- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 /
84

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (736.) 5 februari 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 6

Klagotiden öfver folkskollärareval m. m.
är i Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län 60 dagar men i öfriga
delar af riket endast 30 dagar.
Öfverstelöjtnanten C. O. Bergman i första och
pastor L. Dahlstedt i andra kammaren
anse nu tiden inne för ett upphäfvande
af nämda undantagsbestämmelse.

Hr Ad. Ericson i Råns ta riktar
uppmärksamheten på en annan
undantagsbestämmelse, nämligen den att
folkskollärare icke är valbar till ledamot i
kommunalnämden - en bestämmelse,
mot hvilken allt jämt brytes och som
därför med rätta torde böra upphäfvas.

Lagutskottet har slutligen äfven att
handlägga hr J. Mankells motion om
den personliga folkskoleafgiften
afskaffande samt hr And. Olssons i Ornakärr
motion om att den till klockare i
penningar utgående lön skall af
kommunalnämden upptagas och redovisas i
sammanhang med de öfriga
kommunalut-skylderna.

#

Till tillfälliga utskott hafva hittills
remitterats 9 skolmotioner, men då
motionstiden här icke är begränsad, torde
nog ett och annat förslag af denna art
ytterligare vara att motse.

Mest radikal är på sätt och vis hr O.
G. Bäckgrens motion, i hvilken
föreslås, att samtliga allmänna läroverk
måtte inskränkas till sex årskurser (i st.
f. nio) och i samband härmed undergå
en fullständig omorganisation,
hvarigenom bland annat både grekiska och latin
skulle fullständigt förvisas från
läroverkens undervisningsplan. Så långt hafva
ej hrr Fr. Berg och E. Hammarlund trott
sig kunna gå; de låta de högre läroverken
tills vidare vara orubbade men föreslå,
i väsentlig öfverensstämmelse med andra
kammarens beslut vid 1893 års riksdag,
upprättandet af praktiska Öfverbyggnader
pä folkskolan samt införandet af en
allmänt medborgerlig examen, beräknad
att afläggas af dem, som vid 15-16
års ålder utgå i det praktiska lifvet.

Den nya bestämmelsen om
ferieläsning vid läroverken har som kändt väckt
mycken opposition bland föräldrarna.
Hr Bäckgren har gjort sig till tolk för
de många klagandena och helt enkelt
yrkat ferieläsningens afskaffande.

I fråga om seminarierna föreligger blott
en motion, nämligen hr J. Anderssons i
Lysvik om upptagande af
hälsovårdslära och samaritkurser på
folkskollärareseminariernas undervisningsplan.

Hr And. Olsson i Mårdäng riktar
uppmärksamheten på en skolhygienisk
fråga. Han hemställer nämligen, att förste
provinsialläkarne måtte genom sin
instruktion blifva ålagda ägna tillsyn öfver
folkskolelokalerna.

Två af de till denna grupp hörande
motionerna afse barnens skyddande,
nämligen godsägaren A. P. von Möllers
hemställan om förbud för barns och
minderårigas användande vid offentliga
förevisningar samt hr E. Hammarlunds
om förbud för minderåriga att sön- och

helgdagar idka gatuförsäljning af cigarrer
m. m.

Slutligen höra till denna grupp de
mycket betydelsefulla motioner, som af
häradshöfding G. Rudebeck i första och
af hr Fridtjuv Berg i andra kammaren
framlagts angående åtgärder för
minderåriga brottslingars räddande.

*



Som häraf synes är det en mängd för
vårt skolväsende särdeles viktiga frågor,
som bragts å bane och nu vänta sin
lösning.

Lösnummer

för komplettering af 1895 års årgång
böra skyndsamt rekvireras, enär vi blott
någon kortare tid gömma öfverblifna
nummer. Af förra årgången finnas alla
nummer utom n:r 10, 21, 25, 28 och
34, hvilka äro utgångna.

Pressens uttalanden i lönefrågan
torde benäget delgifvas oss, så att, om
något märkligt förekommer, detta må
bringas till såväl kårens som riksdagens
kännedom. Vi stanna i tacksamhet, om
prenumeranterna hvar på sin ort ville
genast under korsband sända oss
tidningsnummer, som innehålla dylika
uttalanden.

Kungsord.

I konungens bekanta diktamen till
statsrådsprotokollet den 12 oktober 1888
angående användningen af
tullinkomsterna hette det bland annat:

I jämbredd med landets stigande
utveckling hafva alltjämt ökade fordringar ställts
på kommunerna. De kommunala
skattebördorna hafva vuxit och blifvit allt mer
tyngande. En lindring i dessa bördor är att
anse i hög grad önskvärd och skulle
antagligen sträcka sina välgörande verkningar
vidare än de flesta andra skattelindringar. Det
förtjänar tvifvelsutan att undersökas, om och
i hvilken mån lättnader må kunna beredas
i kommunernas utgifter på de områden, där
dessa äro mest tryckande, i hvilket
hänseende utgifterna för skolväsende och fattigvård
särskildt torde böra uppmärksammas.

Ett gynnsamt tillfälle att förverkliga
dessa ord erbjuder sig nu genom att
bifalla förslaget om ålderstillägg åt
folkskolans lärarepersonal att utgå helt och
hållet af statsmedel.

ost.

Uppfostran och

I den »berättelse om hvad i rikets
styrelse sedan sista riksdags sammanträde
sig tilldragit, gifven Stockholms slott å
rikssalen den 18 januari 1896», hvilken
enligt gammal sed vid innevarande
riksdags öppnande till dess medlemmar
öfverlämnades, finner man bland andra
riksviktiga ting äfven följande:

En allmän svensk ostutställning i förening
med ett mejeristmöte har med understöd af
statsmedel under februari månad 1895 hållits
i Stockholm och, liksom den under 1894
anordnade utställningen af samma slag, vunnit
mycket liflig tillslutning.

Då man läst detta, bläddrar man
naturligtvis framåt till den afdelning af
berättelsen, som redigerats af k.
ecklesiastikdepartementet, för att få se, hvad detta
har att förmäla om det nordiska
skolmöte i förening med en storartad
skol-utställning, hvilket med understöd af
statsmedel hölls i Stockholm under augusti
månad 1895 och vann en så enastående
tillslutning.

Men bläddra får man. Riksdagen
underrättas om, att hemmanen N:r l, 3/i6
mantal Pinan och N:r l, x/3 mantal
Jord-born samt 1/& mantal af N:r l, Va
mantal Finnhult blifvit i jordeboken
öfverflyttade från en socken till en annan,
att kollekt blifvit upptagen för
Betlehems-församlingen i Brooklyn, att byråchefen
N. N. inspekterat Östermalms lägre
allmänna läroverk, pedagogierna i Köping
och Södertälje samt Eslöfs privata
elementarläroverk för gossar, att nya
kartor öfver Afrika, Australien och
Stockholms län blifvit uppförda på
departementets lista m. rn. Men om det stora
nordiska skolmötet samt användningen
af de därtill beviljade 15,000 kronorna
finner man icke ett ord.

Berättelsen utgör ett vältaligt
vittnesbörd om arten af de frågor, för hvilka
landets representanter af vederbörande
antagas intressera sig: antalet
pansargranater och hingstföl, importen af
svinkreatur, lärokurser i hofbeslagningskonst,
smörprofningar, ostutställningar och
me-jeristmöten - men icke skolutställningar
och skolmöten. Kanske är det icke så
utan att vederbörande hafva rätt.

En petition från seminarielärare.

Från öfningslärare och lärarinnor vid rikets
seminarier inlämnas i dessa dagar en
petition till k. m:t, hvari petitionärerna under
påpekande af den undantagsställning, som
de gent emot öfriga lärare intaga därigenom,
att de vid inträffande sjukdom icke äga
rättighet att uppbära någon lön, ja, icke
ens äga rättighet att få begagna vikarie,
anhålla, att k. m:t ville för riksdagen
framlägga proposition om att samtliga
öfningslärare vid rikets folkskollärare- och
lärarinneseminarier må blifva uppflyttade på
ordinarie stat och sålunda berättigade att
vid inträffande sjukdomsfall erhålla bidrag
åt vikarie.

Fastställdt val. Öfver det vid
gemensam kyrkostämma med Torups och
Kinna-reds församlingar i Halland den 21 mars
1894 förrättade valet af klockare, organist
och kantor, därvid den å tredje
förslagsrummet uppförde L. E. Andrén valts med
5,125 röster (den å första förslagsrummet
uppförde erhöll 4,039 röster och den å andra
ingen röst), hade åtskilliga
församlingsmedlemmar anfört besvär hos domkapitlet i
Göteborg. Besvären innehöllo, att vid valet
afgifvits 604 röster medelst en år 1891 af
godsägaren C. S. Kuylenstjerna å
Sperlings-holm utfärdad fullmakt, hvilken klagandena
ansågo vara upphäfd genom en af hr K.
för annan person år ] 893 utfärdad fullmakt;
hvarjämte anfördes, att vid valet agitation

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free