Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (737.) 12 februari 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 7
de bildade klasserna soin i folkets djupare
lager råder mycken religiös kallsinnighet.
Till icke oväsentlig del är den nuvarande
religionsundervisningen orsaken härtill. En
reform af densamma är därför högeligen af
behofvet påkallad. För min del anser jag,
att den af inledaren föreslagna i det stora
hela går i rätt riktning.
Då undervisningstiden är så mycket
kortare i folkskolan än i elementarläroverken
måste ock undervisningen där planläggas på
annat sätt. Frälsningshistorien bör
inrymmas inom folkskolekursen. Den mera
systematiska framställningen af bibliska historien
måste därför i folkskolan meddelas tidigare
än hvad vid andra skolor är behöfligt.
Vid elementarläroverken har
kristendomsundervisningen till mål å ena sidan att
uppfostra lärjungarne till kristna människor
men å andra sidan äfven att bibringa dem
en vetenskaplig, begreppsmässig uppfattning
af kristendomen som ett historiskt faktum.
Den del af undervisningen, som åsyftar detta
senare, tillhör uteslutande läroverkets högre
stadium. Dä religionsundervisningen där
behandlas ur vetenskaplig synpunkt, blir den
ett ämne, likställdt med skolans öfriga.
Uti kyrkohistorien går det icke an att
förbigå den period, som kallas
dogmbild-ningens period. Det är visserligen sant, att
lärjungarne icke kunna fullt fatta dogmernas
innebörd. Men det är dock ett tidens kraf,
att de skola lära känna dem, så att de icke
i dogmerna inlägga mera, än hvad dessa
verkligen innehålla.
Fröken Lilly Engström föreslog till sist,
att då frågan nu blifvit tagen mera i
allmänhet, den skulle vid något följande
sammanträde åter upptagas och skärskådas mera
i detalj.
Sällskapet fattade ock beslut i enlighet
med detta förslag.
Riksdagen.
Blindundervisningens ordnande.
K. m:t har sistlidna lördag till
riksdagens antagande öfverlämnat följande
förslag till förordning angående
blindundervisningen :
§ 1.
Mom. 1. Med blinda, å hvilka denna
förordning är tillämplig, afses icke blott cle, som
äro helt och hållet oförmögna att se, utan
äfven sådana, hvilkas synförmåga är till den
grad försvagad, att de icke med någon egentlig
fördel kunna deltaga i vanlig skolundervisning.
Mom. 2. Å blinda, som tillika äro
döfstumma eller sinnesslöa, äger denna
förordning ej tillämplighet.
Erforderliga anstalter för blinda barns
uppfostran och undervisning upprättas af staten
och utgöras af dels förskolor, till hvilka är
förlagd den förberedande undervisningen, dels
institut för undervisningens fortsättande och
afslutande.
§ 3.
Alla sådana barn, som i § l mom. l af
denna förordning omförmälas, skola till
undervisning inställas i vederbörlig af staten
upprättad läroanstalt för blinda, så vida icke
föräldrar eller målsmän, som sådant föredraga,
enskildt sörja för undervisningen af dem,
som stå under deras målsmanskap, eller barn
befinnes behäftadt med sådan sjukdom, att
detsamma ej anses böra i offentlig läroanstalt
intagas.
Vederbörande skolråd skall tillse, att blindt
barn, i enlighet med denna förordning,
varder i läroanstalt intaget, äfvensom att barn,
som enskildt undervisas, erhåller sådan
undervisning, att den i noggrannhet och omfattning
hufvudsakligen motsvarar den, som meddelas
i offentlig läroanstalt för blinda. Kommer
till skolrådets kännedom, att blindt barn
af-hålles från undervisning eller icke erhåller
nöjaktig sådan, skall skolrådet ålägga barnet
skolgång i offentlig läroanstalt för blinda.
Skulle föräldrar eller målsmän tredskas att
efterkomma hvad i afssende å de blinda
barnens undervisning i denna förordning finnes
stadgadt eller hvad af vederbörande skolråd
på grund däraf föreskrifves, skola de
treds-kande undergå varning af skolrådet. Blifver
sådan varning fruktlös, må barnet kunna från
föräldrar eller målsmän skiljas och på deras
bekostnad sändas till vederbörlig läroanstalt.
§ 4.
Skolåldern räknas från och ^iiied det år,
under hvilket barnet fyller sju år, och må
dess skolgång ej uppskjutas längre än till det
år, under hvilket barnet fyller nio år.
För barn, som blifvit blindt efter sist nämda
tid eller af förekommen anledning icke, på
sätt ske bort, i läroanstalt för blinda intagits
inom nu stadgad tid, fortfar skyldigheten att
till undervisning i sådan anstalt inställas, till
dess barnet fyller fjorton år.
Barn är skolpliktigt under de tio år, som
följa efter dess intagning i läroanstalt, därest
icke barnet före denna tids utgång inhämtat
sådana kunskaper och färdigheter samt uppnått
den utveckling, att det anses böra från
skolgång befrias, eller är så svagt begåfvadt, att
dess fortsatta vistelse i läroanstalt anses vara
utan gagn.
§ 5.
För hvart och ett blindt barn, som, på grund
af bestämmelserna i denna förordning, är
intaget i på statens bekostnad upprättad
läroanstalt för blinda, vare sig förskola eller
institut, skall af vederbörande landstingsområde
eller af stad, som ej i landsting deltager,
erläggas en årlig afgift af 300 kronor.
Landsting eller stadsfullmäktige i stad, som
ej i landsting deltager, äga att för hvarje till
landstingsområdet eller staden hörande barn,
som, enligt hvad i denna förordning stadgas,
är intaget i förskola för blinda eller i
blind-institut, bestämma en viss årlig afgift, med
hvilken föräldrar eller målsmän skola bidraga
till betäckande af kostnaderna för barnets
vistelse vid skolan eller institutet.
De föräldrar eller målsmän, hvilka icke äga
tillgång till af giftens erläggande, skola genom
fattigvårdens försorg härutinnan understödjas.
§ 7.
De närmare föreskrifter, som för
tillämpningen af denna förordning kunna erfordras,
utfärdas af k. ni: t.
Öfuergångsstadganden .
Undervisningen för i skolåldern . varande
blinda barn skall blifva obligatorisk från och
med år 1899.
Skolplikten inträder successivt, så att år
1899 endast de barn, soin under detta år fylla
9 år, blifva skolpliktiga, dock med rätt för
öfriga i skolåldern varande barn att begagna
undervisningen, om och i den mån i
undervisningsanstalterna utrymme kan för dem
beredas.
Om förestående förslag vinner riksdagens
godkännande, vill k. m:t utfärda
gemensam stadga för blindinstitutet och
förskolorna for blinda. De viktigaste bestämmel-
serna i förslaget till denna stadga äro
följande:
De af staten bekostade läroanstalterna för
blinda barn afse att bibringa dessa icke blott
ett kunskapsmått, som är jämförligt med det,
som inhämtas i fast folkskola, utan äfven
sådan färdighet i handtverk och handarbete,
att de, sedan de lämnat läroanstalten, kunna
förtjäna sitt uppehälle eller åtminstone, efter
måttet af krafter och begåfning, därtill
bidraga.
Läroanstalterna för blinda äro, för
meddelande af förberedande undervisning, två
förskolor för blinda, en å Tomteboda, afsedd
företrädesvis för Svealand och Norrland, och
en i Växjö, beräknad företrädesvis för
Götaland, samt, för undervisningens fortsättande
och afslutande, ett institut för blinda å
Tomteboda, afsedt för hela riket.
För att kunna antagas till ämneslärare eller
ämiieslärarinna vid dessa läroanstalter fordras,
jämte lämplighet för lärarekallet, antingen
att hafva undergått fullständig afgångsexamen
vid något statens seminarium för bildande af
lärare eller lärarinnor samt att därjämte hafva
visat sig äga insikt i bildundervisningen,
eller ock att på annat sätt hafva styrkt sig
äga motsvarande kunskaper och erforderlig
pedagogisk utbildning.
I förskola intages barn det år, under
hvilket det fyller 7 år; dock kan, när
omständigheterna det påkalla, intagning i skolan upp
skjutas till det år, under hvilket barnet fyller
9 år.
Uti institutet intagas barn, som nöjaktigt
genomgått förskola, äfvensom barn i en ålder
icke öfverstigande 14 år, hvilka ej kommit
att intagas vid någon förskola.
Förskola innehåller fyra klasser.
Lärokursen är beräknad till fyra år, hvarefter
lärjunge bör öfvergå till institutet för fortsatt
undervisning.
De barn, som på grund af svagare
begåfning anses icke kunna hafva nytta af den
mer omfattande undervisning, som uti
institutet meddelas, kunna i förskolan få afsluta
sin skolundervisning och för detta ändamål,
om utrymmet medgifver det, der kvarstanna
ännu högst 2 år.
Institutet innehåller sex klasser.
Lärokursen är beräknad till 6 år för de lärjungar,
hvilka förut genomgått förskola, och till 8 år
för öfriga lärjungar. j
Undervisningsämnena i förskolan äro:
kristendomskunskap, åskådningsöfningar,
modersmålet, skrifning, räkning, sång, gymnastik,
handöfniiigar jämte modellering samt
handarbete.
Undervisningsämnena i institutet äro:
kristendom skunskap, modersmålet, skrifning,
räkning, geometri, geografi, historia,
naturkunnighet, åskådningsöfningar, modellering,
handtverk och handarbete, musik, sång,
pianostäin-ning samt gymnastik.
För att blifva i tillfälle att anordna och
öfvervaka samtliga blinda barns nöjaktiga
undervisning äge institutets direktion att från
de särskilda skolråden i landets församlingar
hvarje år bekomma fullständig förteckning
på alla inom församlingen befintliga blinda
under 20 år och uppgift på deras hemort och
ålder.
Uppfostringsanstalter för minderåriga
brottslingar.
Utom den i n:r 5 återgifna
motionen af hr Fridtjuv Berg föreligger
äfven i första kammaren en motion i samma
ämne. Den är väckt af häradshöfdingen
G. Rudebeck och är af följande lydelse:
Ett lika obestridligt som sorgligt
förhållande är, att antalet minderåriga brottslingar
i vårt land årligen ökas. Förhandlingarna
vid domstolarna icke blott i stad utan ock
å landet visa detta, och predikanterna vid
våra fängelser hafva länge i sina ämbets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
