo, Gflb.: Tiden för dessa
sammanträden bestämdes till den 15 januari eller
vårterminens första dag. Den nya förordningen
angående bestämd uppsägningstid för lärare
och lärarinnor vid småskolor samt extra
ordinarie lärarepersonalen vid folkskolorna
ansågs vålla flera svårigheter och obehag både
för skolråden och lärarepersonalen. Icke
minst kunde obehaget blifva för extra lärare
vid folkskolan. Som ersättning för
skolsalarnas upplåtande till religiösa sammankomster
bestämdes, att de respektiva skolrotarna en
gång om året af egna medel borde bekosta
rengöringen.
Höreda och Medelby, Jönk.: Man sökte
åstadkomma så stor likformighet i kurser och
läroböcker mellan församlingarnas skolor som
möjligt. En lärare uttalade önskvärdheten af
att på frivillighetens väg söka åstadkomma
medel till skolorglar.
Helsingtuna, Gflb.: Lärarepersonalen skall
hafva två dagars ledighet under läsåret för
besök i andra skolor. Yngre barn än de,
som fyllt eller under läsningen fylla 14 år,
skola ej mottagas i nattvardsskolan. I
examen vid vårterminens slut skola barnen
pröfvas i blott två ämnen.
Järbo, Gflb.: För att bibringa föräldrar och
målsmän närmare kännedom om det nya
skolreglementet af 1895 beslöts att detsamma
skulle tryckas i minst 500 ex. Till
flaggdagar bestämdes 21 januari, 27 april, 6 juni, 4,
6, 30 november, l december, juldagen samt
terminens första och sista dag.
Tidningsöfversikt.
Folkskollärarnes ställning1.
Under denna rubrik skrifver den i
Jönköping utkommande tidningen Smålands
Allehanda följande beaktansvärda artikel:
Som bekant hafva ett par af länets
lärareföreningar tillställt sina respektive orters
riksdagsmän en petition med begäran att
de måtte måtte verka för ett andra
ålderstillägg å 100 kr. åt folkskollärare efter JO
års oförvitlig tjänstgöring. Det är en
vädjan, som är fullt berättigad. Skollärarne,
särskildt på landsbygden, äro allt för klent
aflönade i förhållande till de fordringar,
som ställas på dem, och det arbete, de
utföra.
Mången har nog ej rätt klart för sig,
huru en skollärare på landet i själfva
verket har det ställt, hvarför följande kalkyl,
som grundar sig på ett faktiskt förhållande,
ej torde sakna vare sig intresse eller nytta.
En skollärarefamilj i en af länets
socknar utgöres af man, hustru, 2 barn och -
då barnen äro små och hustrun sjuklig -
en piga. Mannens löneinkomster äro:
egentlig lön 600 kronor, kofoder med nuvarande
låga markegång 60 kronor samt bostad och
vedbrand. När kr. 23: 33, som årligen
måste inbetalas till folkskollärarnes
änke-och pupillkassa, afdragas, återstå af den
kontanta lönen 636 kr. 67 öre. En något
dugande piga får man ej under 40 kr. pr
år. Återstå således kontant 596 kr. 67 öre,
d. v. s. pr dag för 4 personer - de 2
barnen må räknas for l person - att
lefva på kr. 1: 63. Dividera detta tal med
4, så fås ungefär 41 Öre, hvilket utgör den
dagspenning, som en folkskollärare har för
att kläda, föda och i allt underhålla hvarje
medlem af familjen.
Är det under sådana förhållanden
underligt, att lifvet mången gång blir tungt
och att läraren i förtid brytes i kampen
för tillvaron? Är det underligt, att en
klagan höjes från dessa tusenden, som för
en så knapp penning sköta ett så
maktpåliggande och ansträngande arbete som att
undervisa våra barn?
Och ändå har man i våra dagar ej ringa
anspråk på en folkskollärare. Den tiden
är förbi, då de, som ej dugde till något
annat, gingo igenom en kurs på tre veckor
vid ett seminarium och sedan drogo ut att
sprida »upplysning och kunskap» bland de
djupa lagren. Nu måste vederbörande -
och det är ju ej mer än rätt - ha aflagt
ordentlig examen, hvartill fordras fyra års
studier, med ty åtföljande kostnader, vid
seminarium. Och i det dagliga lifvet måste
både skolläraren och hans hustru och barn
uppträda snyggt och anständigt klädda,
hvarförutom man ej är utan anspråk på att han
vid vissa tillfällen, exempelvis examina,
skall i någon mån representera.
Att emellertid lönen icke kan räcka till
hvarken att kläda sig snyggt eller att ens
i blygsammaste mån representera, torde en
hvar opartisk inse. Hvad har då den
stackars skolmästaren att göra? Jo, han får
med näbb och klor söka rycka till sig
hvarje liten extra inkomst, får uppoffra sin
välbehöfliga fritid till andra arbeten och till
på köpet få vara tacksam, om han lyckas
få sådana. Att lians egentliga kall blir
lidande häraf faller af sig själft men detta
kall är så viktigt, att det ej torde få
tillbakasättas. Och enda medlet härför är att
aflöna läraren så pass, att han, någorlunda
befriad från ekonomiska bekymmer, må
kunna i lugn och rö nedlägga sin odelade
kraft på barnaundervisningen.
Huruvida det nu väckta förslaget är
tillfyllestgörande, må lämnas därhän. Det är
dock ett steg i den rätta riktningen, och
dess förverkligande skulle helt visst af alla
folkskolans vänner hälsas med glädje. En
lönekamp från folkskollärarnes sida är fullt
ut lika påkallad som någon annan, och då
den framträder med så blygsamma anspråk,
sona här är fallet, bör riksdagen få svårt
att slå döf örat till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
