Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (745.) 9 april 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 15
Enär hvad anginge klagandens yrkande om
förpliktelse för Luleå stadsförsamling att i
klagandens bostadslägenhet inrätta visthus
och tvättstuga, klaganden i sin till
kyrkostämman ingifna ansökan, ehuruväl han däri
såsom en brist hos ifrågavarande lägenhet
anmärkt saknaden af dylika bekvämligheter,
likväl icke uttryckligen påyrkat, att sådana
skulle af församlingen honom tillhandahållas,
vid hvilket förhållande kyrkostämman saknat
anledning att härom fatta något beslut, funne
länsstyrelsen klagandens yrkande i denna del,
i den ordning detsamma inkommit, icke kunna
till pröfning upptagas.
Då vidkommande besvären i hvad desamma
afsåge kyrkostämmans beslut om
verkställande af reparationer i bostadslägenheten,
kyrkostämman redan den 17 juli 1894 åt
skolrådet uppdragit att vidtaga åtgärder för att
de rum, som vore ställda till klagandens
förfogande, försattes i beboeligt skick genom
deras förseende med dubbla trossbottnar, samt
hvad vid kyrkostämman den 30 därpå följande
oktober förekommit icke kunde anses såsom
ett upphäfvande af berörda beslut, funne
länsstyrelsen äfvenledes besvären i denna del ej
förtjäna afseende; hvaremot och enär
beträffande besvären i öfrigt ifrågavarande
lägenhet med hänsyn till det i målet utredda
förhållandet, att i det till lägenheten hörande
kök saknades utrymme för sofplats., icke i
dess närvarande skick kunde anses motsvara
hvad afsåges med tjänlig bostad,
länsstyrelsen profvade skäligt förplikta Luleå
stadsförsamling att, intill dess nu anmärkta brist
blifvit af hjälpt vare sig genom den i
kyrkostämmans förklaring öfver besvären antydda
anordning eller på annat sätt, antingen
tillhandahålla klaganden ytterligare ett rum i
granskapet af hans bostadslägenhet eller ock till
honom utgifva en årlig hyresersättning af 75
kronor; kunnande dock någon ersättning för
kostnaderna i saken klaganden icke
tillerkännas.
Läraren sökte häri ändring ined yrkande
om bifall till sin hos länsstyrelsen förda
talan, enär lägenheten i fråga icke kunde
genom den af kyrkostämman föreslagna
åtgärd för beredande af sofplats uti
lägenhetens kök eller på annat sätt anordnas till
tjänlig bostad, samt länsstyrelsen dessutom
saknat befogenhet att undandraga sig
pröfningen af yrkandet om visthus ocli
tvättstuga, likasom ock den fastställda
hyreser-sättningen af 75 kronor ej motsvarade den
hyra, ett rum i Luleå stad betingade.
K. m:ts utslag lyder i sin helhet sålunda:
Som klaganden saknat lagligt stöd för sitt
yrkande om åläggande för församlingen att
åt klaganden inrätta visthus och tvättstuga,
har k. m:t ej funnit skäl att göra ändring i
sin befhdes beslut, i hvad samma yrkande
lämnats utan afseende.
Vidkommande målet i öfrigt, så enär
klagandens bostad i dess nuvarande skick ej kan
anses motsvara anspråken på en för
folkskollärare tjänlig bostad, har k. m:t funnit
skäligt att, med ändring af sin befhdes utslag i
denna del, ålägga församlingen att antingen
från den l nästkommande oktober utvidga
klagandens bostad med det i hans skrifvelse
till kyrkostämman omförmälda rum eller ock
till nämda tid åt klaganden anskaffa annan
bostad, som är att såsom tjänlig anse.
När stadsfullmäktige bestämma
folkskolebudgeten.
.För lärarepersonalen vid Kristiania
folkskolor hafva stadsfullmäktige
därstädes den 26 sistl. mars fastställt ny lö-
nestat, hvilken i sina hufvuddrag
åter-gifves längre fram i dagens nummer.
Medan i Stockholm en lärare på lägsta
lönegraden icke kan komma högre än
till 1,800 kr., har en dylik lärare i
Kristiania efter 15 tjänsteår icke mindre än
2,400 kr., och medan en lärarinna på
lägsta lönegraden i Stockholm blott når
upp till 1,300 kr., stiger i Kristiania
hennes lön till 1,500 kr.
Finland tycks hinna före Sverige.
Med anledning af senaste landtdagens
petition i läroverksfrågan har finska
senaten (d. v. s. regeringen) beslutat
föreslå:
att alla af staten underhållna 2-, 3- och
4-klas-siga elementarskolor skola indragas allt
eftersom lärarne taga afsked;
att för de lägre mellanskolorna, som hafva
till syfte att förbereda jämväl till inträde på
praktiska lefnadsbanor, kommun, förening,
bolag eller annat enskildt samfund är
berättigadt att erhålla i statsunderstöd högst 3,000
mark för hvarje i verksamhet varande klass,
som har minst 12 elever.
Det är, som läsaren finner, ungefär
samma reform som den, hvilken föreslås
l hrr Bergs och Hammarlunds
skolmo-tion, och för hvilken andra kammaren
redan år 1893 uttalade sig, men som då
ej godkändes af första kammaren. Nu
synes den blifva verklighet i Finland,
liksom den för länge sedan är det i
åtskilliga andra land.
Hela förslaget faller,
därest icke skolfullmäktigeinstitutionen
äfven tages, har det blifvit sagdt, »Hellre
än att utlämna skolan i de kommunala
myndigheternas händer, kastar regeringen
hela kommittéarbetet i papperskorgen!»
Alltså: får man icke allt precis så,
som man föreslagit, så låter man det
vara, som det är.
Så dålig tanke hysa däremot icke vi
om vår folkskolas målsmän inom
ecklesiastikdepartementet.
Talet om att »utlämna skolan i de
kommunala myndigheternas händer» är för
öfrigt alldeles gripet ur luften. Så vidt vi
känna, har ingen ifrågasatt något dylikt.
Hvad som ifrågasatts är ju endast, att i
stället för skapandet af en ny institution,
hvars motstycke icke finnes i hela
världen och rörande hvars lämplighet för
uppdraget man på grund af erfarenhet i
Stockholm har all anledning hysa de
största farhågor, stadsfullmäktige i de
större städerna skulle afgöra
folkskolebudgeten. Skolstyrelsen, som bestämmer
hela skolans riktning, borde däremot, i
olikhet med hvad fallet nu är i
Göteborg, göras ganska oberoende af
stadsfullmäktige. Att liksom hittills det
kyrkliga och prästerliga intresset där borde
vara representeradt, finna vi själfklart.
Och öfver skolstyrelsen skulle ju
fortfarande som hittills stå domkapitlen.
Detta måtte väl vara tillräckliga
garantier från kyrkans och prästerskapets sida.
»Framdeles förenade» är ett uttryck,
som ej sällan förekommer i annonser om
lediga folkskollärare-, klockare- och
organisttjänster. Enligt hvad framgår af följande
resolution är det emellertid hädanefter icke
tillåtet att ledigkungöra platserna, utan att
de samtliga äro lediga.
Förenade kyrko- och skolrådet i
Sunners-bergs församling, Skbg, har hos k. m:t
begärt, att folkskollärare-, klockare- och
organistbefattningarna i nämda församling finge,
utan hinder däraf att de två sistnämda
befattningarna kunde tillträdas först vid
nuvarande innehafvares afgång, såsom förenade
förklaras till ansökan lediga och därefter i
laga ordning med ordinarie innehafvare
besättas. K. m:t har den 13 sistl. mars ej
funnit skäl bifalla ifrågavarande ansökning.
Statsbidraget för
slöjdundervisningen. Ytterligare tre k. m:ts utslag
angående statsbidraget för slöjdundervisningen
föreligga, af hvilka särskildt det första
förtjänar att beaktas.
Skolrådet i Viks j ö församling, Vnrl., hade
hos länsstyrelsen anhållit att för år 1895
utbekomma statsbidrag med 75 kr. för
uppehållande af undervisning i slöjd för gossar vid
församlingens folkskola, där undervisning i
slöjd meddelats 5 timmar i veckan under
åtta månader af året och hvart och ett af
de i två särskilda afdelningar fördelade
barnen erhållit undervisning i nämda ämne 2 1/%
timmar i veckan. Enär slöjdundervisning
vid ifrågavarande skola icke meddelats hvarje
barn minst 4 timmar i veckan, fann
länsstyrelsen sig förhindrad att utanordna det
rekvirerade beloppet. Häröfver besvärade
sig skolrådet hos k. m:t, som den 13
sistlidna mars afkunnade följande utslag:
Som, enligt hvad handlingarna i målet
utmärka, undervisningen i slöjd vid
ifrågavarande skola pågått mer än fyra timmar i
veckan under hela den för folkskolan bestämda
årliga lästiden, samt på sätt
folkskoleinspektören intygat sagda undervisning varit på
ändamålsenligt sätt anordnad; alltså och utan
afseende därå, att hvarje af de i
slöjdundervisningen deltagande barnen undervisats mindre
än fyra timmar i veckan, har k. m:t funnit
skäligt att med upphäfvande af k. befhdes
beslut visa målet åter till k. befhde, som äger
att detsamma ånyo till handläggning företaga
och därmed vidare lagligen förfara.
- Grangärde församlings skolråd hade
hos länsstyrelsen i Falun sökt att för år
1895 utbekomma statsbidrag för uppehållande
af undervisning i slöjd för gossar vid
Morbergets mindre folkskola med 37 kronor 50
öre. Länsstyrelsen nekade utbetala det
begärda statsbidraget på den grund, att
undervisningen pågått endast under första
hälften af läsåret. K. m:t har efter
häröfver anförda besvär ej funnit skäl att i
länsstyrelsens öfverklagade beslut göra
ändring.
– Länsstyrelsen i Kristianstad hade
förklarat sig förhindrad att till Gråmanstorps
församling utbetala begärdt statsbidrag 32
kr. 81 öre . för slöjdundervisningen vid en
af distriktets skolor, enär ansökningen, som
bort vara inkommen före årets slut,
inlämnades först den 4 januari innevarande år.
K. m:t har efter anförda besvär fastställt
länsstyrelsens utslag, enär det under målets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
