- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 /
255

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 17. (747.) 22 april 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


- Gotlands folkhögskola afslöt sitt 20:e
arbetsår med en enkel högtidlighet den 11 d:s.
Under de gångna åren har skolan besökts af
701 elever, däraf 393 manliga och 244
kvinnliga samt 64 elever i landtmannaskolan.
Föreståndaren lämnade en redogörelse för skolans
tillkomst, arbetssätt och betydelse för Gotland.

- För förfalskningsbrott har förre
folkskolläraren S. A. F. Karlsson i Sura dömts till
tre års straffarbete och fyra års vanfrejd
utöfver strafftiden, dessutom till afsättning från
organist- och klockaretjänsterna i Sura samt
att ersätta bankerna det genom
förfalskningen åtkomna penningebeloppet.

- En aftonskola för brukets arbetare har
bildats vid Ankarsrums bruk. Skolan, som
trädde i verksamhet den 26 mars, meddelar
undervisning i skrifning, räkning och ritning.
Som lärare fungera tre ingeniörer och två
bokhållare. Såväl undervisning som materiel och
lokal tillhandahållas afgiftsfritt.

- Fässbergs skolförening har tillsatt en
kommitté af tre personer med uppgift att taga
kännedom om de olika katekesupplagorna och
sedan inkomma med förslag till nästa möte.
Detta för att undanrödja de svårigheter, som
uppstå genom användandet af olika
katekesupplagor i samma skola.

- För cigarrförsäljning genom en
minderårig gosse nattetid har en cigarrhandlerska
härstädes dömts till 5 kronors böter. I
polisdomstolen, där hon förklarat sig ej äga
kännadom om, att gossen var minderårig, d. v. s.
under 14 år, blef hon frikänd. Svea hofrätt
däremot har lämnat denna invändning utan
afseende.

- Primitiva folkskolor har man uppe i
Lappmarkerna. Sålunda finnes ännu intet skolhus
i Arjepluogs församling, utan undervisningen
har ägt rum i nybyggarnes stugor, ofta i en
liten kammare, som då fått utgöra både
»skolsal» och »bostadslägenhet» för läraren eller
lärarinnan. Nu har skolrådet emellertid
inkommit med förslag om byggande af tre
skolhus inom församlingen, berättar Norrb.-P:n.

- Den svenska slöjden vinner alltjämt
terräng i utlandet. Äfven på de ostindiska
öarna har den vunnit fast fot. Den 16 december
förlidet år höll i Batavias kretsafdelning af
Nederländska Indiens lärareförening hr A. T.
van der Meulen ett föredrag om slöjden på
Nääs. Hr van der Meulen, folkskollärare i
Semarang på Java, har deltagit uti tvänne
kurser på Nääs.

- 50 år fyllde i går förste läraren vid
Adolf Fredriks folkskola härstädes, fil. kand.
J. S. Bergman. Tidigt på morgonen före
lektionernas början framförde lärarepersonalen
genom en deputation till hr B. sina
lyckönskningar, hvarjämte till honom öfverlämnades
en subskriberad minnesgåfva, bestående af en
bordpendyl och tvänne kandelabrar af förgylld
brons i ren rococostil.

- Upprop har utfärdats för insamlande af
medel till åstadkommande af ett hem eller
en anstalt härstädes, där i skolåldern varande
gossar, som sakna nödig tillsyn i hemmet,
kunde få tillbringa de timmar af dagen, då
de äro lediga från skolan och därunder hållas
till nyttig sysselsättning. Bland uppropets
undertecknare märkas underståthållaren E.
von der Lancken, generaldirektören S.
Wieselgren och kyrkoherden i Tyska församlingen
G. Sterzel.

- Gustaf Vasas minne kommer att firas i
Brännkyrka den 12 maj genom en enkel
högtidlighet, anordnad af prosten Forssman samt
afsedd hufvudsakligen för församlingens
folkskolebarn. Om vädret blir gynnsamt,
kommer festen att firas ute på det ställe mellan
Brännkyrka kyrka och Örby säteri, där den
bekanta drabbningen ägde rum, i hvilken
Gustaf Eriksson förde svenska riksbaneret.
Blir vädret ej tjänligt för vistelse i det fria,
kommer festen att hållas i kyrkan.

- En högtidlig afskedsfest ägde rum den
6 d:s i Hellefors och Ekeskogs folkskola, Skbg,
med anledning af folkskolläraren J. Norbergs
afflyttning från orten. Lärarens födelsedag
hade valts som dag för festen, hvilken
bevistades af ett 100-tal personer. Prosten N.
J. Lönnerblad frambar i ett tal skolrådets,
församlingens och föräldrarnas tack till hr
N. för det arbete, han i 27 år inom
församlingen utfört i skolans tjänst. En hedersgåfva,
bestående af ett guldur med inskription samt
150 kr. i guldmynt, öfverlämnades till hr
Norberg.

- Ett vedmål har nyligen afgjorts af
länsstyrelsen i Nyköping. Läraren i Björkviks
församling A. G. Lindberg hade för 1895 icke
utbekommit det honom lagligen tillkommande
vedförrådet och därför hos länsstyrelsen yrkat
åläggande för församlingen att ersätta den
förlust han lidit med 100 kr. samt att gälda
kostnaderna i målet. Sedan genom
förklaringar och påminnelser blifvit visadt, att läraren
numera mottagit ifrågavarande vedförråd, har
länsstyrelsen endast i den mån bifallit
ansökningen, att församlingen, som först efter det
ärendet dragits inför länsstyrelsen aflämnat
veden, förpliktats ersätta läraren för
kostnaderna i målet med 14 kr.

- Skolhusbyggnadsskyldighet kan icke
åläggas de särskilda skolrotarna, så snart någon
af skoldistriktets röstberättigade medlemmar
icke biträder öfverenskommelsen därom. Ett
nytt utslag i den vägen har i dagarna afkunnats
af länsstyrelsen i Gäfleborgs län. Ö. Färnebo
församling beslöt å kyrkostämma förlidet år
att för en kostnad af 25,577 kr. uppföra en
folkskolebyggnad vid Gysinge bruk. Uti
ingifna klagomål häröfver anfördes bl. a., att
brukets ägare utan bidrag af församlingen
hittills underhållit folkskolan vid bruket, och
ansågo klagandena detta innebära en
öfverenskommelse, att skolrotarna skulle hvar för sig
bekosta sina folkskolor. Länsstyrelsen har
lämnat dessa besvär utan afseende.

Sveriges allmänna
folkskollärareförening.




Nya kretsföreningar.



Nedan Siljans kretsförening bildades vid
Leksands, Siljansnäs och Als
folkskolläraremöte den 4 d:s och räknar f. n. 12
medlemmar. Till ordförande valdes hr J. V.
Vahlström i Siljansnäs, till vice ordförande
hr A. Linder i Leksand och till sekreterare
hr E. Linder i Siljansnäs.

Orsa lärareförening är namnet på en ny
krets i Kopparbergs län. Ordförande är
komminister Ludvig Karlsson i Orsa och
vice ordförande folkskolläraren E. Eriksson
i Kyrkbyn. Kretsen räknar f. n. 17
medlemmar.

Undervisningen i modersmålet
på det lägre skolstadiet



var öfverläggningsänmet vid den
sammankomst, Örebro Pedagogiska sällskap
hade den 31 mars. Diskussionen
öppnades af lektor Enar Sahlin med i
hufvudsak följande anförande:

Det gifves intet ämne, som så genomgår
skolans hela undervisning som modersmålet.
Hvarje lärare är eller bör vara lärare i detta
ämne, så snart modersmålet användes under
lektionen. Det är ett centralt läroämne och
behöfver förstärkas; dock är det en mindre
viktig fråga, huru många lärotimmar ämnet
får, än huru vi använda dem vi hafva.

En viktig synpunkt är det, att läraren
har att utgå från och utveckla den hos
barnet redan lefvande språkkänslan. Att
gifva lärjungen »stil» kan ej vara målet,
ty »stil» är resultatet af hela
bildningsarbetet. Genom att sätta det närmaste målet
för högt förkväfver man den lefvande
språkkänslan: så t. ex. genom att allt för strängt
söka utrota dialektala egendomligheter,
genom att tala »grammatikaliskt» o. s. v. Man
söker då lära ett annat språk i stället för
att utveckla, hvad som för lärjungen är
naturligt. Läraren försvagar också därigenom
sin förmåga att inverka på lärjungens
känslolif. Han talar som en bok i stället för
att tala från hjärta till hjärta. Först
småningom kan barnet komma till lefvande känsla
för den s. k. högsvenskan.

Modersmålets läsande skall vara fullt
öfverensstämmande med dess talande. Redan
från början skall barnet lära sig att läsa
väl, att vid läsningen använda talton.
Hvilket lif ligger det icke i den lille 5 à
6-åringens berättelse? Hvilken skillnad i
berättaretalang hos honom vid slutet af
skoltiden och vid början, då härmningstalangen
ännu är kvar? Då barnet skall lära sig
att läsa, släpper det den naturliga, lefvande
tonen och tillägnar sig en död läston. För
den förra tonens bevarande är nödvändigt,
att de första läsöfningarna äro enkla,
lättfattliga och barnsligt framställda. Likaså
skall barnet vara förtroget med innehållet
af läsestycket, om det skall kunna läsa upp
det väl. För den skull berättar läraren kort
och lifligt innehållet, innan läsningen börjar.
Han anslår därmed tonen för uppläsningen,
på samma gång man väcker barnen för
innehållet. Han beröfvar icke därigenom barnen
intresset för innehållet, tvärtom, många
stycken äro sådana, att det är svårt för barnen
att få intresse för innehållet, om de ej få en
liten förberedelse, som tillika undanrödjer
större svårigheter. Det ligger också ett
behag för lärjungen uti att sammanställa den
framställning han finner i stycket med
lärarens berättelse, att liksom känna igen, hvad
läraren förut berättat på annat sätt,
vänligen mycket enklare. Man kan ock låta
barnen se igenom det, som skall läsas,
antingen omedelbart före läsningen eller som
hemuppgift. Vissa stycken kunna läras
utantill och det ej blott poesi utan äfven god
prosa. Stycken af senare slaget lämpa sig
väl som mönster vid skrifprof.

Viktigt är, att det som läses, är
intressant för barnen. Är innehållet tråkigt, så
blir läsningen tråkig. För att stegra
intresset kan man stundom göra halt på en viss
punkt i en berättelse och låta lärjungen
försöka att dikta vidare. Detta brukar vara
mycket roande och blir en gifvande
språköfning. På ett något högre stadium lämpar
sig längre berättelser väl, emedan de gifva
rikligare tillfälle till återgifningsöfningar.
Robinson vore ej att förakta.

Diktamenskrifningen bör ej, åtminstone
ej alltid, åsyfta blott öfning i rättskrifning.
Hvarje skriptum skall vara ett uttryck för
tankar, helst små mönsteruppsatser. Man
bör ej diktera samma sak flera gånger utan
vänja lärjungen att lyssna till sitt språk, att
ge akt på språket, att gå ned i sitt minne
och leta fram det dikterade. Dikterandet
skall hafva en lefvande karaktär, vara ett
uttryck för den tanke, som läraren vill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free