Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (747.) 22 april 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
SVENSK I ÄR ARKTIDNING,
N:r 17
den för undervisning i folkskolans Jäsämnen
jämlikt gällande reglemente bestämda tid».
Och denna tid kunde på somliga ställen vara
endast 4 månader. Att bestämma 6 månader
såsom villkor för statsbidrag skulle sålunda
i vissa fall kunna blifva en skärpning i
stället för en mildring i villkoren. Till
bestämmelsen borde sålunda under alla
omständigheter fogas ett tillägg af ungefär denna
lydelse: »eller den kortare tid, under hvilken
undervisningen i den egentliga folkskolan
pågår.» Då motion härom ej nu förelågo,
åter-stode emellertid ingenting annat än att taga
den. k. propositionen i sin helhet. Sedan större
erfarenhet vunnits, kunde villkoren ändras,
men då i fråga om såväl gossarnes som
flickornas siöjd.
Talmannen vägrade att framställa
proposition på hr Grundells yrkande, hvarefter
kammaren enhälligt biföll k. m:ts proposition.
Tillbyggnaden af Nya elementarskolans
hus
blir en verklighet. Trots statsutskottets
af-styrkande utlåtande beslöto nämligen båda
kamrarna att bifalla k.m:ts proposition i
ärendet. I andra kammaren föranledde ärendet
en längre diskussion, därunder hr Hedin
utförligt utvecklade betydelsen af att äga ett
försöksläraverk.
Nya elementarskolan hade förberedt de flesta
under de senaste 50 åréh vidtagna reformerna
på skolans område. En dylik skola vore
reformvännernas bästa och mäktigaste
bundsförvant. Det hade sagts, att den nu fullgjort
sin uppgift. Nej, en sådan försöks- eller
prof-skola blefve aldrig öfverflödig, ty man behöfde
då först finna ett evigt och oföränderligt
un-rlervisningsidealj och ett sådant vore ej
tänkbart.
Andra kammaren tillade i sitt beslut, att
medgifvandet skedde »under förutsättning,
att härigenom icke för staten medförcs ny
eller ökad förpliktelse beträffande
uppehållandet af ifrågavarande skola». Första
kammaren har sedan godkänt samrna tillägg,
hvadan sammanstämmande beslut föreligga.
Arbetareföreläsningar.
I enlighet med k. m:ts proposition
beviljade båda kamrarna 30,000 kr. till anstalter
eller föreningar, som anordna föreläsningar
för arbetsklassen.
Särskildt med hänsyn därtill, att flera
dylika anstalter under senare åren uppstått
på landsbygden, gjordes i båda kamrarna
försök att höja anslaget, Hr A. Aulin hade
motionsvis föreslagit 50,000 kr. Ett
medlingsförslag, gående ut på beloppets höjande
till 40,000 kr., framställdes i första
kammaren af landshöfding F. Boström, och i
andra kammaren af hr E. Hammarlund
(understödd af hrr Gröthberg, Göransson,
Petri, Högstedt, Eriksson i Elgered, Daniel
Persson m. fl.) Detta förslag föll i första
kammaren utan votering, i den andra med
87 röster mot 75,
Åttonde hufvudtiteln
af gjordes i onsdags i båda kamrarna.
Besluten utföllo i allmänhet i, enlighet med
utskottets förslag. Sålunda bifölls; tit an
dis-kussiun hvad utskottet föreslagit beträffande
prof årskurser vid seminarierna,
Öfningslärarne vid samma läroanstalter, undervisning
i huslig ekonomi, folkskolebyggnader i Gel-
livare samt de i n:r 4 uppräknade, ej här
ofvan särskildt nämda extra anslagen.
Uppbörd och redovisning af kloc
karelön.
Båda kamrarna hafva bifallit det i förra
numret återgifna utskottsutlåtandet. I andra
kammaren hade motionären ett anförande,
i hvi ket han uttalade den förhoppningen,
att de af utskottet gifna anvisningarna skulle
blifva vederbörligen beaktade.
Personlig folkskoleafgift
får fortfarande upptagas. Båda kamrarna
hafva nämligen afslagit hr Mankells motion
om dess borttagande.
Geografien vid de allmänna läroverken.
Uti en sistlidna torsdags afton väckt
motion föreslår hr Edv. Svensson i
Karlskrona :
att riksdagen må i skrifvelse anhålla, det
k. m:t täcktes påbjuda, att större timtal
in-ryinmes åt geograliundervisningen vid de
allmänna läroverken;
att geografien äfven i de högre klasserna
måtte skiljas från historien, samt
att vid tillsättandet af lärarebefattningar
geografien måtte förklaras för särskildt
undervisningsämne.
FÖR DAGEN.
Folkskoleväsendets utveckling
åren 1883-1893.
4. Ekonomiska förhållanden.
Statsbidraget, som år 1883 uppgick
till 2,814,191 kronor, hade år 1893 vuxit
till icke mindre än 4,306,993 kronor.
Häraf utgick:
1883: 1893:
som lönetillskott åt lärare
och lärarinnor............ 2,743,719 4,117,852
för den försatta
undervisningen........................ 35,900 55,821
för slöjdundervisning...... 34,572 133,320
Detta betydliga uppsving i allmänna
lönetiliskottet beror dels på
lärareantalets ökning, dels på förändrade grunder
för statsbidragens utgående. Antalet af
ordinarie folkskollärare och lärarinnor,
för hvilka årligt lönetillskott utbetalats
med 466,67, motsvarande en kontant
aflöning af minst 700 kr., uppgick 1893
till 4,374 eller 81 % af hela antalet.
Det återstående antalet 1,046 utgöres i
allmänhet af lärare och lärarinnor med
tjänsteålder understigande 5 år.
Procentsiffran i detta fall växlar ganska
betydligt i de olika länen. Af
Östergötlands, Kalmar, Älfsborgs och Skaraborgs
läns lärare och lärarinnor nå 87 %
lönetillskott efter en årlig lön af 700 kr.,
Värmlands 85, Malmöhus 84, Kronobergs
och Örebro 83, under det Blekinge och
Jämtlands stanna vid 75, Västerbottens
vid 74 och Västernorrlands vid 73.
Stockholms stad hinner blott till 70 %
och Norrbottens län blott till 63 %.
Utgifterna för skolbyggnader,
skolplatser, inventarier och undervisningsmateri-
el utgjorde år 1883 i medeltal för hvarje
skola i riket 195 kr. och steg 1893 till
324 kr. Gotlands läns skolor nå t. o.
rn. upp till 539 och Malmöhus läns till
512 kr., under det att Norrbottens stanna
vid 98 och Västerbottens vid blott 85
kronor. För hvar och en af Stockholms
stads nio skolor blir beloppet icke
mindre än 60,894 kronor (beroende på de
höga tomtprisen härstädes o. d.)
På hvarje person af folkmängden i
riket steg 1883 hela utgiftsbeloppet för
folkskoleundervisningen till 2,22 kr. och
1893 till 3,20 kr. Men de olika länen
visa högst skiljaktiga siffror. Under det
på hvarje person i Stockholms stad
kommer en afgift af 6,64 kr., i Malmöhus län
4,84 kr., i Gotlands 4,38 och i
Kopparbergs 4,13 kr. växla de öfriga länens
utgiftsbelopp mellan 3,92 (Göteborgs) och
1,91 (Norrbottens). Lägsta beloppen äro
1,62 (Kronobergs) och 1,43 (Västerbottens).
På hvarje barn i
allmännaJolkskolor-na belöper sig i medeltal hela
utgiftsbeloppet år 1893 till 21,89 kr., under
det att medelkostnaden år 1883 blott
utgjorde 15,65. Härvid når Stockholm
högst med 69,27. Närmast kommo
Gotlands län med 33,31, Malmöhus med 29,87,
Göteborgs med 27,17, Kopparbergs med
25,81 och Uppsala med 25,32. Billigast
ställa sig siffrorna för Kronobergs län
(10,68) och Västerbottens (10,07).
Donationerna för folkskoleväsendet,
som i medeltal på hvarje skoldistrikt år
1883 utgjorde 1,568 kr., hafva stigit till
1,908 kr. år 1893. Rikast donerade
äro skoldistrikten i Södermanlands län
(med 5,103 kr. på hvarje), Örebro (4,461),
Gäfleborgs (3.944), Kopparbergs (3,392)
och Östergötlands (3,379). Minsta
beloppen visa Malmöhus (562), Gotlands (224)
och Norrbottens län (167 kronor på
hvarje skoldistrikt).
Stockholms stad äger i
folkskoledonationer 270,000 kr. Närmast följa:
Göteborg 93,000, Gäfle 87,000, Filipstad
72,000, Uppsala 43,000, Strängnäs 36,000,
Enköping 33,000, Sundsvall 31,000,
Kristianstad 30,000, Växjö och Lund
25,000 o. s. v. Lägsta beloppen äga
Ulricehamn (230) och Östersund (200
kronor). Men icke mindre än 18 städer
sakna helt och hållet dylika donationer,
däribland ej blott samhällen små som
Trosa och Skanör, utan ock sådana som
Uddevalla, Visby och Luleå.
Af fortsättningsskolorna hafva under
1893 514 hvardera fått 75 kr., 308
hvardera 50, 72 hvardera 25, en 37,50
och en 33,33 - i medeltal 62 kr.
hvardera i statsbidrag.
Af slöjdskolorna fingo 1,769 hvardera
75 kr. i statsbidrag och till 18
utbetalades mindre belopp, växlande mellan
46,87 och 5,19 kr. Till slöjdskolorna har
ock utgått större delen af landstingens
och hushållningssällskapens bidrag, hvilka
från 88,088 kr. år 1883 vuxit till 96,385
kr. 1893, medan statsbidragen till dessa
skolor, såsom ofvan påpekats, nära
fördubblats under tioårsperioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
