Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (737.) 12 februari 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 7
Med en för kommittéer ovanlig
skynd-satnhet har uppdraget fullgjorts.
Kommitterade voro samlade den 18 juni -
17 augusti samt 15 november - 6
december, hvarefter betänkandet var färdigt
att tryckas. Det har i dagarna blifvit
offentliggjordt under titeln: Underdånigt
betänkande och förslag till ordnande af
folkundervisningen i vissa städer,
afgifvet den 6 december 1895 af därtill i
nåder utsedde kommitterade.
Vid fullgörandet af sitt uppdrag hafva
kommitterade uppställt såsom regel att
med uteslutande af alla bestämmelser,
som blott hafva tillämpning på
landsbygden, endast vidtaga ändringar i de delar,
som påkalla förändring till följd af de
särskilda o förhållandena i de större
städerna. Åtskilliga af de nu gällande
bestämmelserna, som ansetts böra
fortfarande gälla äfven för städerna, hafva
dock, såsom delvis i ett eller annat
hänseende otydliga, delvis, enligt hvad
erfarenheten gifvit, vid handen, olämpliga,
föreslagits skola erhålla en förändrad
lydelse, och hafva kommitterade ansett
sig böra i dessa fall påpeka
önskvärdheten däraf, att jämväl i den allmänna
folkskolestadgan i dessa afseenden
ändring måtte vidtagas.
Kommittébetänkandet omfattar med
reservationer och bilagor icke mindre än
156 kvartsidor. För dagen måste vi
därför inskränka oss till att påpeka
sådant, som vid ett hastigt genomläsande
förefallit oss mest an märknings värd t i
betänkandet.
Efter en allmän motivering rörande det
allt kännbarare framträdande behofvet af
en allmän folkskolestadga för rikets större
städer öfvergå kommitterade till att yttra
sig oni
för hvilka städer
den nya stadgan är afsedd. Kommitterade
föreslå, att stadgan skall gälla »för hvarje stad,
som antingen består af två eller flera
territoriella kyrkoförsamlingar eller af en
territoriell kyrkoförsamling jämte en eller flera
icke territoriella församlingar, som eljest
skulle hafva eget skolväsende, eller hvilken,
ehuru den omfattar endast en
kyrkoförsam-ling, har minst 20,000 invånare, äfvensom
för annan stad, därest k. in:t på
framställning af vederbörande, sådant förordnar».
De städer, som omedelbart skulle komma
in under den nya stadgans tillämpning, äro:
Stockholm, Gröteborg, Malmö, Norrköping,
Jönköping, Karlskrona och Nyköping (hvilka
alla bestå af två eller flera församlingar)
samt vidare Gäfle, Uppsala och
Helsingborg. Samtliga dessa 10 städer hafva öfver
20,000 invånare utom Nyköping.
Då i de större städerna kyrkostämmorna
hafva en mycket växlande och oberäknelig
sammansättning, som kan föranleda
skadliga omkastningar i skolorganisationen, har
det ansetts, att kyrkostämman bör i dessa
städer ersättas af någon annan myndighet,
»som är bättre kvalificerad att handhafva
folkskolans angelägenheter».
Kommittera-des majoritet finner det likaledes olämpligt
att åt stadsfullmäktige uppdrages att
bestämma folkskolebudgeten. Af denna
anledning föreslås inrättandet af en ny
myndighet,
Skolfullmäktige,
hvilken - liksom stadsfullmäktige
utöfva allmänna rådstugans beslutanderätt i
rent borgerliga angelägenheter - skulle i
afseende å folkskolans angelägenheter i
hufvudsak komma att utöfva den
beslutanderätt, som för närvarande tillkommer
kyrkostämman.
Dessa Skolfullmäktige skulle väljas af
stadens vid kyrkostämma röstberättigade
invånare. De skulle först och främst finnas i
städer, som för närvarande utöfva sin
beslutanderätt på två eller flera kyrkostämmor,
för att där utgöra den gemensamma
myndigheten för det i dessa städer gemensamma
skolväsendet. Men äfven i öfriga städer,
i hvilka den nya folkskolestadgan skulle
komma att tillämpas, borde folkskolans
angelägenheter handhafvas af Skolfullmäktige.
Kyrkostämmans befattning med hithörande
ärenden skulle sålunda, likasom allmänna
rådstugans i de städer, där stadsfullmäktige
väljas, inskränkas till val af Skolfullmäktige,
dock att i stad, som består af två eller
flera kyrkoförsamlingar, af hvilka någon
genom gåfva eller testamente erhållit
egendom eller medel med förbehåll att de skola
användas särskildt för denna församlings
skolväsende, sådan församling skulle, oin
den så önskade, äga att vårda och förvalta
denna egendom och dessa medel.
Hvad den närmare organisationen af
Skolfullmäktige beträffar, hafva kommitterade
ansett lämpligast, att denna korporation
ordnades i närmaste likhet med
stadsfullmäktige; och hafva kommitterade for den skull
i det förslag till förordning angående
Skolfullmäktige och skolstyrelse i vissa städer,
som af kommitterade uppgjorts, i
tillämpliga delar så nära som möjligt följt de
bestämmelser, som i k. förordningen om
kommunalsstyrelse i stad den 21 mars 1862 äro
gifna i afseende å stadsfullmäktige.
Skolfullmäktige skulle, såsom ofvan närnts,
i väsentliga delar träda i stället för
kyrkostämman. Däremot skulle de icke öfvertaga
de åligganden med afseende å skolväsendet,
som för närvarande tillkomma skolrådet.
Att utöfva den befogenhet, som detta äger,
skulle, enligt koinmitterades förslag lämnas
till en
skolstyrelse}
som skulle finnas i hvarje stad, där den
nya stadgan komme att tillämpas.
Beträffande skolfullmäktiges och
skolstyrelsens inbördes förhållande, skulle
Skolfullmäktige hafva beslutanderätt i följande
af-seeliden, nämligen i frågor rörande
]’olkskolemedels användande samt
folkskoleräkenskapers granskning,
]lushållning med och vård om folkskolans
egendom,
byggnad och underhåll af skolhus samt
boställen för folkskollärare,
bestämmande af utgifts- och inkomststat
för samt på grund däraf afgifter till
folkskolan, äfvensom
öfverenskommelser rörande
folkskoleinspektörs och folkskollärares samt öfriga vid
folkskolan anställda personers löneförmåner.
Skolfullmäktige skulle härförutom
tillkomma att välja skolstyrelse och
skolnäm-der.
Skolstyrelsen åter skulle tillhöra:
att ombesörja verkställighet af
skolfullmäktiges beslut i alla de fall, där ej sådan
verkställighet blifvit uppdragen åt vissa därtill
utsedda personer;
att hafva öfverinseendet öfver de för
särskilda verkställighetsbestyr af Skolfullmäktige
utsedda personers förvaltning;
att till Skolfullmäktige göra de
framställningar och förslag, hvilka omständigheterna
kunna’ påkalla;
att afgifva de förberedande utlåtanden, som
af Skolfullmäktige infordras;
att tillsätta och afskeda folkskollärare samt
andra vid folkskolan anställda personer,
äfvensom att i öfrigt utöfva den närmare
vården om och befattningen med folkskolan.
På det att icke skolstyrelsens
uppdrag-skulle blifva för dess medlemmar allt för
betungande samt för att bereda lättnad för
föräldrar och barn, som hafva något att
förhandla med skolans myndigheter,
fore-slås, att där så finnes behöfligt och
lämpligt Skolfullmäktige äga att indela staden i
områden samt att för hvarje sådant
område till biträde åt sig utse en eller flera
skolnämder,
hvilka bland annat skulle hafva till uppgift
att öfvervaka barnens skolgång.
Det nya förslaget till folkskolestadga
upptager följande
skolformer :
1) småskola, omfattande två årsklasser;
2) egentlig folkskola, omfattande fyra
årsklasser (en stad skall anses hafva lika
många egentliga folkskolor, som där finnas
afdelningar af fjärde årsklassen; och i hvarje
egentlig folkskola med fyra årsklasser skola
minst tre lärare anställas såsom ordinarie);
3) folkskolans högre afdelning,
motsvarande den högre folkskolan på landsbygden
och afsedd för de lärjungar, som hafva
odelad tid att ägna åt skolan, och som vilja
förskaffa sig ett högre mått af bildning
(denna skola tankes vara frivillig såväl från
kommunernas som från lärjungarnes sida);
4) fortsättningsskola, obligatorisk för de
lärjungar i skolåldern, som genomgått
lärokursen i den egentliga folkskolans fjärde
årsklass samt icke öfvergå till den högre
afdelningen eller annan af skolstyrelsen för
ifrågavarande ändamål godkänd läroanstalt;
5) ersättningsskola, obligatorisk för de
lärjungar i skolåldern, som erhållit tillstånd
att lämna folkskolan före inhämtandet af
den fullständiga kursen (denna skolas
uppgift blir alltså att bibringa lärjungarna de
kunskaper, som bort inhämtas i den
egentliga folkskolan, men som lärjungarne af en
eller annan anledning icke kunnat där
förvärfva).
Läroämnena
äro de i allmänna folkskolestadgan upptagna,
dock att i småskolan teckning och
åskåd-ningsöfningar varda obligatoriska, i
folkskolan slöjd för både gossar och flickor
obligatoriskt anordnas »i den utsträckning,
omständigheterna medgifva» (hvarjämte tillfälle
till undervisning i huslig ekonomi må
beredas flickorna) samt i folkskolans högre
afdelning undervisning meddelas i bokföring,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
