Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 7. (737.) 12 februari 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 7
grad främjat folkskoleväsendet än den
senare. Mer än en gång hafva som
bekant kyrkofullmäktige härstädes rent
af satt folkskoleväsendets fortvaro i
hittills öflig utsträckning på spel. Icke desto
mindre ifrågasattes nu, att alla städer
med öfver 20,000 invånare skulle
begåf-vas med dylika fullmäktige, vid hvilkas
väljande i många fall hänsyn icke komme
att tagas till insikter och duglighet, utan
lösen i främsta rummet blifva -
ned-prutningar i skolbudgeten.
*
Innan förslaget till förordning
angående Skolfullmäktige kan blifva lag, måste
det godkännas af riksdagen. Förslaget
till folkskolestadga kan däremot af k. m:t
utfärdas i administrativ väg. Vi antaga
emellertid, alt innan ärendet framlägges
för riksdagen, det varder remitteradt till
domkapitlen och till kyrkostämmorna i
de städer, som af förslagen beröras, m. fl.
myndigheter.
Lärarepersonalen får sålunda god tid
att i ämnet uttala sina önskningsmål.
Lönefrågan
kan icke väntas förekomma till
behandling i riksdagen förrän tidigast i slutet
af mars månad. Den afdelning af
statsutskottet, som i första hand har att
afgifva utlåtande öfver motionerna, utgöres
af följande riksdagsmän: från första
kammaren biskop G. Billing (ordförande),
apotekaren /. Kerfstedt och godsägaren
N. Fosser; från andra kammaren
lektor S. von Friesen samt hrr O.
Jonsson i Hof och N. Petersson i Runtorp.
»Af största vikt för skolan
är, att den erhåller en duglig
lärarepersonal, som med intresse och nit ägnar
sig åt sin uppgift. För att vinna detta
mål fordras, att lärarnes ställning i
rättsligt och ekonomiskt afseende tryggas,
och att tillbörligt inflytande å skolans
angelägenheter medgifves dem.»
Så yttrar den kommitté, hvilken
utarbetat förslag till folkskolestadga för rikets
större städer, och den har äfven vid
utarbetandet af sitt förslag sökt tillämpa
förestående åsikter, i den mån
kommitterade ansett det kunna låta sig göra
utan allt för stora rubbningar i det
bestående.
Skolreglementet skall efterlefvas
ej blott af läraren utan ock af
skolstyrelsen, framlxålla de kommitterade, som
utarbetat förslag till folkskolestadga för
de större städerna.
Skolstyrelsen bar - yttra kommitterade
- att tillse, att alla stadganden rörande
skolorna och således äfven det för distriktet
i vederbörlig ordning antagna och godkända
skolreglemente efterlefvas, samt att själf i
utöfningen af sina funktioner följa detta
reglemente. I ett och annat distrikt har
skolrådet ansett sig icke vara förpliktadt
att iakttaga bestämmelserna i gällande
skolreglemente utan förmenat, att detta endast
l afsåge att reglera lärarnes verksamhet. Till
följd häraf hafva kommitterade funnit
nödigt att framhålla, att reglementets
bestämmelser skola lända till efterrättelse jämväl
för vederbörande skolstyrelser, så länge
samma bestämmelser äga gällande kraft och
icke blifvit i laga ordning ändrade.
Don årliga lärotidens längd
är i folkskolestadgan bestämd till minst
åtta månader. Härom yttra
kommitterade, bom afgifvit förslag till
folkskolestadga för rikets större städer, följande:
Ovisshet har varit rådande därom, huruvida
j lofdagar få inräknas eller icke i de åtta [-ka-]-] {+ka-
]+} lendermånaderna, och önskningar hafva
där-| för ofta uttalats, att, till förekommande af
! denna ovisshet, antalet läsdagar måtte
bestämdt fastställas. Kommitterade hafva af
denna anledning ansett sig böra föreslå, att
minst 192 dagar om året skola användas till
läsning i alla de skolor, för hvilka
statsbidrag sökes för aflönande af de vid dem
anställda lärare. Åtta kalendermånader
innehålla nämligen, örn söndagarna och
helgdagarna samt 5 söckendagar vid påsk- och
pingsttiderna fråndragas, 198 läsdagar, af hvilka
högst 6 synas få användas till lofdagar af
tillfälliga anledningar. Skulle emellertid en
’minskning i det föreskrifna antalet läsdagar
bero därpå, att undervisningen till följd af
utbruten smittosam sjukdom eller annan
oförutsedd omständighet måste inställas, bör
naturligtvis skoldistrikt icke på grund häraf
blifva förlustigt statsbidrag.
I skolor, där läsningen pågår blott fem
dagar i veckan, skulle alltså lästiden
komma att utsträckas till omkring nio
månader. På åtta månader kan det
nämligen i dessa skolor blifva högst 173
läsdagar.
En serie uttalanden i lönefrågan
kommer att inflyta i denna tidning. Med
anledning af de vid årets riksdag väckta
motionerna om ett andra ålderstillägg
hafva vi nämligen till rikets
folkskoleinspektörer, seminarierektorer och en del
andra personer, som på grund af sin
ställning äro i tillfälle att ur skilda
synpunkter bedöma frågan, riktat en
uppmaning att uttala sig i ämnet. Många
hafva redan beredvilligt svarat. I dagens
nummer återgifvas sålunda uttalanden
af förre ecklesiastikministern G.
Wennerberg, biskoparne Charleville, v. Schéele,
Ullman och Johansson, ordföranden i
Stockholms stads folkskoleöfverstyrels e
kyrkoherden E. Bergman, vice
ordföranden i samma styrelse kyrkoherden
A. Landquist, ordföranden i Göteborgs
allmänna folkskolestyrelse professor
Ernst Carlson, ledamoten i samma
styrelse fröken Eva Rodhe,
läroverksrektorerna C. Sprinchorn och Ernst
Wad-stein, seminariereklorn C. O.
Area-dins,förre folkskoleinspektörernaL. ’Feuk,
R. Fjetterström och F. V. Årnark,
kyrko-herdarne E. Olbers (f. cl. rektor vid
statens högre lärarinneseminarium) och E.
Evers samt direktorn vid blindinstitutet
P. Kerfstedt.
I nästa nummer fortsättas dessa
uttalanden, hvilka torde komma att delgifvas
riksdagens ledamöter.
I allmänna folkskolestadgan
ifrågasätta de komitterade, hvilka
utarbetat folkskolestadgan för rikets större
städer, åtskilliga nya eller ändrade
bestämmelser. Bland dessa må nämnas:
1) att föreskrift meddelas om, huru
antalet folk- och småskolor skall beräknas,
där flera skolor finnas (folkskolornas antal
skulle beräknas efter antalet afdelningar af
fjärde årsklassen, och småskolornas antal
bestämmas efter den af årsklasserna, som
har minsta antalet afdelningar);
2) att skolrådet rnå äga att, om den så
finner lämpligt, vid småskolan anställa
ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare;
3) att gemensamma och lika lydande
beteckningar användas i tjänstgöringsbetygen
för lärare, och att dylikt betyg utfärdas af
skolrådet senast inom en månad efter det
begäran därom framställts;
4) att skolrådet bör befrämja inrättandet
och begagnandet af s&o/bibliotek;
o) att läsdagarnas antal icke får
understiga 192 örn året;
6) att 21 års ålder icke skulle fordras
för sökande af extra ordinarie läraretjänst;
7) att, då läraretjänst är ledig, den skall
ledigkungöras senast inom sex månader, att
platsen sökes inom 60 dagar från
kungörelsedagen, denna oräknad (annonsen skulle
ej behöfva införas mera än en gång), och
att ansökningen åtföljes af merit- och
tjänsteförteckning ;
8) att skolrådet äger att från offentliga
och enskilda skolor infordra uppgifter
angående de skolpliktiga barnen;
9) att skolpliktigt barn, som inflyttar från
annat skoldistrikt, skall så snart ske kan,
intagas i skolan, samt
10) att, därest en lärjunge angripes af
smittosam sjukdom, läraren äger rättighet
att af stänga honom från de öfriga
lärjungarne.
Folkskollärareseminarierna.
Sammanlagda elevantalet vid rikets
folkskollärare- och lärarinneseminarier uppgår
innevarande läsår till l,177, nämligen vid de sju
lärareseminarierna till 662 och vid de fem
lärarinneseminarierna till 515. Medeltalet
elever vid lärareseminarierna utgör således 95
mot 103 vid lärarinneseminarierna. Af
lärareseminarierna har Lunds högsta
elevantalet (130), under det att Växjö har lägsta
(76). Högsta elevantalet af
lärarinneseminarierna har Skara (130), lägsta Falun
(71). Antalet elever i fjärde eller högsta
klassen uppgår vid lärareseminarierna till
sammanlagdt 152 och vid
lärarinneseminarierna till 120, eller tillsammans således 272.
Med ungefär detta antal kommer således
rikets examinerade folkskollärarekär att vid
innevarande vårtermins slut ökas.
- Nedannäinda seminarielärare hafva
förklarats berättigade att från och med
innevarande år åtnjuta följande lönegrader:
i femte lönegraden (3,500 kr.): adjunkten
L. C. Lindblom och lärarinnan Agnes
Ekerman i Stockholm ;
i fjärde lönegraden (3,000 kr.): lärarinnan
Karolina Svensson i Skara samt adjunkten
J. F. Björnståhl i Hernösand;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0104.html
