Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (739.) 26 februari 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 9
SVENSK LÄRARETIDNING.
143
Hvilka fordringar böra ställas på
en kristendomslektion? Denna fråga var
föremål för en liflig öfverläggning vid
Lidköping-skara-kretsens vintermöte i Skara
den 20 d:s. Diskussionen inleddes af
lärarinnan Charlotta Bergman i Skara.
Allvarligt varnade talarinnan för att genom
felaktigt förfaringssätt väcka leda för det höga
ämnet. Lärarens åtrå skulle vara att samla
ej för egen räkning (t. ex. för en vacker
examensuppvisning) utan till Kristus. Vid
förberedandet af läxor vore af stor betydelse,
att barnen lärdes förstå läxans ordalydelse.
Kektor E. Jungner i Skara yttrade bl. a.:
»Tag bort all examen i kristendomskunskap,
till dess vi få bort allt hvad examen heter i
våra skolor. Tanken på examen rnå vara
främmande för all kristendomsundervisning».
Samme talare framhöll, att om
kristendomsundervisningen stode lågt, berodde detta
därpå, att vår katekes ej vore skrifven på
barnaspråk. Barnen fatta ej innebörden eller
orda-förståndet. Katekesen tål ej vid, att man
tilllägger någonting. Hellre litet än mycket, men
det lilla väl.
Folkskoleinspektören A. J. Särnblad kunde
ej instämma med föregående talare. Han hade
tvärtom funnit detta ämne stå jämförelsevis
högt.
Pastor Holmström framhöll vikten af att
så mycket som möjligt förenkla och
förkorta. Vissa stycken i vår katekes - ja
en hel mängd - kunde saklöst utelämnas.
Så t. ex. alla de, som utgöra en omskrifning
af lilla katekesen; så ock en del stycken, som
ej kunna sägas vara af betydelse för den
grundläggande undervisningen, t. ex. vissa stycken
i slutet af tredje artikeln. Under en del
stycken vore ock placerade .språk, om hvilka man
måste fråga sig, hvarför de kommit dit.
Komminister Landahl ville »inlägga en
protest mot den myckna utanläsningen af
biblisk historia,» enär han fruktade, att denna
förde från bibeln.
Om språkundervisningen öfverlade
Lunds pedagogiska sällskap vid sitt möte
den 18 d:s. Diskussionen inleddes af
lektor J. Rönström.
Tal:n redogjorde för läroverksstadgans
bestämmelser om såväl modersmålets som de
klassiska och främmande lefvande språkens
behandling i skolan, hvarjämte åtskilliga
metodiska anvisningar och pedagogiska
erfarenheter lämnades. Vid undervisningen i
modersmålet försummades allt för mycket
uttalsläran. I fråga om de klassiska språken borde
synnerlig uppmärksamhet ägnas åt det
sakliga: antikviteter, mytologi och metrik.
Hufvudvikten borde, hvad de främmande språken
vidkommer, läggas på läsning och skrifning.
I tyska, engelska och franska tillkomme
tal-öfningar, hvilka borde utminuteras på hela
skoltiden, så att någon del af hvarje
språktimme ägnades häråt.
En längre diskussion vidtog, i hvilken
utom inledaren deltogo professorerna D.
Bergendal och M. Weibull, rektor C.
Sprin-chorn, lektor M. Lundgren, lic. J.
Kjederqvist, folkskolläraren N. Lundahl samt
skolföreståndarinnan A. Rönström och
lärarinnan M. Vidergren. Man tycktes allmänt
vara af den åsikten, att i fråga om
modersmålets uttal ingen uniformitet mellan
landets skilda delar borde eftersträfvas, men
det man i skolorna borde vinnlägga sig om,
vore att få bort det råa i uttalet och få
det öfverensstämmande med de bildade
klassernas uttal, att vid den första
undervisningen i modersmålet stor omsorg borde
ägnas åt ljudbildningen, och att lärare och
lärarinnor, som hade att bibringa barn den
första undervisningen, blefve vid sin utbild-
ning undervisade om de olika talorganens
användande för de särskilda ljudens
frambringande.
Luthersjubileet. På åtskilliga ställen
i vårt land har minnet af Luthers död för
350 år sedan den 18 dennes högtidlighållits
genom i kyrkan eller skolan anordnade fester,
I Hudiksvalls kyrka hölls, såsom redan
förut omtalats, en barngudstjänst med särskildt
för ändamålet uppgjord ritual. Den stora
barnskaran, uppgående till öfver 600,
aftågade vid 11-tiden från centralskolans gård
under flygande fanor till kyrkan.
Gudstjänsten började med psalmen 124, hvarpå följde
växelsånger och föredrag samt uppläsning af
stycken i bunden form ur folkskolans läsebok.
Tack vare den anordningen, att barnen fingo
aktivt deltaga i de flesta af de 17 numren
och att föredragen voro korta, verkade
gudstjänsten långt ifrån tröttande, utan syntes
uppmärksamheten och intresset i stället
under senare afdelningens växelsång och
kor-läsning vara i stigande.
I Delsbo kyrka firades en minnesgudstjänst,
i hvilken samtliga folkskolans elever deltogo.
För dagen hade gifvits ledighet från
undervisningen.
I Sprängsviken hade skolbarnen af
disponenten G. F. Hasselblad inbjudits till fest.
Gmkring 160 barn jämte åtskilliga föräldrar
samlades i den med flaggor dekorerade
skolsalen. Efter af sjungandet af »Vår Gud är
oss en väldig borg» höll läraren K. J.
Markström föredrag om Luther, hvarefter flera
sånger af sjöngos. Under festen erhöllo de
små kaffe och annan traktering på hr H:s
bekostnad.
I Söderhamn var i kyrken anordnad en fest
för skolbarnen. Prosten Kihlberg tolkade i
ett för barn lämpadt föredrag den store
reformatorns lifsgärning.
I Lund högtidlighöll därvarande
Pedagogiska sällskap Luthers minne. Lektor B. J.
Bergqvist erinrade i ett kort föredrag om den
store reformatorn såsom banbrytare äfven på
folkundervisningens område, såsom en
föregångare till Pestalozzi, hvilkens minne vi nyss
firat. Folkbildningstanken hade vuxit fram
ur det evangeliskt-lutherska sedlighetsidealet
såsom dess tjänarinna. Gss tillkommer det
att allt mer och mer förverkliga denna tanke.
Vid Kalmar folkskollärarinneseminarium hade
i lördags anordnats en Luthersfest, i hvilken
äfven stadens folkskollärarepersonal deltog.
Kektor J. Vickbom skildrade Luthers lif och
verksamhet. Det rikhaltiga programmet
upptog i öfrigt Lutherspsalmer, deklamation m. m.
Olivia Sundlers minne. På annat
ställe i denna tidning införes en redogörelse
för hittills insamlade medel till en
minnesvård på seminarielärarinnan Olivia Sundlers
graf. Man har bedt oss erinra dem af
hennes forna elever, hvilka möjligen ännu icke
fått kännedom om den pågående insamlingen,
att bidrag fortfarande mottagas af fröken
Beda Levander, Skara.
Tjänsters tillsättning.
Valde. Till organist och klockare i
Värö-Stråvalla, Hall.: Alfred Ehn i Varberg med
4,976 röster. (Aug. Lindberg i Värö erhöll
3,605 röster.)
- Till folkskollärare, klockare och organist
i Eystad, Östg.: vik. därstädes H. E. Törnvall
(enhälligt).
- Till folkskollärare i Matteröd, Krist.: A.
V. Vahlgren i Traheryd.
- Till lärare vid Slite folkskola, Othem,
Gotl.: pastorsadjunkten J. Norrby i Eskelhem
med 4,109 röster. (G. A. V. Ljungberg i Fole
erhöll 1,650 röster.)
- Till folkskollärare i Vendel, Upps.: vik.
därstädes K. P. Almgren.
- Till vik. folkskollärare i Fröderyd, Jönk.:
pensionerade folkskolläraren A. Svensson i
Säfsjö.
- Till vik. lärare vid Bergaby folkskola,
Fellingsbro, Öreb.: pensionerade
folkskolläraren C. E. Sörbom.
- Till vik. folkskollärarinna i Ramen.,
Vrml.: Augusta Andersson i Ansala.
- Till småskollärarinna i Askersunds
landsförsamling: Gerda Eriksson i Hallsberg.
- Till småskollärarinna i ’Ramen, Vrml.:
Elvira Melén i Filipstad.
- Till småskollärarinna i UppMrad, Älfsb.:
Maria Johansson i Lane-Ryr. (21 sökande.)
- Till småskollärarinna i Oppeby, Östg.:
Selma Arvidsson i Hasslösa, Skbg.
- Till småskollärarinna i Finnerödja, Skbg:
Stina Eriksson i Örebro.
- Till småskollärarinna i Ed, Vrml.: Selma
Köllerman i Töreboda.
- Till småskollärarinna i Kumla, Öreb.:
Agnes Johansson i Hofberga. (23 sökande.)
- Till vik. småskollärarinna i Eksjö: Hanna
Ljunggren därstädes.
- Till vik. småskollärarinna i Vendel, Upps.:
Fröken Johansson i Almunge.
- Till vik. småskollärarinna i Gårdby,
Kalm.: Hilda Vården i Kinne ved. (5 sökande.)
/ lönefrågan har Visbykretsen beslutat
petitionera hos Gotlands riksdagsmän.
- Sommarkurser äro ifrågasatta äfven vid
Södermanlands läns folkhögskola.
- De besvär, som anförts öfver valet af
lärare vid Bro skola uti Nora församling af
ärkestiftet, hafva ogillats af domkapitlet.
- Lunds stifts 26:e folkskot läraremöte hålles i
Helsingborg den 11-13 instundande augusti,
såsom framgår af inbjudningen i dagens
nummer.
- Gemensam titel önska teckningslärarne
hafva. Svenska teckningsläraresällskapets
styrelse har i sådant syfte ingått med en
framställning till regeringen.
- Barnantalet vid Stockholms folkskolor
utgör för närvarande 25,126, däraf i den
dagliga skolan 23,639 och i söndags- och
aftonskolan 1,487. Antalet lärare och lärarinnor i
läs-, skrif- och öfningsämnena uppgår till 652.
- Organist- och kyrkosångare-examen har i
Västerås aflagts af folkskolläraren C. A.
Bergström i Odensvi, Vstm. Fröken Phebe Bethia
Larsen från Boston aflade under förra veckan
organistexamen i Linköping.
- Föreläsningskurser hafva från detta års
början anordnats vid Gellivare malmfält.
Föreläsningarna, som afse därvarande arbetare,
hållas två gånger i veckan och omfattas med
lifligt intresse. Bland föreläsarne märkas två
prästmän samt förste läraren vid kyrkbyns
folkskola J. Söderberg.
- Patriotiska sällskapets guldmedalj
tilldelades sistlidna söndag efter gudstjänstens slut
i Kolbäcks kyrka klockaren och organisten,
pensionerade folkskolläraren E. G. Åhman
därstädes. Å., som är född 1819, har i 56 år
innehaft klockare- och organisttjänsterna i
Kolbäck, hvilka tjänster han med hälsa och
full vigör ännu sköter. I ett anslående tal
frambar kontraktsprosten E. J. Tägtström
för-samligeris tacksamhet till den gamle veteranen.
-. Skolväsendet i Gellivare har under de
senare åren raskt utvecklat sig. Antalet lärare
och lärarinnor inom kommunen uppgår nu till
21 och ökas fortfarande. Vid kyrkbyn har
till följd af det stora barnantalet ytterligare
en lärarekraft måst anskaffas. Vid Malmberget
uppgår barnantalet till nära 200, hvarför
skoldistriktet har gått i författning om
uppförandet af ett större skolhus därstädes samt om
ytterligare ökning af lärarekrafterna med en
folkskollärare.
- Om den dagliga lästiden i folk- och
småskolorna förekom nyligen å kyrkostämman i
Varberg en liflig diskussion. Med anledning
af folkskoleinspektörens uppmaning hade lä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
