Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 12. (742.) 18 mars 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 12
SVENSK LÄRARETIDNING.
187
ras verkan alldeles gifvet blifva den
rakt motsatta. Hittills, då äfven för de
mera studiebegåfvade bland folkskolans
lärjungar ingen fortsättningskurs stått
öppen, har den frestelsen legat nära
till hands att i folkskolekursen inrymma
äfven sådant, för hvilket
barndomsåldern egentligen saknar mottaglighet, och
som sålunda understundom kunnat
bidraga att gifva folkskolan en mindre
praktisk, mindre uppfostrande karaktär
än önskligt varit. Efter upprättandet
af »mellanskolor» skulle denna frestelse
vara undanröj d; »mellanskolan» skulle
öfvertaga, hvad som hörde
Öfvergångsåldern till, och folkskolan skulle kunna
begränsa sig till hvad som passade
för barndomsålderns mottaglighet och
behof. Har någon »öfvervägande teoretisk
riktning» inom folkskolan gjort sig
gällande - hvilket visserligen kunnat vara
fallet, ehuru i vida mindre grad än på
motsvarande stadium inom allmänna
läroverket - så skulle alltså detta fel
just genom det ifrågavarande förslaget
kunna i väsentlig mån afhjälpas.
Att folkskolan skulle till den grad
lidit af nämda fel, att det varit »till
ytterlig fara för samhället», är en anklagelse
af så allvarsam art, att den, som
framkastat densamma, bort känna sig
moraliskt förpliktad att söka gifva åtminstone
någon skymt af bevis härför. Så har
emellertid icke skett. Icke annat än vi
veta är det just folkskolan, som i flera
afseenden - i fråga om slöjd, kvinnligt
handarbete, hushållsundervisning o. s. v.
- gått i spetsen för vårt skolväsendes
reformering i praktisk riktning. Men
för motionären synes detta vara
obekant. För honom liksom för så många
andra är vår folkskola ett okändt land,
som man bedömer endast efter
hörsägner.
Den nya
folkskollärare-matrikeln
föreligger nu färdigtryckt. Den är,
såsom förut meddelats, utarbetad af
kassören i folkskollärarnes
pensionsinrättning Per Lidell
Folkskolematriklar hafva sedan 1869
utgifvits efter längre eller kortare
mellantider vid sju olika tillfällen.
Den första, som år 1869 utgafs i Växjö
af A. G. Sundberg och D. Th. Björkman,
upptager äfven organister och kantorer. Den
följande i ordningen utkom i
Helsingborg-år 1871. Den är utarbetad af N. J.
Dahlberg och upptager äfven seminarierna tillika
med vid dem anställda lärare. År 1876
ut-gåfvo V. Beskow och B. J. Schönmeyer en
folkskollärarematrikel, som jämväl innehöll
uppgifter om folkskoleinspektörerna,
seminarierna samt folkhögskolor ocli högre
folkskolor m. m. Samma matrikel utkom
sedermera äfven åren 1882 och 1885
omredigerad af F. Beskow. Sistnämda år utkom
dessutom en af organisten G. Hjertsell
utarbetad matrikel, hvilken tillika upptog
organister och kantorer. Den fullständigaste och
största af de förut utgifna
folkskolematriklarna är den af folkskolläraren Pehr Borgh
i Lekaryd utarbetade. Den är tryckt i
Norrköping och afser förhållandena år 1889.
Här må nu lämnas en kort öfversikt
af den nya just nu oss tillhandakomna
matrikeln.
Uti inledningen redogöres för arbetets
plan, och har här äfven inryckts en tabell,
utvisande lärarepersonalens löneförmåner i
de större städerna. Af denna tabell
inhämtas bl. a, ålderstilläggens antal och storlek
äfvensom till hvilket värde
naturaprestationerna uppskattas i de olika städerna.
Den egentliga matrikeln omfattar sju olika
afdelningar, nämligen:
1. Folkskoleinspektörerna. Utom
förteckning på deras inspektionsområden
meddelas äfven åtskilliga biografiska uppgifter.
2. Folkskollärareseminarierna.
Fullständiga uppgifter lämnas om
lärarepersonalen och dess tjänstgöring samt dessutom
åtskilliga biografiska data. För hvarje
seminarium angifves därjämte antalet
uyin-tagna lärjungar höstterminen 1895.
3. Småskollärareseminarierna. 29 dylika
anstalter finnas. Deras art af
landstings-eller privata, deras föreståndare och lärare
samt antalet förra året inskrifna elever
uppgifvas.
4. Folkhögskolorna. Liknande uppgifter
meddelas för de 26 dylika läroanstalter, som
finnas i landet.
5. De högre folkskolorna voro förra året
till antalet 14. Uppgifter om deras lärare
m. m. lämnas.
6. De egentliga folkskolorna. Denna
del af matrikeln är i det närmaste
uppställd efter mönstret af Y. Beskows tidigare
utgifna matriklar. Till grund för
uppgifternas ordnande har lagts länsindelningen,
och länen följa på hvarandra i alfabetisk
ordning. När ett län tillhör olika stift,
hafva uppgifterna för länet grupperats med
afseende härpå. Skoldistriktens namn inom
de olika länen eller delarna däraf följa på
hvarandra i alfabetisk ordning. För hvarje
skoldistrikt uppgifvas namnen på alla till
detsamma hörande skolor och vid dessa
anställda ordinarie lärare och lärarinnor,
antalet af inom distriktet anställda
lärare och lärarinnor vid mindre folkskolor
och småskolor, äfvensom antalet af de i hvarje
skola inskrifna barn. Om den ordinarie
lärarepersonalen meddelas uppgift på födelseår,
examensår, första och nuvarande anställning
samt tjänsternas pensionsdelaktighet. Grenom
särskild beteckning angifves .skolans art af
fast eller flyttande samt om läraren tillika
är organist, klockare eller slöjdlärare. Nederst
på hvarje sida angifves hvem som är
skolans inspektör.
7. Pensionstag ar e i folkskollärarnes
pensionsinrättning. I denna afdelning, som är
en verklig nyhet, meddelas pensionstagarnes
namn, födelseår, senaste tjänstgöringsort samt
tiden, då pensionen började utgå, äfvensom
dennas storlek. Här liksom i afdelningen
6 angifves genom särskild beteckning, om
personen i fråga tillika är delaktig i
folkskollärarnes änke- och pupillkassa. Enligt
denna förteckning är den äldste nu lefvande
pensionstagaren född 1803 och åtnjuter
sedan den l september 1869 en årlig pension
af 270 kronor. En är född 1806 och tre år
J 807. Hela antalet pensionärer uppgår f. n.
till 1,153, hvilkas namn här finnas angifna.
Ett alldeles särskildt intresse får detta
matrikelarbete därigenom, att det i en
följande afdelning upptager dels förteckning
öfver de författningar och cirkulär, som
innehålla uppgifter om folkskoleväsendet, och
dels fullständigt återgifvet- hela
folkskolestadgan, reglementena för folkskollärarnes
pensionsinrättning, folkskollärarnes änke- och
pupillkassa och Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt samt utdrag ur
kyrkostämmoförordningen. Härtill komma en
promemoria öfver skolrådens på i lag
bestämda tider förefallande göromål,
förteckning på den undervisningsmateriel, som
till-handahålles genom ecklesiastikdepartementet,
samt formulär till kyrkostämmoprotokoll,
ansökningar m. m.
På denna afdelning träffas ännu ett par
nyheter af stort intresse, nämligen dels en
uppgift å samtliga de anslag, som under
1894 utgått för folkundervisningsändamål,
och hvilkas slutsumma uppgår till något
öfver l5l/2 millioner, dels en tabell,
utvisande läns- och stiftsvis antalet skoldistrikt,
fasta och flyttande tjänster, lärare och
lärarinnor fördelade efter tjänsteår samt
antalet lärare och lärarinnor vid mindre
folkskolor och småskolor. (De väsentligaste af
de sistnämda uppgifterna åtfölja såsom
bilaga Hammarlunds lönemotion.)
Till sist förekommer ett ortregister,
upptagande omkring 6,500 namn och ett
personregister med omkring 7,800 namn. Det
förra upptager icke allenast skoldistriktens
namn utan äfven namnen på de särskilda
inom distriktet befintliga skolorna.
Genom fullständigheten i såväl själfva
matrikeln som i de till densamma hörande
registren blir det synnerligen lätt att hitta
reda på hvad man önskar. Om man t. ex.
känner endast namnet på en skola, kan
man med största lätthet finna, både hvar
denna skola är belägen och hvad läraren
vid densamma heter tillika med alla de
öfriga uppgifter, som föreligga i detta
sammanhang.
:.:
På grund af mångsidigheten,
fullständigheten och den omsorgsfulla anordningen
bör detta arbete för läraren eller
lärarinnan blifva den allra bästa upplagsbok
och handbok för allt, som kan äga
sammanhang med tjänsten. Att ett dylikt
arbete icke kan vara absolut felfritt
är en sak, som helt naturligt
förklaras af den omständigheten, att
ändringar oupphörligen inträffa. Utgifvaren har
emellertid sörjt för, att hans arbete
åtminstone för närvarande skall så troget
som möjligt återgifva verkliga
förhållandet. För sådant ändamål har för
tryckningen användts endast omkring en månad,
hvarjämte de under tiden skedda
förändringarna blifvit i korrekturet iakttagna.
Så lång tid har nu förflutit sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
