Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (748.) 29 april 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 18
SVENSK LÄRAEETIDNING.
271
fröken Ellen Fries, bibliotekarien d-.r
Harald Wieselgren, läroverksadjunkten d:r
Johan Nordlander och folkskolläraren
Hjalmar Berg, hafva efter granskning af
samtliga täflingsskrifterna fördelat prisen
sålunda:
första priset, 250 kronor, sagan n:r 167:
Bik-Örjans son;
andra priset, 150 kronor, sagan n:r 163:
Gossen, som icke kunde ljuga.
Vid öppnandet af namnsedlarna till dessa
två sagor befanns, att den med första
priset belönade var författad af kaptenen
F. Engelke i Stockholm samt den med
andra priset af fru Helena Nyblom i
Uppsala.
Hedersomnämnanden tilldelades
följande tre sagor:
n:r 217: Det bästa af allt,
» 58: Bara en spik,
» 218: Jens Peters äfventyr.
Utom dessa sagor önskar redaktionen
i enlighet med reglerna i inbjudningen
inköpa följande:
n:r 219: Prins Pompom,
» 221: Strax, strax,
» 235: Sagan om den riktiga prinsessan.
Pristagarne äfvensom författarne till
här ofvan uppräknade sex sagor torde med
det snaraste anmäla sig å Svensk
Läraretidnings byrå, Barnhusgatan 6,
Stockholm (helst kl. 10-11 f. m. eller 5-6
e. m.).
Författarne till öfriga 232
täflingsskrif-ter kunna inom maj månads utgång
återfå sina skrifter, sedan de på ett eller
annat sätt (genom uppgifvande af
namnsedelns innehåll eller annorledes) styrkt
sin eganderätt. Ifall täflingsskrift ej
hämtas utan skall skickas postledes, måste
behöfligt antal frimärken insändas.
De täflingsskrifter, som ej återhämtats
före maj månads utgång, varda därefter
jämte de oöppnade namnsedlarna
uppbrända.
Ett nytt kofodersutslag liar
meddelats af k. nr.t den 10 d:s.
Folkskolläraren Viktor Grönqvist i Lava
gjorde hos kyrkostämman framställning
därom att från och med år 1894 bekomma
antingen kofoder in natura med 1,020
kilogram hö och lika mycket hafrehalm jämte
20 kr. i ersättning för sommarbete eller
ock lösen i ett för allt för såväl
sommarbete som vinterfoder med 100 kronor.
Framställningen af slogs. Häröfver klagade Gr.
hos länsstyrelsen i Skaraborgs län, hvarvid
klaganden anförde,
att han för sitt hushåll nödvändigt behöfde
hålla sig med ko; att det vore omöjligt att
kunna ordentligt vinter- och sommarföda
densamma med den kofodersersättning klaganden
erhölle, samt att församlingens fyrkbeskattade
medlemmar vore, med undantag af
klaganden själf, samtliga jordbrukare och vid sådant
förhållande något hinder för kofodrets
utgörande in natura så mycket mindre kunde anses
möta, som jordbruket inom församlingen vore
jämförelsevis högt uppdrifvet, och lämpligt
sommarbete funnes att tillgå å ett till
skol-hustömten angränsande hemmans ägor.
Församlingen förklarade sig villig att höja
kofodersersätt ningen till 80 kr., men ansåg
att för kofodrets utgörande in natura mötte
hinder och svårigheter. Då därjämte
klaganden hade sig till brukning upplåtet å
skolhustomten utom Vs tunnland
planteringsland’ äfven ett jordstycke af omkring J/2
tunnland, därå han skördade både säd och
klöfver, likasom han ock finge skörda det
på vallarna i skolträdgården växande foder,
ansåg församlingen, att den redan försett
klaganden med fullt tillräckliga medel för
sommar- och vinterbete till en ko.
Länsmannen i orten meddelade i
inford-radt yttrande, hvaruti äfven vederbörande
kronofogde instämt,
att, ehuruväl tvingande hinder icke
före-f unnes f or Lava församling att lämna klaganden
kofoder in natura, ett sådant aflöningssätt
dock påtagligen skulle föranleda till besvär
och obehag för såväl församlingen som
klaganden (!); att med afseende å i orten gällande
pris å hö och halm 80 kr. syntes vara
tillräckliga till årsunderhåll af en ko, och att det af
församlingen åt klaganden särskildt upplåtna
jordstycke om 1/2 tunnlands areal
visserligen vore af mindre god beskaffenhet, men
att något bidrag däraf till kons underhåll dock
alltid borde kunna erhållas.
På grund af hvad i ärendet förekommit
fann länsstyrelsen svårighet möta för Lava
församling att tillhandahålla klaganden
vinterfoder in natura åt en ko, i följd hvaraf
länsstyrelsen lämnade klagandens i
besvärsskriften framställda påståenden utan annat
afseende, än att jian finge för ofvannämda
förmån af församlingen åtnjuta stadgad
godt-görelse, dock att, i händelse spannmålens
värde i penningar skulle understiga 80
kronor, församlingen enligt sitt åtagande ålåge
att årligen från och-med 1894 till
klaganden utgifva nämda penningebelopp såsom
eisättning för ifrågavarande sommarbete och
vinterfoder.
Detta utslag har fastställts af
kammarkollegium den 7 sistl. oktober och af k.
m:t den 10 innevarande april.
Tjänsten skall med ordinarie
innehafvare besättas. Skolrådet i Annelofs
församling, Mim., beslöt i början af förlidet
år, att lärarebefattningen vid folkskolan i
Kvärlöf, hvilken med 1894 års utgång
blifvit genom förre innehafvarens afgång ledig,
skulle under året efter folkskoleinspektörens
medgifvande uppehållas genom vikarie.
Senare beslöt skolrådet, att församlingen skulle
höras, huruvida nämda folkskola fortfarande
skulle bibehållas.
Uti en till domkapitlet in gif ven skrift
yrkade Per Jönsson i Kvärlöf åläggande för
skolrådet att skyndsamt vidtaga åtgärder till
platsens besättande med ordinarie
innehafvare, därvid anförande, att platsen under
de senaste åtta åren för det mesta skötts
af vikarier. Under denna tid hade icke
mindre än 13 vikarier varit anställda,
hvilket icke lände till undervisningens fromma.
Skolrådet åberopade i sin förklaring en
af folkskoleinspektören 1893 afgifven
promemoria, däri denne förordar nämda skolas
förvandlande till småskola och
folkskolebarnens hänvisande till Annelofs folkskola,
som borde förses med tvänne lärarekrafter.
På grund af en större inom församlingen
nyanlagd fabrik hade skolrådet dock velat
dröja med verkställigheten under afvaktan på
förhållandenas vidare utveckling.
Folkskoleinspektörens till domkapitlet
afgifna yttrande innehåller emellertid, att
genom förändrade förhållanden det viktigaste
skälet till den af honom tidigare förordade
förändringen numera försvunnit, och att den
ifrågasatta förändringen dessutom icke
hindrade tjänstens tillsättande med ordinarie
innehafvare, såvida denne antoges till
lärare inom Annelofs församling och icke vid
bestämd skola.
l utslag den 4 december 1895 har
domkapitlet ålagt församlingen »att
ofördröj-ligen vidtaga åtgärder för tillsättning i laga
ordning af ordinarie lärare vid nämda
folkskola».
K, m:t har icke funnit skäl att med
anledning af anförda besvär i domkapitlets
utslag göra ändring.
Återbäring af statsbidrag. Vid
granskning af Älfsborgs läns landsbok för
1893 har kammarrättens revisionsafdelning
anmärkt, att ett statsbidrag af 100 kr.
blifvit utbetaldt till skolrådet i Örby
församling för en vid Skene folkskola med
anledning af ökadt barnantal anställd biträdande
lärare, hvilken undervisat allenast fyra
månader och således icke enligt k.
kungörelsen af den 5 juni 1885 varit »med
undervisningen sysselsatt minst åtta månader af
året». Kammarrätten har gillat
anmärkningen och ålagt landskamreraren att
beloppet till statskassan återgälda, dock med
rätt för honom att sitt hos vederbörande
efter befogenhet återsöka.
K. nr.t liar ej funnit skäl att göra
ändring i kammarrättens utslag.
Församlingen får ej fritt förfoga
öfver skollärareboställe. Vallby
församling i Uppsala län beslöt på kyrkostämma
den .12 december 1895, att det till boställe
åt församlingens skollärare anslagna
hemman, ett halft mantal f. d. komministerbord,
skulle vid nuvarande skollärarens
förestående afgång af församlingen öfvertagas och
genom skolrådets försorg utarrenderas för
skolkassans räkning. Öfver detta beslut
anförde nuvarande läraren, hr E. G.
Ven-sell, besvär.
Genom af länsstyrelsen och domkapitlet
afkunnadt gemensamt utslag har det af
kyrkostämman fattade beslutet att öfvertaga
bostället blifvit till all kraft och verkan
undanröjdt, enär bostället fortfarande på
grund af k. bref och resolutioner är att anse
såsom ett ecklesiastikt boställe, öfver
hvilket det ej tillkommer församlingen att
förfoga på sätt soni i förevarande fall skett,
och alltså det öfverklagade beslutet
öfverskrider deras befogenhet, som beslutet fattat.
Folkskollärareveteraner. Enligt den
af Per Lidell utgifna nya
folkskollärarematrikeln finnas i vårt land fem skolveteraner
med ordinarie anställning i folkskolans tjänst,
från 1840-talet, Dessa äro Per Gustaf
August Dahlgren i Nerkes-Bo Karl Fredrik
Dreborg i Kumla, Nerke, Johan Anders
Svensson i Sandsjö, Jönköpings län, Petter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
