- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 /
220

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 14. (744.) 1 april 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220

SVENSK LÄEARETIDXING.

N:r

munallagarna, den svenska allmänna lagen,
folkhushållning, bank- och försäkringsväsende,
en mängd formulär, andra länders
statskunskap samt slutligen historisk redogörelse för
det svenska samhällsskickets utveckling från
äldsta till nuvarande tid. Någon mera
ingående granskning torde vara öfverflödig, då
arbetet redan förut är allmänt både kändt
och välkändt. D.

Engelska samhällsförhållanden af lektor
Harald Borg. Stockholm, Hugo Geber.
Pris 2 kr. - En lätthandterlig volym, som
på 100 sidor lämnar en förvånande rikhaltig
samling uppgifter om en mängd
förhållanden i det stora öriket, från de många olika
stegen på den officiella rangskalan,
parlamentet och ministéren, förvaltning,
fattigvård, lagskipning, skolväsen,
ämbetsmanna-utbildning, krigsmakten till lands och
vatten, hemmet, ända till sport och nöjen.
England spelar en allt för stor roll både
på världsteatern och i pressens politiska
afdelning, för att ej en sådan bok skulle vara
lika välkommen, som den för mängden af
tidningsläsare är behöflig, och äfven för
den, som genom läsning af engelsk
litteratur tror sig ganska väl känna det i så
många afseenden egendomliga folket, har
boken en mängd nytt att bjuda. ffuru
mången har - för att taga ett enda
exempel - kommit att tänka på, att mjin i
England inte får tacka för maten? Men
det brukas inte alls. H. W-t.

Musikaliska tänkespråk, samlade af H. G.
Sandström. Stockholm, Albert Bonnier.
Pris l kr. 25 öre. - Under olika rubriker
finner man rörande musikens väsen, konst
och konstnärer, nordisk musik, sång,
operan, kritik och publik, de stora mästarne
en samling yttranden, nier och mindre
djup-tänkta, slående - eller paradoxa, af en
stor mängd tänkare eller tonkonstnärer,
exempelvis Groethe, Beethoven, Shakspeare,
Luther, Mozart, Wagner, Spencer m. fl.
Svenska omdömen citeras ur () * * * *?
Ludvig Norman, Adolf Lindgren, Bernh. v.
Beskov, V. Svedbom, Y. Bauck, J. H.
Kellgren och Th. Thorild.

Nytt i bokhandeln.

Handledning för skolrådsordförande,
skolrådsledamöter, folkskollärare m. fl. Utgifven af
N. J. Thunblad. Andra uppl. Sthm, A. V.
Carlson, l kr. 25 öre.

Aarbog for folkeskolen for aaret 1895 med
Kalender for 1896. En handbog for fcerere
og Isererinder utarbejdet af L. Pedersen.
Köbenhavn, l kr. 50 öre.

Aritmetisk exempelsamling af L. T. Larsson
och N. Lundahl. Sthm, P. A. Norstedt &
söner. 3:e uppl. l kr. 25 öre. Facit till
densamma. 25 öre.

Lax- och betygsbok, upprättad af J. R. L-r
och A.’ H. F-r, folkskollärare. Godkänd af
S. J. E. Holrndahl, skolrådsordförande.

Lärobok i teknisk mekanik af Hj. Tallqvist.
Helsingfors, Ventzell Hagelstams förlag. Tredje
häftet. 5 mark.

Varmelcere af Julius Petersen. Kjöbenhavn,
Lehmann & Stages forlag.

Elektriciteten. En populär framställning af
Karl Vallin. Sthm, Jos. Seligmann, l kr.
75 öre.

Om psykisk uttröttning med särskild hänsyn
till skolan och universitetet. Föredrag af
Hjalmar Öhrvall, laborator i fysiologi.
(Studentföreningen Verdandis småskrifter 59.)
Sthm, Albert Bonnier. 25 öre.

Körsånger till kyrkoårets högtidsdagar m. m.,
komponerade af Alfred Erman. Söfde &
Sjöbo, Utgifvarens förlag, l kr. 75 öre.

Sång till Sveriges fredsfana af Gl. Adelsköld.
Arrangerad för manskvartettett af Bernhard
Fexer. (Ord af folkskolläraren J. M. Gmberg.)

Franske Artiumsstile 1875-95, samlede og
udgivne af Euch. Baruél. Köbenhavn,
Lehmann & Stage (i komm.).

Djurens lif af A E. Brehm. Förkortad
upplaga. 7:e o. 8:e ’haft. å l kr.

Verdandi. l:a häftet. - Hemvännen.
Evangelisk veckotidning för folket. N:r l-4. -
Ned med vapnen. Organ för svenska
freds-och skiljedomsföreningen. N:r 12. - Fylgia.
Tidskrift för hygienisk själfhjälp i hemmen.
N:r 3. - Teosofisk tidskrift, lia haf t, -
Djurvännernas tidning. N:r 3. - Vor Ungdom. 6:e
haft. - Slöjdundervisningsblad från Nääs. JSf:r
1. - Tidning för trädgårdsodlare. N:r 1. -
Tidskrift för folkundervisningen. Haft. 1. -
Dagny. 2:a haft. - För svenska hem. Haft.
14. - Nordisk tidskrift. 2:a haft. - Svenska
familje-journalen Svea. 111. månadsskrift. Haft.
1. - Sedlighetsvännen. N:r 2.

»Den vanartiga ungdomen»

under debatt i en ungdomsklubb.

Vid- ett offentligt möte förliden onsdag,
utlyst af härvarande »Socialdemokratiska
ungdomsklubb», en förening af ungdom mellan 15
och 24 års ålder,, öfverlades om »den vanartiga
ungdomen». Till mötet, som var talrikt
besökt af yngre och äldre personer, tillhörande
olika samhällsklasser och meningsläger, voro
inbjudna folkskolans lärare och lärarinnor,
af hvilka några ock infunnit sig,

Diskussionen, som närmast var föranledd
af Stockholms folkskollärareförenings
behandling af ämnet och hr Er. Bergs motion,
blef lång och liflig samt följdes af de
församlade med oafbrutet intresse. Den hade
i allmänhet en öfverraskande saklig och
sansad karaktär, och af de anfall mot
folkskolan och dess lärarekår, hvilka man
kunnat vänta, märktes endast ganska svaga
ansatser. Måhända torde man häruti kunna
se ett bevis därpå, att hufvudstadens
folkskolor, trots alla ofullkomligheter, i det
hela taget arbetat på ett sätt, som
tillvunnit dem erkännande t. o. m. af den
ungdom, som eljest är minst böjd att finna
något erkännansvärdt i det bestående.

Mot motionen samt de uttalanden, som
blifvit gjorda af Stockholms folkskollärareförening,
anmärktes, att de mera uppehållit sig vid det
ondas symptomer än vid dess orsaker, hvilka
senare väsentligen vore af social natur.
Beskärmelser öfver de usla hemmen och
deras försummelser samt öfver barntiggeriet
och dagdrifveriet båtade föga, så vida man
ej genom förbättrade ekonomiska villkor,
begränsad arbetsdag, billigare och
hyggligare bostäder samt genom middagsspisning
och beklädnadshjälp m. m. gjorde det
möjligt för de fattigaste hemmen att i någon
mån uppfylla sina skyldigheter. Utomlands
(i England, Norge m. m.) vore i detta
afseende mycket gjordt, men hos oss hade
folkskollärarne i allmänhet inskränkt sig till
välmenande predikningar och förmaningar om
sedlighet, nykterhet och sparsamhet o. s. v.
samt på sin höjd till utdelande af litet
mat-poletter. Synnerligen obetänkt vore deras
nyligen till öfverståthållareärnbetet ingifna
begäran, att polispersonalen måtte strängare än
hittills beifra barns ofog på offentliga platser, ty

att barn oftare blefve brännmärkta genom
att dragas inför polisen, skulle gifvetvis
endast ytterligare förhärda dem och göra det
onda sju resor värre. Synnerligen skarpt
klandrades äfven de botemedel, som blifvit
förordade af den reaktionära pressen: att
flitigare använda käppen och att tidigare
släppa barnen in i fabriksarbetet.

I en viss motsats härtill uttalade en äldre
arbetare i ett, formelt sedt, ganska
talangfullt anförande såsom sin åsikt, att man
gått till öfverdrift vid uppskattningen af
undervisningens värde.

Kunde det vara rätt - frågade han - att
en pojke, som fyllt 14-15 är och icke hade
läshufvud, skulle rent af tvingas att fortsätta
med boken ? I Stockholms folkskolor lärdes
för öfrigt många onyttiga ting. Pojkarne
fingo i flera år sitta och sticka och brodera.
En liten gosse hade berättat, att häri af sin
skolfröken fått höra en hop sagor om prinsar
och prinsessor, om djur som kunde tala o. s, v.,
samt frågat talaren, huruvida det kunde vara
rätt att lära ut sådana »lögner». Bättre vore
då att lära barnen strafflagen, svensk
författningssamling och Uppfinningarnas bok m. m. d.
Hvad barnens ofog beträffade hemställde han,
huruvida icke lärarne skulle kunna hafva
tillsyn med barnen äfven utom skoltiden.

Folkskolläraren Fridtjuv Berg, som på grund
af sin motion i riksdagen särskildt inbjudits
till mötet, framhöll, att folkskollärarne vid
frågans behandling å möten och i pressen
ingalunda gjort sig skyldiga till ett så
fullständigt förbiseende af det ondas sociala
orsaker, som man här föregifvit, att de tvärtom
varit ganska klart medvetna om de
materiella villkoren för uppfostringsarbetets
framgång, och att åtskilliga af dem verksamt
bidragit till åstadkommande af middagsspisiiing
för behöfvande barn m. m. Önskligt vore,
att de vid sina bemödanden härutinnan finge
verksamt understöd af folkskolebarnens
föräldrar, af hvilka ej få hade talan å
kyrkostämmorna. Ingen tänkande lärare eller
lärarinna kunde vara blind för den fördelaktiga
inverkan, som förkortad arbetsdag och högre
arbetslön måste utöfva på hemuppfostran.
Den så skarpt klandrade skrifvelsen till
öfver-ståthållareämbetet för polisärenden hade icke
utgått från Stockholms folkskollärareförening.
Fabrikerna vore inga lämpliga
uppfostringsanstalter för barn, och alla ungdomens
vänner borde vara på sin vakt mot hvarje
reaktionärt sträfvande i detta afseende.

Under församlingens munterhet och bifall
bemötte talaren därpå de mot Stockholms
folkskolor framställda anmärkningarna. Det
tvungna kvarhållandet i den dagliga skolan
af ungdomar på 14-15 år tillhörde fantasiens
värld. Likaså gossarnes »broderande»; om
en pojke finge lära stoppa sina strumpor,
toge hans manlighet däraf ingen skada.
Komme en liten gosse och betecknade sagor
såsom »lögner», så kunde man vara ganska viss,
att han icke talade af egen ingifvelse. Utan
att på något sätt förvirra hans begrepp om
verkligt och overkligt vore sagan hans
förtjusning, och den kunde icke allenast gifva honom
nöje utan äfven mången nyttig lärdom för
lifvet. Att undervisa små barn i strafflagen,
svensk författningssamling och
Uppfinningarnas bok vore ungefär detsamma som att
servera biff åt dibarn: det ginge icke i dem.

Efter diskussionens slut föreslogs och
antogs följande i en tämligen ensidig,
orto-doxt-socialistisk riktning gående uttalande:

Mötet uttalar som sin åsikt, att det
öfver-klagade Sedefördärfvet och den ofta till
brottslighet ledande råheten bland
proletariat-ungdomen är en följd af det bestående
samhällets personlighetsförstörande moral, och
betonar vidare det faktum, att den ungdom,
hvilken växer upp i eländiga hem och tidigt
måste börja kampen för sitt lifsuppehälle, är
särskildt predisponerad för .ett olagligt lef-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free