Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (745.) 9 april 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 15
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Länsombud.
Följande folkskollärare hafva på
centralstyrelsens anmodan åtagit sig att för år 1896
vara länsombud för Sveriges allmänna
folkskollärareförening, nämligen:
Stockholms län: A. Vernborg, Munsö, Ekerö.
Uppsala län: E. G. VenseM, Vallby, Enköping.
Södermanlands län: Otto Bejbom, Strängnäs.
Östergötlands län: Gotffr. Löwkrantz,
Norrköping^
Jönköpings län: Joh. Lindberg, N. Ljunga,
Säfsjö,
Kronobergs län: Per Borgh, Lekaryd, Gaf
veto rp.
Kalmar län:
norra delen: E. A. Ryämark, Oskarshamn,
södra delen: A. Nilsson, Kalmar.
Gotlands län: A. Rosvall, Eskelhem.
Blekinge län: Åke Herrlin, Karlshamn.
Kristianstads län: J. M. Hansson, Lärkesholm,
Örkelljunga.
Malmöhus län: Nils Lundahl, Lund.
Hallands län: J. G. Haellström, Halmstad.
Göteborgs län:
södra delen: J. A. Björklund) Mölndal.
<s norra delen: C. R. Stubelius, Fjällbacka.
Älfsborgs län:
västgötadelen: J. P. Olsson, Nittorp, Gölings-
torp.
Dalsland: E. Hydén, Gerserud, Mellerud.
Skaraborgs län:
sydvästra delen: A. T. Engstrand, Broddarp.
nordöstra delen: Aron Olsson, Versås.
Värmlands län: G. M. Sandin, Grums.
Örebro län: A. Fridén, Örebro.
Västmanlands län: G. Nilsson, Köping.
Kopparbergs län: P. Envall, Falun.
Gäfleborgs län:
Gestrikland: P. O. Åkerlund^ Strömsbro.
Helsingland: E. Vestberg, Hudiksvall.
Västernorrlands län:
Medelpad: A. Björklund, Sundsvall.
Ångermanland: M. Tennman, Sandö, Frånö.
Jämtlands län: G. Svärd, Åre.
Västerbottens län: I. E. Dahlström,
Nordmaling.
Norrbottens län: P O. Altin, Gyljen,
Öfver-Kalix.
Länsombudens antal har alltså ökats till
30, i det sex län erhållit hvartdera två
ombud.
Uppsala enskilda läroverks
fackskola
för utbildande af lärarinnor i huslig
ekonomi.
Ganska allmänt erkännes nu den stora
betydelse, som undervisning i huslig ekonomi
bör hafva i och för våra flickors uppfostran.
På många ställen är det blott en tidsfråga,
när detta nya ämne skall få plats på
skolans schema. Skolkökens framtid är
emellertid i högst väsentlig grad beroende af
att ledningen inom desamma från början
kommer i rätta händer, d. v. s. kommer
att handhafvas af personer med fackhildnig.
Den icke minst viktiga frågan vid
anordnandet af undervisning i hushållslära blir
därför denna: hvar få lämpliga lärarinnor?
Därför torde det ej sakna sitt intresse,
om härmed lämnas några upplysningar om
en läroanstalt, som har till ändamål att
utdana lärarinnor i huslig ekonomi. En
sådan är »Uppsala enskilda läroverks fack
skola för utbildande af lärarinnor i huslig
ekonomi». De uppgifter om denna
läroanstalt, som härmed lämnas, stödja sig dels
på upplysningar och prospekt, som erhållits
vid ett personligt besök i densamma samt
på den redogörelse, som lämnas af styrelsen
för Uppsala enskilda läroverk i en på dess
föranstaltande år 1895 utgifven förträfflig
broschyr med titeln: »Huslig ekonomi som
skolämne» (n:r 21 af Svenska spörsmål).
Behofvet af särskilda kurser för
lärarinnor i skolkök motiveras sålunda:
För undervisning i skolkök duger ej en
vanlig (husmoder eller kokerska; därför
fordras nämligen utom rutin i matlagning äfven
teoretiska insikter rörande födoämnenas natur,
sammansättning, näringsvärde o. s. v. samt
kunskap om villkoren för människokroppens
näring och ämnesomsättning samt först och
sist undervisningsförmåga. Vid de kurser,
som afse att utbilda lärarinnor i skolkök,
måste således undervisningen meddelas dels
genom praktiska arbeten under lärarinnornas
ledning och dels genom föreläsningar och
bokstudier med förhör samt slutligen genom
öfnings- och projektioner af lärjungarne.
Undervisningen omfattar följande ämnen:
matlagning (med kännedom om födoämnenas
ursprung, förvaring och sammansättning);
rengöring (städning, tvätt, strykning m. m.);
kemi och fysiologi med hufvudsakligt
afseende på näringens fysiologi och
födoämnenas kemi; hälsolära och sjukvård i
-hemmet; bokföring; hushållslära (beräkning af
inkomster och utgifter, kredit- och
försäk-ringsväsen m. m.); pedagogik (allmän
uppfostringslära) och metodik för undervisningen
i huslig ekonomi.
Då undervisningen i huslig ekonomi i
högre flickskolor såväl till omfång som art
torde böra skilja sig från den undervisning
i sagda ämne, som lämpligen kan meddelas
i folkskolor, har inan ansett nödvändigt att
anordna olika kurser för lärarinnor i dessa
olika slag af skolor. Kursen för blifvande
lärarinnor vid folkskola varar 2 terminer,
för blifvande lärarinnor vid högre flickskola
3 terminer. Flickor, som vid inträde i
kursen äga kunskaper i huslig ekonomi
ungefär motsvarande dem, Enskilda
läroverkets lärjungar förvärfvat i mellanskolan
(kl. III-Y), kunna genomgå den högre
kursen på 2 terminer. Terminen räknas
från l september till medlet af december
och från medlet af januari till den sista
maj.
För tillträde till kurserna fordras jämte
god hälsa och godt uppförande
af dem, som vilja utbilda sig till
lärarinnor vid folkskola: intyg om genomgången
seminariekurs (vid något statens eller
landstings lärarinneseminarier) eller åtminstone
god och fullständig folkskoleunderbyggnad;
af dem, som vilja utbilda sig till
lärarinnor vid högre flickskola: sådana
kunskaper och (praktiska färdigheter), som
meddelas i en vanlig högre flickskola.
Skolafgiften är för folkskolekursen: 50
kronor i termin; för den högre kursen: l:a
terminen 50 kr., 2:a terminen 60 kr., 3:e
terminen 75 kr. Lärjungarne äta
arbetsdagarna sina middagar i skolköket (den mat,
de själfva lagat) och betala därför
produktionspriset.
Efter afslutade kurser lämnas betyg öfver
lärjungarnes praktiska duglighet och teore-
tiska kunskaper. Lärarinnediplom, hvarmed
styrelsen ansvarar för att lärjunge är
skicklig att på egen hand förestå skolkök,
erhålles i regeln ej före fyllda 20 år.
Lärjungar, som före inträdet i kurserna under
längre tid deltagit i hushållsbestyr eller
hvilka förut varit lärarinnor, kunna dock
efter styrelsens pröfning af föreliggande
omständigheter tidigare erhålla dylikt intyg.
Under år 1895 utgjordes läroverkets
styrelse af: f. d, landshöfdingen grefve A.
Hamilton (ordförande), professor A. Gr.
Noreen (vice ordförande), kapten C. J.
Arborén, fru Elisabeth v. Bahr, f. Boström,
professor J. E. Berggren, grefvinnan Ebba
Hamilton, f. Åkerhielm, handlanden Fr.
Nilsson och professor J. A. Lundell
(sekreterare).
Föreståndarinna för fackskolan är fröken
Ida Norrby (utexaminerad från fröken A.
Forsters anstalt »Zur Ausbildung von
Leh-rerinnen fur hauswirtschaftlichen LTnterricht
an Yolksschulen» i Kassel och »The
Edinburgh School of Cookery and Domestic
Economy»). I fröken Norrby har styrelsen
varit nog lycklig att för anstalten vinna en
föreståndarinna, som på ett synnerligen
lyckligt sätt i sig förenar de olika egenskaper,
som denna mycket fordrande piats kräfver.
Lärare i kemi och fysiologi är professorn
grefve C. Th. Mörner. Biträdande
lärarinna: fröken Alma Pettersson.
Förenämda läroanstalt är ännu helt ung:
den begynte sin verksamhet med
vårterminen 1895, och först under höstterminen fick
folkskolekursen sin egen lokal. Naturligtvis
erbjuder universitetsstaden både i fråga om
personliga krafter och i andra afseenden
för undervisningens ändamålsenliga ordnande
mycket goda resurser. Namnen på de
personer, som leda företaget, borga också för,
att denna fackskola skall komma att väl
fylla sin uppgift.
Med hänsyn till behofvet af undervisning
i huslig ekonomi i folkskolorna kunde det
sättas i fråga att införa ämnet vid
folkskol-lärarinneseminarierna. Häremot tala
emellertid, åtminstone för närvarande, tungt
vägande ekonomiska skäl. A andra sidan
dröjer det säkerligen, innan ämnet hinner
bli infördt i alla eller flertalet af våra
folkskolor. Därhän komma vi ej på länge.
Men däraf följer också, att tills vidare
endast en mindre eller ringa del af
folkskollärarinnorna skulle komma i tillfälle att
lämna undervisning i huslig ekonomi.
För alla dessa, som icke få tillfälle att
göra bruk af sin utbildning i detta ämne,
är det tydligen att anse som slöseri med
tid, krafter och penningar att offra ett år
på genomgående af en lärarinnekurs i huslig
ekonomi. Det naturligaste är då, åtminstone
för närvarande, att de lärarinnor, som vilja
göra sig kompetenta* att undervisa i
ifrågavarande ämne, efter afslutad seminariekurs
i en särskild anstalt inhämta de
färdigheter och kunskaper, som för ändamålet
behöfvas. Det finnes intet skäl, hvarför en
dylik anstalt skulle behöfva vara fäst vid ett
seminarium. Hufvudsaken är att den finnes,
och att den väl fyller sin uppgift. Enär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
