- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 /
264

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (748.) 29 april 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

264

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 18

nuvarande nedra sjette. Å andra sidan
tänker sig utskottet möjligheten, att mindre
lifskraftig^ femklassiga allmänna läroverk
kunde indragas.

Men de allmänna läroverken hafva äfven
till uppgift att grundlägga en vetenskaplig
bildning, och utskottet delar icke hr
Bäckgrens åsikt, att denna uppgift tillbörligen
tillgodoses i och med detsamma som det
sörjes för en allmän medborgerlig bildning.
Liksom hr Boethius, och i hufvudsak på
de i hans motion anförda grunderna, anser
därför utskottet, att det bör finnas en
afdelning af det allmänna läroverket, delad i
en klassisk och en real linje, som är afsedd
att förbereda till inträde vid universitet
eller i vetenskaplig fackskola, men också att
denna afdelning ej behöfver förekomma vid
alla nuvarande högre allmänna läroverk,
eller med andra ord: utskottet vill, att de
nuvarande klasserna YI:2-VII:2 skola
indragas, men icke, såsom hr Bäckgren
föreslagit, vid alla högre allmänna läroverk utan
blott vid en del. Angående antalet
läroverk med vetenskapligt grundläggande linjer
har hr Boethius blott det sväfvande
uttrycket »t. ex. minst ett i hvarje stift». Ehuru
utskottet inser, att den ifrågavarande
reduktionen måste föregås af allehanda
utredningar, har det dock trott sig böra
framställa ett något bestämdare förslag angående
antalet och därvid stannat vid högst 20.
Då det nuvarande antalet högre läroverk är
35, skulle sålunda reduktionen kunna drabba
minst 15 af dessa läroverk, och då stiften
äro 12, skulle 8 i denna mening
fullständiga läroverk kunna finnas utöfver
minimiantalet: ett i hvarje stift, hvilket torde
blifva tillräckligt.

Utskottet kan emellertid icke biträda hr
Boethii mening, att det allmänna
läroverkets vetenskapligt grundläggande afdelning
bör på ett tidigt stadium skilja sig från
dess medborgerliga afdelning, utan håller
utskottet före, att hvad denne motionär tänkt
sig såsom en undantagsordning vid ett eller
annat läroverk, nämligen att de båda
afdelningarna skilja sig från hvarandra efter den
medborgerliga afdelningens näst högsta klass,
bor blifva regel. Göres den vetenskapligt
grundläggande afdelningen fyraårig, i
hvilket fall dess högsta klass skulle motsvara
den nuvarande högsta eller öfra sjunde
klassen, så bör, enligt utskottets mening, det
därmed afsedda ändamålet på ett
tillfredsställande sätt kunna uppnås, utan att
föräldrar och målsmän nödgas bestämma sina
myndlingars lefnadsbana vid en ålder, då
dessas anlag ännu ej hunnit klart framträda.
Härigenom vinnes också det mål, vid
hvilket andra kammaren alltid fäst så stor vikt,
nämligen att latinet framflyttas till
nuvarande sjette klassen. I enlighet härmed
anser utskottet, att såväl hr Boethii Önskan
om en undersökning angående rätta
tidpunkten för de båda afdelningarnas
skilsmässa som ock hans förslag, att vid ett
eller annat läroverk den vetenskapligt
grundläggande linjen möjligen skulle kunna
vidtaga först efter den medborgerliga kursens
slut, böra lämnas utan afseende. Skulle
den vetenskapligt grundläggande afdelningen
i allmänhet anordnas på ett sådant sätt -

hvilket visserligen icke heller är
motionärens mening, då han blott föreslagit det
såsom ett undantag - så befarar utskottet,
att däraf skulle orsakas samma olägenhet,
som nu följer af att den medborgerliga
af-slutningskursen i 5:e klassen gjorts till
omedelbart underlag för den följande
vetenskapligt grundläggande undervisningen,
nämligen att den medborgerliga bildningskursen
blir en tjänarinna åt denna Skall en
sådan bildningskurs kunna erhålla tillbörlig
själfständighet och verkligen motsvara sitt
ändamål, bör den enligt utskottets mening
- på samma sätt som folkskolan - sluta
i en egen spets.

På grund af det nu anförda får
utskottet hemställa,

l:o

A) att andra kammaren må för sin del
besluta, att riksdagen i anledning af hrr
Bäckgrens, Bergs och Hammarlunds, Boethii
samt Månssons och Dahns motioner i
skrifvelse till k. m:t uttalar sig för
önsklighe-ten af en läroverksreform i följande syfte:

a) att en medborgerlig examen, afsedd för
dem, som vid ungefär 15-16 års ålder utgå
i det praktiska lifvet, och medförande
kompetens till vissa yrken och statsanställningar
samt till inträde i vissa fackskolor, införes.

b) att denna examen erhåller i
hufvudsak det omfång, som i k. m:ts proposition
till 1887 års riksdag angifves för
afgångsexamen från den i nämda proposition
föreslagna praktiska linjen, dock med det
undantaget, att endast ett af’ de båda
främmande språken blir obligatoriskt;

c) att de allmänna löroverken så
ombildas, att de kunna förbereda till afläggande
af denna examen;

d) att nuvarande första klassen vid de
allmänna läroverken indrages, inträdesåldern
i den blifvande första klassen bestämmes
till fyllda 10 år och fordringarna för inträde
däri förhållandevis ökas, dock så att för
intagning i den samma ej fordras insikt i
något ämne, hvari folkskolan icke meddelar
undervisning;

e) att,, under förutsättning af bifall till
föregående punkt, samtliga högre och de
femklassiga allmänna läroverk, som böra
bibehållas, organiseras som femklassiga läroverk,
hvilkas lärokurs afslutas med den i mom.
a) och b) nämda medborgerliga examen;

f) att de nuvarande klasserna VI:2-VI 1:2
indragas, men att vid högst 20 allmänna
läroverk i stället upprättas en fyraårig
gym-nasialafdelning, fördelad på en klassisk och
en real linje, utgående från de i föregående
moment omnämda läroverkens näst högsta
klass och afsedd att grundlägga de
vetenskapliga insikter, hvilka vid universitet eller
högre tillämpningsskola vidare utbildas.

B) att hr Boethii förslag, att vid ett
eller annat läroverk försöksvis upprättas en
lärokurs, afsedd för dem, som, efter att
hafva fullständigt genomgått den allmänna
medborgerliga bildningslinjen, vilja utbilda
sig till inträde vid universitet eller i högre
tillämpningsskola, ej måtte vinna kammarens

bifall.

*



Sedan utskottet sålunda uttalat sig
angående de väckta förslagen om förändringar

i de högre och femklassiga allmänna
läroverkens organisation, återkommer det nu till
frågan, huruvida äfven de af hrr Berg och
Hammarlund föreslagna Öfverbyggnader n a på
folkskolan böra upprättas.

Utskottet får då till en början såsom sin
mening framhålla, att om sådana anstalter
inskränkas till ett mindre antal platser, så
skulle häraf de vådor ej behöfva uppstå för
folkskolan i allmänhet, som utskottet
befarar skola blifva följden, om de nämda
läroanstalterna till ett större antal tyngde på
dennas organisation. Utskottet anser
jämväl, att dessa anstalter möjligen skulle kunna
vara på sin plats i storstäder, som hafva
ett högt utveckladt folkskoleväsen och
hvilkas bildningsbehof äro så mångfaldiga, att
olika slags läroanstalter i dem kunna vara
önskliga.

Vidare, ehuru dessa anstalter ej skulle
vara i stånd att ensamma tillgodose landets
behof af en högre medborgerlig bildning, så
skulle de dock möjligen vid sidan af de
ombildade allmänna läroverken kunna blifva
till gagn såsom ersättning för de smärre
städernas 3-klassiga allmänna läroverk och
pedagogier. Utskottet får härvid också
erinra om, att när andra kammaren 1893 på
statsutskottets förslag uttalade sig till förmån
för de då, liksom nu af hrr Berg och
Hammarlund föreslagna läroanstalterna, skedde det
med uttryckligt angifvande af att de skulle
inrättas i de indragna småläroverkens ställe.
En fördel, som skulle vinnas genom sådana
läroanstalters inrättande, vore jämväl, att
därigenom tillfälle bereddes att i vårt land
praktiskt pröfva samskoleidén. Emellertid
synes det utskottet nödigt att taga i
öfvervägande, huruvida dessa anstalter skola blifva
i stånd att föra fram till en medborgerlig
examen af den beskaffenhet, som är af
behofvet påkallad, samt, i händelse sä icke
är fallet, huruvida de ändock kunna hafva
en uppgift att fylla, och då dessa frågor
behöfva närmare undersökas än som nu vid
riksdagen torde kunna ske, anser sig
utskottet blott böra tillstyrka, att hos k. m:t
begäres en utredning af huruvida den högre
medborgerliga bildningen blott bör meddelas
vid de allmänna läroverken, eller om detta
äfven kan och bör ske i Öfverbyggnader på
folkskolan af det slag, som hrr Berg och
Hammarlund föreslagit.

Mot detta förslag skulle möjligen kunna
invändas, att det synes strida mot andra
kammarens ofvan omtalade beslut från 1893,
i hvilket inrättandet af sistnämda
läroanstalter bestämdt förordades, men härvid bör
märkas, dels att kammaren jämväl då
begärde en utredning af frågan, dels att
förhållandena nu äro väsentligen olika. Då
hade det icke satts i fråga att främja en
praktisk medborgerlig bildning genom en
ombildning af hela det allmänna läroverket,
och därför kunde det då vara lämpligt att
förorda inrättandet af sådana »högre
folkskolor» för att åtminstone vinna något för
denna bildning. Nu har det åter satts i
fråga att tillgodose densamma på det vida
kraftigare sätt, som kan vinnas genom att
det allmänna läroverket ställes i dess tjänst,
och under sådana förhållanden synes en
förståndig omtänksamhet kräfva, att det göres

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free