- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 /
265

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (748.) 29 april 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 18

SVENSK LÄRARETIDNING.

265

till föremål för utredning, huruvida dessa
mindre medborgerliga bildningsanstalter också
äro af behofvet påkallade, ifall de större
komma till stånd.

Då det af hrr Berg och Hammarlund
väckta förslaget om indragning af en del
lägre allmänna läroverk och af pedagogierna
afser att bereda medel till de^ nämda
öfver-byggnaderna på folkskolan, och då utskottet
angående dessa blott tillstyrkt en utredning,
följer häraf, att utskottet ej utan vidare
kan tillråda nämda »småläroverks»
indragning, utan anser sig utskottet böra föreslå,
att den ifrågasatta utredningen må
utsträckas äfven till dem, hvarvid då kan tagas i
öfvervägande, huruvida de böra indragas utan
ersättning af annan läroanstalt, huruvida de
böra ersättas med anstalter af det slag, som
de båda motionärerna föreslagit, eller
huruvida de i större eller mindre antal böra få
fortbestå såsom ofullständiga allmänna
läroverk, ombildade i praktisk riktning.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt,
hemställer utskottet,

2:o

att andra kammaren för sin del beslutar,
att riksdagen må i skrifvelse till k. m:t
anhålla, att med anledning af hrr Bergs och
Hammarlunds motion k. m:t täcktes låta
utreda,

dels huruvida den högre medborgerliga
bildningen bör meddelas uteslutande vid de
allmänna läroverken, eller om detta kan och
bör ske äfven vid skolor, utgörande
Öfverbyggnader på folkskolan och af den
beskaffenhet, som i hrr Bergs och Hammarlunds
motion föreslås;

dels och i sammanhang härmed, huruvida
pedagogierna och en del ofullständiga
allmänna läroverk, i främsta rummet de
tre-klassiga, böra indragas och ersättas med de
of van omtalade Öfverbyggnader na på folkskolan.

Då en läroverksreform af den
utsträckning, som nu ifrågasatts, tydligen kräfver
riksdagens medverkan, får utskottet också
hemställa, att hos k. m:t anhålles, att det
förslag till en sådan reform, som k. in:t kan
komma att låta utarbeta, måtte, innan det
fastställes, meddelas riksdagen.

Utskottet hemställer alltså,

3:o

att andra kammaren för sin del beslutar,
att riksdagen må i skrifvelse till k. m:t
anhålla, att innan ändringar i läroverksstadgan
med anledning af de under l:o uttalade
åsikterna och den under 2:o begärda
utredningen varda beslutade, tillfälle måtte lämnas
riksdagen att därom yttra sig.
#

Förestående angifver i stort sedt den
mening, som inom utskottet förfäktats af
hrr Boet hin s och Darin. Dock anse
de, att utskottet i några fall gått för
långt i reformvänlighet. I tre punkter
hafva de ock reserverat sig, nämligen:

1) vid punkten l:o) A) b), där de yrkat,
att den medborgerliga examen bör
obligatoriskt omfatta två främmande språk;

2) vid punkten l:o) A) d), där de yrkat,
att om beslutet angående första klassens
indragning nu förnyas, »det bör ske under

förutsättning, att den tillämnade
medborgerliga kursen kan tåla en sådan afkortning,
hvilken fråga kräfver en mera fackmässig
utredning än som nu vid riksdagen kan
åstadkommas » ;

3) vid punkten l:o) A) e), där de yrkat
att läroverken »organiseras som femklassiga,
ifall första klassen indrages, och annars
som sexklassiga läroverk».

I de två senare reservationerna hafva hrr
Ericson och Jakobson förenat sig.

Slutligen har hr Boethius ensam
reserverat sig vid punkten l:o) A) f), där han
yrkat, att utredning bör äga rum »af huru
många årsklasser gymnasialafdelningen
behöfver omfatta for att kunna på ett
tillfredsställande sätt åstadkomma en
grundläggande vetenskaplig skolbildning».

Reservation mot hela utlåtandet

har anmälts af hrr E. Hammarlund,
Fr. Berg, D. Persson och A. Olsson.
De tre förstnämda hafva uti en längre
reservation om 83 trycksidor (i hvilken
reservation hr Olsson förklarat sig i
hufvudsak instämma) angifvit sin ståndpunkt.
Vi hinna för dagen endast återgifva
några moment ur denna reservation, som
är affattad i form af ett utskottsutlåtande.
Till en början afhandlas frågan om

Småläpoverken.

Efter en redogörelse för
smålärover-kens historiska utveckling samt för
denna frågas tidigare öden yttra
reservanterna följande" (som de anse, att
utskottet bort uttala såsom sin mening):

Hvad som med afseende på småläro verken
(de treklassiga läroverken samt
pedagogierna) i främsta rummet tilldragit sig allmänna
uppmärksamheten, är den jämförelsevis ytterst
ringa omfattningen af deras verksamhet.

I senast tillgängliga »Berättelse om
statens allmänna läroverk för gossar», (läsåret
1893-94) finner man härom uppgifter, hvilka
synas utskottet i hög grad talande. Sålunda
omfattade vid ett läroverk klasserna I, II
och III följande antal lärjungar: 15, 16
och 11, vid ett annat 15, 11 och 11, vid
ett tredje 18, 12 och 10, vid ett fjärde 15,
9 och 10, vid ett femte 7, 12 och 11, vid
ett sjette 9, 12 och 8, vid ett sjunde 6, 10
och 7, vid ett åttonde 8, 11 och 4 o. s. v.,
ja, på ett ställe utgjordes första klassen af
2, den andra af 5 och den tredje af 8, hela
»läroverket» alltså af summa 15.
Ifrågavarande bildningsanstalter göra sålunda fullt
skäl för den visserligen icke officiella, men
numera allmänt vedertagna benämningen
»småläroverk».

Vid samtliga dessa läroverk aflönar staten
en rektor och två kolleger äfvensom
öfnings-lärare i teckning och i musik samt i
gymnastik och militäröfningar. De å
vidstående tabell* meddelade uppgifterna torde gifva
någon föreställning om de kostnader, som
med upprätthållandet af småläroverken äro
förbundna. Man finner af dem, att statens
årliga utgifter för undervisningen af hvarje

* Se härom vidare på annat ställe i dagens
nummer!

vid dem intagen lärjunge kan i vissa fall
springa upp till sådana belopp som 472
kronor 50 öre, ja ända till 635 kronor 60 öre,
samt att de i medeltal utgöra 226 kronor
16 öre.

Ingen torde således kunna neka, att det
är en mycket dyr undervisning, som staten
nu bereder det fåtal gossar, hvilka besöka
våra småläroverk, och det förefaller
utskottet, som om endast ett synnerligen
trängande samhdllsbehof skulle kunna rättfärdiga
en så långt drifven frikostighet med
allmänna medel. Något dylikt trängande
behof har utskottet emellertid i fråga om
småläroverken icke kunnat tänka sig.
Inträdesåldern och inträdesfordringarna äro för dem
satta lika lågt som för de femklassiga och
fullständiga läroverken, d. v. s. den förra
utgör nio år, och de senare motsvara, hvad
som blifvit inhämtadt i småskolan samt i
den egentliga folkskolans första årsklass.
Småläroverkens trenne klasser äro således
afsedda för åldern 9-12 år och följaktligen
parallella med den egentliga folkskolans
andra,, tredje och fjärde årsklasser. Frånsedt
tyska språket är den undervisning, som i
dem erbjudes, väsentligen likartad med den,
som bibringas i nämda folkskoleklasser,, och
småläroverken äro följaktligen i stort sedt
ingenting annat än ett slags rikare
utrustade folkskolor, som staten i 21 småstäder
underhåller vid sidan af dessa städers af
staten understödda kommunala folkskolor.
Såsom afsedd för samma åldersstadium,
följaktligen för lärjungar med samma
naturliga utveckling och mottaglighet, kan den
undervisning de meddela, gifvetvis icke
blifva af någon i egentlig mening annan eller
högre art än den i en ordentlig folkskola
erbjudna.

Utskottet förbiser härvid ej, att nian vid
tolf småläroverk kunnat genom anställande
af extra lärare anordna äfven en fjärde klass
och vid fem till och med en femte.
Sålunda funnos enligt senast offentliggjorda
uppgifter vid ett läroverk 4 gossar i fjärde
realklassen och 4 i fjärde latinklassen, vid
ett annat 2 i fjärde realklassen, 3 i fjärde
latinklassen, 3 i femte realklassen och 4 i
femte latinklassen o. s. v. Ej heller
förbiser utskottet, att en del lärjungar vid
dessa småläroverk från dem öfvergå till de
femklassiga och de fullständiga, samt att
det hufvudintresse, som hittills lyckats värna
ifrågavarande läroverk mot ombildning, just
varit de mera inflytelserika
småstadsinvå-narnes önskan, att deras söner måtte »i
sin hembygd få börja med och pröfva sin
förmåga för lärda studier, som sedan vid
ett högre läroverk kunde fortsättas».
Utskottet kan emellertid icke finna, att detta
enskilda föräldraintresse - huru förklarligt
det än i och för sig må vara -. tillika
är ett så viktigt samhällsintresse, att statens
nuvarande, oproportionerligt höga kostnader
för småläroverken däraf på något sätt kunna
anses motiverade. Sverige hör till de land,
hvilka i förhållande till sin folkmängd hafva
ett ovanligt stort antal statsläroverk, och
utskottet hyser för sin del ingen fruktan
för, att tillströmningen till »lärda studier»
hos oss skulle blifva mindre än samhällets
behof kräfver, ifall våra 21 småläroverk er-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free