Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (746.) 15 april 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 16
SVENSK LÄRARETIDNING.
hafva till och med tagit initiativ till ett
allmännare införande af
slöjdundervisning för gossar, efter det skolstyrelsen
förut gjort mindre försök därmed. Detta
skedde 1875, då stadsfullmäktige för
ändamålet tillsatte en större kommitté, i
hvilken äfven ett par folkskollärare
invaldes. Genom stadsfullmäktiges i
anledning af denna kommittés utlåtande
fattade beslut uttrycktes äfven behofvet
af den decentralisation i förvaltningen,
hvilken sedermera kommit till stånd.
För öfrigt hafva stadsfullmäktige,
såsom ock deras behandling af
skolbudgeten otvetydigt visar, icke inblandat sig
i rent pedagogiska ärenden utan med
fullt förtroende Jämnat dem i
skolstyrelsens händer. Skolstyrelsen å sin sida
har funnit rättmätigt och lämpligt för
belysande af anslagskrafven att meddela
stadsfullmäktige framställningar och
utredningar i egentliga skolfrågor, i hvilka
styrelsen ensamt har beslutanderätt.
Jag är öfvertygad om, att Ni, herr
redaktör, redan på förhand antagit
såsom obestridligt, att jag opartiskt sökt
skrifva detta lilla blad ur Göteborgs
folkskolors historia, fastän jag är och
förblifver Göteborgare.
Åttonde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till kyrka och skola,
slutbehandlades i fredags af
statsutskottet och skall i dag afgöras af kamrarna.
För de viktigare frågorna under denna
hufvudtitel redogöres här längre fram.
Såsom synes har statsutskottet tillstyrkt
k. m:ts proposition angående statsbidrag
för den kvinnliga slöjden. Godt hopp
är alltså, att denna länge på
dagordningen stående fråga nu skall varda löst.
Lönefrågan
torde under innevarande vecka komma
att behandlas af det sammansatta
stats-och lagutskottet, hvars medlemmar
uppräknades i denna tidning n:r 12.
Utskottet hade i lördags sitt konstituerande
sammanträde, hvarvid till ordförande
valdes biskop G. Billing och till vice
ordförande hofrättsrådet M. G.
Bruzelius. I måndags behandlade utskottet
frågan om blindundervisningens ordnande
och i går förslaget om Hernösands stifts
delning. Vid morgondagens
sammanträde lära lönemotionerna komma att
föredragas första gången.
Ett godt steg framåt
har nu frågan om ordnandet af
uppfostran åt minderåriga förbrytare och
vanartade barn tagit. Äfven första
kammaren har nämligen utan
meningsskiljaktighet godkänt hr Fr. Bergs motion i
ämnet. Riksdagen har sålunda beslutat
anhålla, att k. m:t ville låta utarbeta och
för riksdagen framlägga förslag om
åtgärder för beredande af lämplig
uppfostran dels åt minderåriga förbrytare,
dels åt vanartade och i sedligt afseende
försummade barn. Det är att hoppas,
att det icke må dröja allt för länge med
utarbetandet af detta förslag.
Inga folkskollärare i
kommunalnämden
är fortfarande lösen. Båda kamrarna
hafva nämligen afslagit den i ämnet
väckta motionen. I denna fråga hafva
vi ständigt intagit den ståndpunkten, att
väl en lagändring utan fara kan ske, men
att yrkande härom icke bör göras från
folkskollärarekårens sida. Är det så, att
ailmogemännen härvidlag önska begagna
sig af lärarens förmåga, blir det deras
sak att söka få till stånd en lagändring.
För närvarande befinner han sig i godt
sällskap. De, som icke få vara
ledamöter i kommunalnämd, äro nämligen:
landshöfding, domhafvande i orten,
kronofogde, länsman och folkskollärare.
Vida viktigare är, att han kan väljas till
medlem af skolrådet, och därvidlag finnes
som bekant ej något förbud. Tvärtom
har hans valbarhet i detta hänseende
blifvit ytterligare bekräftad genom ett
kungl, prejudikat.
Till riksdagens samtliga
medlemmar
utdelas i dagarna en liten broschyr med
den enkla titeln »Folkskollärarnes löner».
Broschyren omfattar 48 sidor i
riksdagstryckets vanliga kvartformat. I häftet
äro intagna följande under senaste
månaderna i Svensk Läraretidning
offentliggjorda aktstycken i lönefrågan:
89 uttalanden af folkskoleinspektörer,
se-minarierektorer, skolrådsordförande m. fi.
(n:r 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 16);
ur pressens uttalanden (n:r 5, 7, 10, 11,
12 och 14);
uttalanden af f. d. lärare (n:r 11 och 16);
några uttalanden från folkskollärarekåren
(n:r 19 [Skaramötets resolution], 10 och 14);
lärarelöner i utlandet (n:r 13).
Samlade i ett häfte torde dessa
aktstycken lämna en ganska allsidig
belysning af denna på dagordningen stående
viktiga fråga, hvilken under allra
närmaste tiden kan väntas komma till
afgörande i riksdagens kamrar.
De finska lärarne få icke träda i
organiserad förbindelse med Sverige.
Finska senaten har förbjudit Finlands
allmänna folkskollärare- och lärarinneförening
att träda i direkt kommunikation med
liknande föreningar i utlandet. Den i ärendet
till skolöfverstyrelsen aflåtna skrifvelsen är
af följande märkliga lydelse:
Sedan till k. senatens kännedom kommit,
att den på grund af k. senatens den 20 juli
1893 gifna resolution grundade »Finlands
folkskollärare- och lärarinneförening-» var i
begrepp att träda i samverkan med liknande
föreningar i Sverige, Norge och Danmark och
M på ecklesiastikexpeditionens begäran i bref
af den 8 november 1895 hit insändt det vid
föreningens centralstyrelses möte den 12
oktober 1895 förda protokoll jämte bilagor, af
hvilka handlingar framgår, att sagda
centralstyrelse beslutat träda i organiserad
förbindelse med nyssnämda skandinaviska
föreningar icke blott genom korrespondens och
försändelser utan äfven genom gemensamma
diskussionsmöten, har k. senaten anbefallt
Eder att bringa till sagda förenings
kännedom, att en tillärnad förbindelse af detta slag
med utländska föreningar, som icke
förutsattes i de för föreningen stadfästa stadgar, icke
är tillåten, och att det ankommer å Eder att
vaka öfver, att oftanämda förenings
verksamhet inskränkes till eget land; hvilket
ecklesiastikexpeditionen enligt k. senatens beslut
får Eder till kännedom och efterrättelse
meddela.
Lön vid Sjukdomsfall. Nya
bestämmelser rörande afdrag å lärares lön vid
sjukdomsfall hafva utfärdats för
lärarepersonalen vid Gröteborgs folkskolor. Enligt
dessa bestämmelser skall ordinarie lärare
och lärarinna afstå till vikariens aflöning
följande belopp:
folkskollärare: i l:a lönegraden 24 kr., i
2:a 27 kr. och i 3:e 30 kr. för hel
läsmånad (i Stockholm däremot från 28,80 till 49,20
kr.);
folkskollärarinna-, 24 kr. (i Stockholm, där
begynnelselönen är lägre, från 22,80 till 33 kr.)
Såväl folkskollärare som folkskollärarinna
åtnjuter vid sjukdomsfall lönen oafkortad
under sammanlagdt högst 2 veckor af hvarje
lästermin (dylik förmån är ej tillförsäkrad
lärarepersonalen i Stockholm).
Huggen ved åt folkskollärarinna.
Hos skolrådet i Bälinge församling, Upps.,
gjorde folkskollärarinnan Maria Isabella Dahl
i Forkarby framställning om, att
församlingen måtte bekosta huggning af den ved, som
inginge i hennes lön. I öfverensstämmelse
med hvad skolrådet hemställt, afslog
församlingen å kyrkostämma den 9 december 1895
denna begäran.
Sedan lärarinnan häröfver klagat, har
länsstyrelsen, med undanrödjande af öfverklagade
beslutet, ålagt Bälinge församling att bekosta
huggning af den ved, som ingår i klagandens
lön, enär det måste anses åligga församlingen
att lämna klaganden det henne tillkommande
bränsle i sådan form, att det utan vidare
bearbetning kan användas för sitt ändamål.
Jönköpings folkskolor. Ur den af
stadens skolinspektör afgifna berättelsen för
år 1895 meddelas följande.
Lärarepersonalen vid folkskolorna
utgjordes af 16 lärare (däraf l extra) och 14
lärarinnor (däraf 3 extra) eller tillsammans
30. Vid småskolorna voro anställda 28
lärarinnor och för slöjdundervisningen 5.
Lärarepersonalen har under året ökats med
endast en småskollärarinna.
Lärjungarnes antal var i småskolorna 870,
i de egentliga folkskolorna 1,461 och i
repetitionsskolorna 346 eller tillsammans 2,677,
hvilket utvisar en ökning af 205.
Medeltalet skolförsummelser utan giltigt
hinder utgjorde 2,38 dagar. Öfriga
skolförsummelser förekommo mot slutet af
höstterminen i särdeles stort antal i följd af
mässling och scharlakansfeber. I afseende
på barnens uppförande angifver berättelsen,
att 96 % af barnen erhållit högsta betyget.
På grund af bristande antal lokaler måste
åtskilliga afdelningar alternerande begagna
samma läsrum. Därtill kommer, att de flesta
af de i stadens östra skolhus befintliga salarna
äro i afseende på utrymmet alldeles otill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
