Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 13. (743.) 24 mars 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 13
L ö
11
Å 1 d e r s t i 1 1
ägg
Begynnelse-
Högsta
Antal
Storlek
Antal år mellan tilläggen
Tyskland.
Mark
Mark
Mark
Preussen^ . ...
450
5
100
5
Kegeringens förslag 1896
900
1,620
9
80
3
Bajern (Enligt lag af 1894)
1,000
2
2
90
J3, 5, 8, 13, \18, 23 o. s. v.
Wurtemberg (Lag 1895) ._,
1,150-
1,500
5
3 å 50, 2 å 100
5
Sachsen (Lag 1892) ........
1,000
1,800
6
200, 2 ä 150, 3 ä 100
5
Baden (Lag 1892) ________
1,100
2,000
9
100
3
Hessen (Lag 1890)
1,000
1,600
4
100, 2 ä 150, 200
5
Regeringens förslag!896s
1,100
2,000
8
7 å 100, 200
3
Oldenburg (Lag 1888) ......
900
1,350
6
75
5
Sachsen- Weimar (Lag 1892)
I4
950
1,600
1 5
140, 90, 120, 2 ä 150
5
II
1,000
1,710
5
140, 120, 3 ä 150
5
III
1,060
1,860
5
200, 4 ä 150
5
IV
1,150
2,010
5
200, 150, 2 å 180, 150
5
Braunschweig (Lag 1895)-
1,000
1,900
9
100
(3, 6, 8, 10, { 12, 15, 18, 1^ 21, 24
Anhalt (Regi. 1892) ______
940
2,010
8
[2 ä 100, 2 ä 1501 \ 120, 3 ä 150 f
3
Götha (Lag 1892) ....... ..._.
880
1,630
5
150
5
Koburg ("Lag 1895)
800
1,600
5
200, 4 å 150
3, 8, 13, 18, 21
Meiningen (Lag 1894) ____
1,000
1,800
6
2 ä 100, 4 ä 150
(4, 9, 14, 19, \ 24, 29
Altenbur g (Lag 1893) ... I5
1,050
1,500
6
3 å 50, 3 ä 100
5
II
1,200
1,650
6
3 å 50, 3 ä 100
5
III
1,350
1,800
6
3 ä 50, 3 ä 100
5
Reuss, ä. L. (Lag 1891)...
840
1,550
5
4 ä 150, 110
5
Reuss, j. L. (Lag 1893) ...
1,000
1,750
5
150
5
Schwarzburg-Rudolstadt (Lag 1891) ..... ........ ___
900
1,200
4
75
5
Schwarzburg- Sondershau sen (Lag 1896) .
1,003
1,715
5
3 å 142, 2 ä 143
2,7,12,17,22
Lippe (Lag 1891) ..
1,000
1,600
4
150
5
Shaumburg-lÅppe ______ I6
850
1,350
5
100
5
II
1,000
1,500
5
100
5
III
1,200
1,700
5
100
5
’Waldeclc
600-1,200
1,000-1,600
4
100
5
Elsass-Lothringen ___ .....
800
1,200-1,800
Mecklenburg, Regeringsförslag 1896 ___ ........ ___
800
1,600
Period vi sa tillägg
under 25 år
Schweiz.
Francs
Francs
Francs
"Kantonen Zurich
1,200
1,6007
4
100
5
» Aargau
1,200
1,600
4
100
5
» Basel ___ ..... ..
1,800-2,700
i -
400-500
-
» Geneve ._ ..... _.
2,050
2,550
10
50
1
> Pays de Vaud
1,400
1,600
4
50
» Neuenburg ____
1,400
2,200
__
__
__
» Schaffhausen ...
1,600
1,900
6
50
5
» Thurgau ______
1,312
1,312
4
50
__
» Appenzell ____
1,550
1,550
__
Francs
Francs
Francs
Belgien -.- .......
1/200-2,500
1,800-3,100
6
100
4
Serbien ... ___
800
2,450
250 (300)
4
Mark
Mark
Mark
Böhmen
1,000-1,600
1,900-2,500
6
3 a 100, 3 å 200
5
Bosnien och Herzegovina...
1,000
1,600
Kronor
Kronor
Kronor
Holland - ..... - .......... I
900
__
__
_
_
II
1,050
-
-
__
__
Danmark, Regeringens förslag 1896 "... .........
700-900
1,500-1,700
4
200
5
Mark
Mark
Mark
Finland .
800
1,200
4
160, 3 å 80
10, 15, 20, 25
i
1 År 1891 funnos i Preussen 17,215 lärare
på landet, hvilka hade en kontant lön af 900
mark eller mindre, 11,933 med en lön af 901
-1200 mark och 13,017 med 1,200-3,000
mark. Medellönen var 1,044 mark.
" Bajern har ingen högsta lönegrad.
A.1-derstillägg lämnas hvart femte år, så länge
läraren står kvar i sin tjänst.
8 Antogs den 8 sistlidna februari af andra
kammaren och väntas ined säkerhet blifva
antaget äfven af första kammaren.
4 Alla kommunerna äro med hänsyn till
lefnadskosthaderna indelade i fyra klasser och
lärarelönerna bestämda därefter.
5 Förhållandet analogt med Sachsen-Weimar.
(i Lika med Altenburg.
7 De flesta lärarelönerna öfverstiga dock i
verkligheten detta lagstadgade maximum, så
att medellönen för kantonens lärare och.
lärarinnor uppgick under 1892 till icke mindre än
2,359 francs.
tillägg, hvilka uppnås efter respektive 5 och
10 år.
England har inga lagstadgade
ålderstill-lägg. Lönerna för själfständiga lärare växla
mellan 2,106 och 3,114 kronor samt för
biträdande lärare mellan 1,332 och 1,854
kronor.
Frankrike har heller inga ålderstillägg,
men bestämda löneklasser: 1,000, 1,200,
1,500, 1,800 och 2,000 francs, hvartill
kommer kommunens tillskott 100-800 francs,
beroende på invånareantalet.
J. Franzén.
Välgörenhet mot folkskolebarn.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
Man behöfver ej vara skarpsynt för att
i en större stad vid sidan af rikedom och
öfverflöd upptäcka fattigdom och elände,
vid sidan af bildning och förfining råhet
och uselhet. Sådana iakttagelser kunna
göras äfven i samhällen, som ha anseende
för rikedom och lycka. Och förhållandena
ändras nog icke, så länge människornas
åskådning icke ändras, så länge
intresselöshet och kärlekslöshet, oomtänksamhet, lättja,
dryckenskap och annat dylikt finnas till.
Icke sällan äro också just själfva försöken
att afhjälpa eller lindra nöden med all deras
omisskänliga välmening så opraktiska, att
de göra det onda för i morgon sjufaldt
värre, om de än i dag hjälpa den nödställde
på benen.
Under det senare årtiondet har i vårt
land välgörenheten i en omfattning, som ej
kan annat än glädja människovännen, gjort
de oskyldigt lidande i samhället, barnen, till
föremål för sin kärleksfulla och frikostiga
omtanke. Och det ligger häri ej bara nåd
och barmhärtighet utan ock en välförstådd
själfbevarelseåtgärd, ofta nog ock en liten
afbetalning på gammal skuld till den
tjänande brodern.
I folkskolan, själf byggd på
människokärlekens grundval, har man en mycket god
organisation att taga till hjälp vid
välgörenhetens utöfning bland de små. Där måste,
tack vare vårt skoltvång, de fattiga inom
en viss ålder påträffas, där har man också
kvinnor och män, som allt efter de yttre
och inre förutsättningar, under hvilka de
fullgöra sitt kall, kunna lämna den
hjälpsamme mången god vink om hvar nöden
är som störst och hvilken hjälp, som bäst
kan vara på sin plats. Lärare och
lärarinnor, hvilkas intresse för barnen sträcker
sig utom skolans timplan, begagna sig också
gärna af hvarje uppfostringsmedel, som
bjudes dem, om än däraf ökade och besvärliga
arbetsgöromål varda en följd. I ett fall
kan dock den samvetsgranne läraren eller
lärarinnan aldrig medverka, nämligen då
den s. k. välgörenheten är af uppenbart
demoraliserande beskaffenhet.
Grenom folkskolans bemedling eller biträde
har särskildt i de stadssamhällen, där
behofvet fallit skarpast och mest samladt i
ögonen, under de senare åren deri ena
folkliga inrättningen efter den andra satts i
gång till det uppväxande släktets fromma,
anstalter för sjuka, svältande, trasiga och
smutsiga barn ha uppstått, och man sysslar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
