Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 11. (741.) 11 mars 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 11
SVENSK LÄRARETIDNING.
169
I fråga om fackskolor, läroverk och
enskilda skolor visar Stockholms stad
en så hög siffra som 17,5 %^ under det
de närmaste, Göteborgs län, Malmöhus
län och Blekinge län ej hinna längre än
till resp. 6,5, 5,6 och 5,3 %. Öfriga län
växla mellan 4,3 (Uppsala) och 1,3 %
(Kronobergs).
Folkskolefrekvensen är störst i
Kristianstads län, 93 %, och lägst i
Norrbottens, 68,8 %.
På hvarje lärare eller lärarinna i
läse-ämnena komma i medeltal i samtliga
skolor 53 lärjungar - å landsbygden
54 och i städerna 45. I de fasta
skolorna bli siffrorna: å landsbygden 53 och
i städerna 45, i de flyttande resp. 58
och 30. Men gifvetvis växla siffrorna
betydligt å olika orter: inom de fasta
skolorna har läraren i Blekinge 69, i
Kronobergs 64, men i Stockholms stad
43, i Kopparbergs och Stockholms län
42 och i Gotlands län 41. I de
flyttande skolorna har Blekinge - 98,
Kronobergs 70, Västerbottens 64, men
Kopparbergs 41 och Malmöhus - 7. I
samtliga skolor är Blekings siffra högst
- 75, Gotlands lägst - 41.
Det borde måhända tilläggas, att
mellan de olika könens skolfrekvens föga
skiljaktighet råder, liksom totalsumman
för hela riket 785,967 är ganska jämnt
delad på 399,027 gossar och 386,940
flickor.
Kanske det äfven kan intressera någon
af lärarekåren att veta, det hela antalet
barn inom skolåldern i Stockholm
uppgår till 30,545, i Göteborg till 16,273,
under det Östhammar har endast 80,
och Falsterbo nöjer sig med den
blygsamma siffran - 65.
Svensk Läraretidnings
postprenu-merantantal
har nu öfverskridit siffran 3,000. I fjor
nåddes detta antal 14 dagar senare.
Statsutskottets andra
utgifts-afdelning
börjar i denna vecka behandlingen af
folkskollärarnes lönefråga. I riksdagens
kamrar kan däremot ärendet icke väntas
förekomma förrän tidigast i slutet af
månaden.
N:r 4.
Ännu en skolorganisationsmotion har
väckts inom riksdagen - den fjärde i
ordningen. Det är i första kammaren
motionären denna gång är att påträffa,
såsom synes af redogörelsen under
rubriken »Riksdagen».
Fyra uttalanden i lönefrågan
återgifvas här ofvan, nämligen af
folkskoleinspektörerna O. P. Segerberg i
Lund, H. Wihlborg i Bleking och J. A.
Thunberg i Dalarne samt af f. d.
folkskoleinspektören Ernst Beckman.
Ytterligare ett par uttalanden äro att
motse, hvarefter de allesammans komma
att i form af en liten broschyr
öfverlämnas till riksdagens ledamöter.
På bautastenen
vid Lunds studentkårs nordiska fest
förliden fredag lästes äfven namnet på en
under förra året bortgången
folkskollärare, nämligen
Sven Rosenberg.
Detta är helt visst första gången i
vårt land, som en folkskollärares minne
blifvit på detta sätt hedradt.
Uppförandet af Rosenbergs namn vid sidan af
namnen Viktor Rydberg, Fredrik Fehr,
Sven Lovén m. fl. under förra året
bortgångna stormän utgör på sitt sätt ett
erkännande af folkskolans och
folkskollärarekårens betydelse i samhället.
Genom förbiseende har i förra rum-
ret insmugit sig den uppgiften, att
»folkskolans högre afdelning» enligt det förslag,
som blifvit framlagdt af kommittén för
utarbetande af en folkskolestadga för rikets
större städer, skulle blifva obligatorisk.
Såsom framgår af den redogörelse för
kommittéförslaget, hvilken vi meddelat i n:r 7 af
denna tidning, tankes emellertid nämda »högre
afdelning» blifva frivillig, och detta såväl
från kommunernas som från lärjungarnes
sida.
En vacker hyllning åt Fredrik Fehrs
minne inflätades i det högtidstal, som vid
den i fredags anordnade nordiska festen i Lund
hölls af studentkårens vice ordförande, fil. lic.
J. Strömberg. Efter att haf va nämt Viktor
Rydbergs namn såsom det främsta bland de
under fjoråret aflidnas fortsatte han:
En annan storman inom andens värld har
också lämnat oss. Han som med sina ord göt
lif i de andäktigt lyssnande skarorna, pastor
primarius Fehr, finnes ej mer.
Den sympatiska karakteristiken afslöts med
följande ord:
Om också icke alla kunde fatta eller ansluta
sig till de åsikter, för hvilka Fehr offrade
sig helt, ingen kan och ingen får på hans
redliga vilja kasta den minsta skugga af
tvifvel. Hela hans personlighet var buren af
de sanningar, han förkunnade. Den för tidens
strömningar bekvämligt eftergifvande friden
hade ingen lockelse för hans friska natur.
Han var och förblef en stridens man.
Då många andra föredrogo att med vinden
styra in i den lugna hamnen, drog han ej ett
ögonblick i betänkande att mot den för
tillfället rådande vinden styra ut förbi strandens
bränningar och skär, därför att han visste,
att där utanför bredde sig evighetstankarnas
oändliga haf. Den ensamma fick ej spara sina
krafter mot de många. Och han föll till slut,
som man tyckte, därför att han aldrig skonat
sig själf utan af brinnande nit och intresse
för sanningens sak ansträngt sig öfver måttet
af mänsklig förmåga. Att så falla, det är att
falla som en hjälte. Vid hans bår trängdes
skarorna, och teologer från skilda läger sände
honom sin hyllning.
Högre folkskola i Huskvarna. De
högre folkskolornas antal har ökats med en.
På ansökan af Hakarps församling har
nämligen k. m:t den 14 sistlidna februari med-
gifvit, att under de i k. kungörelserna den
16 juni 1875 och den 2 juni 1893 angående
anslag till högre folkskolor stadgade villkor
må för Huskvarna högre folkskola fr. o. m.
innevarande år tills vidare årligen utgå ett
belopp af 1,200 kronor, hvarjämte k. m:t
för skolan fastställt reglemente. Skolan har
redan trädt i verksamhet. Lärare vid
densamma är förste läraren Alfr. Dalin.
Om småskola indrages och sedan
återupptages, fås ej statsbidrag första året,
därest undervisningen ej pågått 8 månader.
Detta framgår af följande nyss meddelade
utslag.
Hos länsstyrelsen i Kalmar län begärde
skolrådet i Madesjö församling att för år
1895 utbekomma statbidrag för två
examinerade småskollärarinnor med 100 kr. för
hvardera för fyra månaders undervisningstid.
Vid ansökningens pröfning inhämtade
länsstyrelsen,
att sedan skolrådet efter kyrkostämmans
beslut från och med 1895 års början indragit
förutvarande småskolorna i Flerohopp och
Agebo, domkapitlet i Kalmar på anförda
besvär öfver beslutet genom utslag den 10 april
1895 ålagt skoldistriktet att bibehålla
nyssnämda skolor;
att dessa därefter varit i verksamhet under
den fyra månader långa höstterminen; samt
att nu rekvirerade statsbidraget afsåge
aflöning till de lärarinnor, som i anledning af
undervisningens återupptagande i nämda
småskolor måst därstädes anställas.
Som undervisningen i distriktets
småskolor i Flerohopp och Agebo fortgått endast
fyra månader af året samt skolorna icke
kunde anses såsom nyinrättade vid
höstterminens början, fann länsstyrelsen
skoldistriktet icke berättigadt att erhålla det begärda
bidraget till aflönande af ifrågavarande
småskollärarinnor.
Skolrådet sökte däri ändring, men har
k. m:t den 14 februari fastställt
länsstyrelsens beslut.
Ej* varning enligt § 32. Skolrådet i
Orsa församling hade med anledning däraf,
att folkskollärarinnan i församlingen
Karolina Palmén ej ansågs äga den stadga i
karaktären och den foglighet i lynnet, som
§ 18 af folkskolestadgan förutsatte, samt att
föreskrifterna i § 29 mom. l-3 af samma
stadga ej af henne tillbörligen iakttagits, den
15 april 1895 beslutat att för hvad hon
sålunda låtit komma sig till last meddela
henne varning.
P. klagade hos domkapitlet i Västerås,
som genom utslag af den 22 augusti 1895
förklarade,
att det ej voro visadt, att Palmén
befunnits oskicklig till eller försumlig i
förrättandet af sin tjänst eller att hon ådagalagt
sådant uppförande, att henne bort tilldelas
varning med den påföljd, som i § 32 af
folkskolestadgan stadgades; men då skolrådet i sitt
protokoll af den 15 april 1895 icke åberopat
sagda paragraf och alltså antagas måste, att
skolrådet ej tilldelat Palmén varning af förut
nämdt slag, ville domkapitlet låta vid
skolrådets åtgärd bero.
Häruti sökte skolrådsledamoten G. O.
Olsson ändring, men har k. m:t funnit
besvären ej förtjäna afseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
