Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (748.) 29 april 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 18
ligare läggas erfarenhetens vittnesbörd.
Fyratio år hafva snart förflutit, sedan vården
om Gröteborgs folkskolor togs om händer
af den borgerliga myndigheten, nämligen
först af allmänna rådstugan och sedan 1863
af stadsfullmäktige, med den enligt ofvan
angifna grunder sammansatta allmänna
folkskolestyrelsen vid sin sida. Under denna
tid har den borgerliga myndigheten aldrig
brukat sin makt så, att det gifvit anledning
till några berättigade klagomål, utan fastmer
har Gröteborgs folkskoleväsende under sagda
tid, icke minst genom stadsfullmäktiges
frikostiga och nitiska omvårdnad, utvecklat sig
så, att det enligt resande skolmans
vittnesbörd ingalunda står efter skolväsendet i
andra af rikets och grannländernas större
städer.
På grund af hvad styrelsen sålunda i
underdånighet anfört, får styrelsen hemställa,
att eders k. m:t, därest i samband
med en ny folkskolestadga för rikets större
städer en förordning angående
Skolfullmäktige och skolstyrelse i sådana städer
i hufvudsaklig öfverensstämmelse med
kommitterades förslag skulle komma att
utfärdas, täcktes från nämda förordning
undantaga Göteborgs stad och medgifva,
att skolväsendets administration härstädes
fortfarande finge vara ordnad på de
grunder, som innehållas i nåd. resolutionen
af den 11 december 1857, med de
ändringar och tillägg, som kunna föranledas
däraf, att de funktioner, som genom den
nya författningen skulle tillkomma
Skolfullmäktige, här skulle utöfvas af
stadsfullmäktige efter skolstyrelsens hörande.
(Förslaget till ny folkskolestadga för de
större städerna tillstyrkes i hufvudsak.
Styrelsen anhåller att framdeles blifva satt i
tillfälle att inkomma med närmare förslag
till de ändringar och tillägg, som i
sammanhang med de nya författningarna kunna
varda erforderliga i vissa punkter af nåd.
resolutionen den 11 december 1857.)
#
I torsdags behandlade
Masthuggsförsamlingen i Göteborg samma ärende. I
enlighet med kyrkorådets förslag gjordes
därvid följande uttalande:
Då folkskoleväsendet i Göteborg redan i
nära 40 år på grund af k. m^ts resolution af
den 11 december 1857 varit ordnadt såsom
en samhällets gemensamma angelägenhet,
oberoende af den kyrkliga
församlingsindelningen, på det sätt, att de myndigheter,
soin omhänderhaft ledningen af
folkskoleväsendet, utgjorts af stadsfullmäktige, på
hvilka allmänna rådstugans befogenhet i
denna del genom kungl, brefvet den 29 maj
1863 blifvit öfverlåten, och allmänna
folkskolestyrelsen ;
då under nämda tid stadens
folkskoleväsende under dessa myndigheters vård
utvecklat sig så, att det torde stå i jämnhöjd
med skolväsendet i andra af rikets större
städer, och
då den af kommitterade föreslagna
skol-fullmäktigeinstitutionen alltså icke är
behöflig i Göteborg för åstadkommande af
gemensamhet i folkskoleväsendet, men inrättandet
af särskilda Skolfullmäktige skulle medföra
en mera invecklad och antagligen dyrare
administration, än den nuvarande, enär
staden förutom de tvänne hittillsvarande
skatte-beviljande myndigheterna, nämligen
stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige, skulle få
ytterligare en skattebeslutande myndighet,
Skolfullmäktige, anser kyrkostämman sig böra,
med hänsyn till förhållandena härstädes,
afstyrka förslaget angående inrättande af
särskilda Skolfullmäktige och i stället
framhålla såsom önskvärdt, att folkskoleväsendets
administration här i Göteborg måtte
fortfarande vara ordnad enligt de grunder, som
äro angifna i nådiga resolutionen den 11
december 1857, med de ändringar och tillägg,
som i följd af särskild stadga för de större
städernas folkundervisning kunna blifva
behöfliga.
Beslutet föregicks af en diskussion,
under hvilken endiast en talare
(skolför-eningens sekreterare) försvarade förslaget
om Skolfullmäktige. För bibehållandet af
stadsfullmäktige såsom högsta beslutande
myndighet i fråga om folkskolebudgeten
talade folkskoleinspektören d:r J. M.
Ambrosius, två öfverlärare, en pastor, två
kamrerare och en handlande.
Enligt telegram till denna tidning hafva
senare äfven kyrkostämmorna i Haga
församling, Tyska församlingen,
Gamle-slädens församling och
Domkyrkoförsamlingen förklarat sig icke önska särskilda
Skolfullmäktige.
Lönefrågan afgjord i utskottet.
Sammansatta stats- och lagutskottet
har i går slutbehandlat de till detsamma
hänskjutna motionerna angående
folk-och Småskollärarnes löneförmåner.
Under de senaste veckorna har i fråga
om
det andra ålderslillägget
den åsikten vunnit allt större utbredning
inom kamiarna, att man åtminstone
borde i så måtto tillmötesgå motionärerna,
alt en skrifvelse! ämnet aflåtes till k. m;t.
Med 10 röster mot 2 har utskottet ock
beslutat tillstyrka en dylik skrifvelse, i
hvilken begäres utredning om cch på
hvilka villkor ett andra ålderstillägg rnå
beviljas folkskolans lärarepersonal, samt
att k. m:t därefter till riksdagen
inkommer med förslag i ämnet.
Hrr Nils Petersson i Runtorp och
And. Göransson yrka rent afslag. Hr
.S. ron Friesen har äfvenledes reserverat
sig men i motsatt riktning. Han anser
nämligen, att skrifvelseförslaget ej går
nog långt.
Kofodersfrågan
fick den vanliga utgången: utskottet
af-styrker men med reservation från
samtliga andrå-kammarledamöter.
Såsom var att vänta kunde däremot
beträffande
småskollärarinnornas löner
full enighet uppnås, då det här ej gällde
någon större statsutgift. I enlighet med
motionärens hemställan tillstyrkes en
skrifvelse till k. m:t med begäran om
framläggande af förslag för riksdagen.
Ett praktiskt sätt att skaffa sig
borgen som klockare eller organist
anvisas i annons här längre fram.
Genom att anlita försäkringsaktiebolaget
»Tre Kronor» slipper man att stå i
»borgensskuld» till någon.
Skolhygienisk utbildning
för folkskollärarne anser andra
kammaren öfverflödig. Vår öfvertygelse är
emellertid, att denna sak går fram af sig
själf äfven utan en riksdagsskrivelse.
Sedan nu en lärobok i ämnet
utkommit från trycket, kan undervisningen
i fråga vid seminarierna tagas om
hand antingen af läraren i pedagogik
eller i naturkunnighet. Något anslag för
ändamålet är sålunda ej oundgängligen
behöfligt.
Småläroverk och folkskola.
I den här ofvan citerade reservationen
i läroverksfrågan meddelas åtskilliga
sifferuppgifter för år 1893 angående såväl
läroverk som folkskola i de 21 smärre
städer och köpingar, hvilka hafva
tre-klassigt läroverk eller pedagogi.
Slutsiffrorna meddelas här:
Läroverk: Folkskola:
Antal lärjungar .... 965 7,007
Antal lärare i Jäsämnen . 73 155
Medeltal lärjungar på
hvarje lärare ...... 13,2 45,2
Totalkostnad.....244,295 200,050 kr.
Medelkostnad pr lärjunge 253,15 28,55
Här äro verkligen alla reflexioner
öfverflödiga.
En liflig debatt
torde i läroverksfrågan vara att vänta
inom andra kammaren, då dess tillfälliga
utskotts utlåtande rörande de i nämda
fråga väckta motionerna endera dagen
kommer till behandling. Meningarna stå
nämligen ganska skarpt emot hvarandra.
Å ena sidan yrkas det nämligen, att
kammaren med frångående af sina
traditioner skall förklara sig numera vara
oviss om, huruvida småläroverken böra
ombildas till Öfverbyggnader på
folkskolan, huruvida första klassen bör indragas
samt huruvida den speciellt lärda
grundläggningen, markerad genom latinets
inträde, skall uppskjutas otill nuvarande
nedra sjette klassen. Å andra sidan
yrkas det åter, att kammaren skall
bestämdt vidblifva sina ofta uttalade åsikter
rörande dessa frågor och icke bedja
k. m:t vara af den godheten att ånyo
låta »utreda», huruvida dessa kammarens
åsikter äro riktiga eller innebära ett
misstag.
Jultomtens pristäflan.
Redaktionen af Jultomten, Skolbarnens
jultidning, utfäste i sin senaste årgång
två pris om sammanlagdt 400 kr. för
de två bästa originalsagor för barn. Vid
täflingstidens utgång den 15 mars hade
inkommit icke mindre än 240
täflings-skrifter.
Prisdomarne, som utgjorts af
skrift-ställarinnan fru Amanda Kerfsledt, fil. d:r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
