Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (749.) 6 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 19
SVENSK LÄRARETIDNING.
279
liga medelåldern för hvarje läroverksklass
är nämligen ungefär ett år högre än
»normala medelåldern» och l 1/2 år högre än
»normalåldern», och vid hvarje flyttning till
högre klass visar det sig, att en mycket
stor del af lärjungarne icke kunnat tillägna
sig de för dem afsedda kurserna. Den s. k.
»kuggprocenten» har visat sig stiga till en
sådan höjd, att den blifvit betraktad såsom
ett högst sorgligt tecken på våra svenska
läroverksgossars bristande intelligens och flit.
Y id närmare eftersinnande torde man
emellertid finna, att de höga procenttalen icke
nödvändigt behöfva hafva denna ledsamma
innebörd, och att felet mindre torde ligga
däri, att gossarne äro undermåliga, än däri,
att undervisningsplanernas fordringar äro allt
för mycket uppskrufvade öfver det rätta
måttet. Utskottet finner en bekräftelse på
denna sin förmodan i.ett uttalande, som
nuvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
nyligen pä tal om »kuggprocenten» och
»kvar-sittningen» gjort inom andra kammaren. Han
yttrade då:
Det funnes många lärjungar, BOIII vore icke
allenast begåfvade, utan äfven begåfvade
särskildt för studier, men hvilka icke mognade så
fort, som skolordningen påbjöd, och man hade
under slika förhållanden blott en önskan att
betona, nämligen att både föräldrar och
lärjungar bättre skulle förstå, hvilken tjänst
lärarne verkligen ville bereda lärjungarne
ge-noin att söka hålla dem kvar ett år till i den
lägre klassen.
Utskottet tror, att man vid
genomförandet af en skolreform måste fästa synnerlig
vikt vid detta betydelsefulla uttalande.
Uppställer man för den allmänt medborgerliga
examen högre fordringar än som motsvara
till och med studiebegåfvade lärjungars
mognad, så måste de oundvikliga följderna blifva
en hög »kuggprocent» och en betydande
»öfverårighet». Men skulle frukten af
sträfvandet att erhålla en praktisk
afslutnings-examen till sist blifva den, att verkliga
medelåldern vid denna examens afläggande stege
till 16-17 år, då torde lite hvar erkänna,
att den »reformen» vore föga värd.
Beträffande den examen, som medvetet eller
omedvetet utgjort en förebild för den nu
hos oss yrkade, nämligen den norska
»mid-delskoleexamen», har man just i detta
af-j seende gjort en erfarenhet, som förtjänar
att beaktas. Man har, med allt erkännande
af dess betydelse, allmänt enat sig om, att
densamma i sina fordringar betydligt
öfverskridit det rätta måttet, och man har
därföre funnit nödigt att i det
omorganisations-förslag, som af Norges konung är framlagdt
för nu församlade storting, i själfva stadgan
införa följande, mycket sägande definition:
»Middelskolen er en barneskole, som i
til-slutning til folkeskolea giver eleverne en
af-sluttet videregående borgerlig almendannelse,
afpasset efter barnealderens modtagelighed.»
I Danmark, där man allt sedan 1881 haft
en så kallad »almindelig
forberedelsesexa-men», afsedd för normalåldern 15 år, har
det visat sig, att verkliga medelåldern för
dess afläggande, på grund af fordringarnas
storlek, blifvit 1-2 år högre.
I betraktande häraf har utskottet i fråga
om den allmänt medborgerliga examen icke
fullt kunnat förorda det program för den
»praktiska linjens» afslutningsexamen, som
chefen för ecklesiastikdepartementet
framlade i läroverkspropositionen 1887. Dels har
detta program, i öfverensstämmelse med sitt
specifikt »borgerliga» (icke »allmänt
medborgerliga») syfte, fått en viss ensidigt
kommersiell och industriell karaktär, dels tager
det ingen hänsyn till kvinnliga
examinander, dels slutligen omfattar det två
obligatoriska främmande språk. Det har därför
varit helt naturligt, att då 1888 års s. k.
flickskolekommitté skulle uppgöra en
undervisningsplan för de af nämda kommitté
föreslagna samskolor, hvilka skulle meddela
allmänt medborgerlig bildning äfven åt de många
gossar, som vid 15-16 års ålder skola
utgå i det praktiska lifvet, och då chefen
för ecklesiastikdepartementet vid 1893 års
riksdag förordade samma plan för den af
honom förordade samundervisningen vid vissa
allmänna läroverk, så funno de sig böra i
någon mån afvika från 1887 års program
för den »praktiska linjens»
afslutningsexamen. Förslaget fick följande utseende:
1893 års samskoleförslag.
Kristendom: Insikt i bibliska historien och
katekesen kännedom af bibeln och den kyrkliga bekännelsen.
’Modersmålet: Säkerhet i rättstafning och
interpunktion, färdighet i-välläsning, öfning att i tal och skrift
redigt och korrekt framställa sina tankar öfver lättare
ämnen jämte därför erforderlig kännedom af form- och
satslära, ön genom flitig litteraturläsning vunnen bekantskap
med våra mera framstående författare.
Ett etter två främmande lefvande språk: Korrekt
innanläsning, förmåga att uppfatta sädana hörda och lästa
stycken på det främmande språket, som icke erbjuda
större svårighet, någon öfning att muntligen och
skriftligen yttra sig öfver alldagliga ämn°n.
Matematik: Färdighet i praktisk räkning och förandet
af hushållsbok; kännedom af läran om triangeln,
fyrhör-ningen och cirkeln; vana vid beräkning och mätning af
plana och solida figurer; för gossarne dessutom en
särskild vidsträcktare kurs.
Historia: Icke blott bekantskap med de viktigaste
personligheterna och tilldragelserna i svenska historien,
utan äfven kännedom af mänsklighetens utveckling i dess
hufvudpunkter.
Geografi: Kännedom af jorden såsom människans hem.
Naturlära . En med hänsyn till det praktiska lifvets
kraf, särskildt hälsovården, meddelad insikt i
grunddragen af zoologi, botanik, fysik och kemi; en något
utförligare kurs för gossarne.
Teckning: Färdighet att afteckna fristående föremål.
Välskrifning: Förooäga att skrifva snabbt och väl.
Slöjd och kvinnliga handarbeten: Vana vid bruket af
de i träslöjden förekommande verktygen ; förmåga att
förfärdiga och vidmakthålla egna kläder och hemmets
linneförråd.
Äfven mot denna för samundervisningen
lämpade plan, kan emellertid åtskilligt
invändas: dels att formuleringen i vissa
stycken är mindre lyckad, dels att den ifråga
om språken lämnar rum för månglasen.
Också har den i denna punkt blifvit föremål
för ganska bestämda gensägelser. Då vid
1892 års riksdag statsutskottet förordade
små-läroverkens ombildning till allmänt
medborgerliga skolor för åldern 10-15 år,
uttalade det sig härom på följande sätt:
I fråga om det eller de främmande språk,
som skulle läsas, finner utskottet vederbörande
skolas styrelse i detta hänseende böra äg-a
valfrihet. Utskottet kan likväl icke underlåta
att såsom sin mening uttala, att i skolan helst
bör läsas blott ett främmande språk.
Utskottet är nämligen öfvertygadt därom, att för
dem, hvilka efter afslutad kurs skola träda
ut i lifvet och söka sin utkomst, ett kraftigt
studium af ett språk skall visa sig vida
fördelaktigare än kännedom af två,, då denna
kännedom icke torde kunna förvärfvas annat
än på bekostnad af den större och till följd
häraf nyttigare kunskapen i ett språk.
Då följande år samma utskott tillstyrkte
hrr Bergs och Hammarlunds motion om
tre-klassiga »mellanskolor» (för åldern 12-15
år), yrkade det, att till de af motionärerna
angifna grunderna för dessa skolor skulle fogas
äfven den, att undervisniag i ett främmande
lefvande språk skulle i dem meddelas. De
nio reservanterna från första kammaren voro
i detta afseende fullständigt ense med
utskottet ; de yttrade nämligen:
Hvad angår vidden och beskaffenheten af
de ifrågasatta kurserna, hvilka synas i det
närmaste sluta sig till de af senaste
flickskolekommitté föreslagna, anser sig utskottet, om
ock ett och annat i själfva formuleringen
å-dragit sig utskottets uppmärksamhet, dock ej
hafva anledning att uttala sig i annan mån,
än att utskottet för sin del ger bestämdt
företräde åt det alternativ, som uppställer fordran
på endast ett främmande språk såsom
föremål för undervisningen, enär härigenom, utan
att lärjungarnes mogenhet i det hela
försvagas, bättre tillfälle gifves att drifva studiet
af det ifrågavarande språket så, att den
afgående lärjungen kan någorlunda behärska
detsamma i praktiskt afseende.
Rörande möjligheten för en på den
fullständiga folkskolekursen byggd treårig
»mel-lanskola» att kunna förbereda till »allmänt
medborgerlig examen» meddelas nedanstående
jämförelse mellan de kurser, hvilka
genomgås i läroverksklasserna I-III och i
folkskoleklasserna II-IV.
Läroverket.
Klasserna 1-3.
Biblisk historia: Gamla
testamentet. - Nya
testamentet. - Repetition.
Katekes: Första, andra och
tredje hufvudstyckena
samt fjärde hufvudstycket
påbörjadt.
Modersmålet: Uppläsning
och förklaring af valda
stycken. - Öfningar att
återgifva innehållet af
lästa eller af läraren
muntligt framställda
berättelser och beskrifningar. -
Frarnsägning af inlärda
enklare poetiska stycken.
- Formläran samt det
viktigaste af sats- och
inte rpunktionsläran.-
Satsanalys- och
satsbildnings-öfningar. -
Rättstavnings-och interpunktionsöfning-ar. - Någon gång en
mindte uppsats pä
lärorummet under lärarens
ledning.
Räkning: De fyra
räknesätten med hela tal jämte
öfning i användandet af
decimaler. - Läran om
bråk och dess tillämpning
pä sorter. - Regula de
tri samt enkla uppgifter,
tillhörande procent- och
ränteräkning. -
Hufvud-räkning.
Geometri: Åskådningslära.
- Några enkla satser med
användning af den stränga
geometriska
bevisföringen.
Geografi: Kort öfversikt
af världsdelarna och
världshafven efter
jordgloben. -
Fäderneslandets geografi. - Europas
geografi. -De främmande
världsdelarnas fysiska och
politiska geografi
påbörjad.
Historia: Fäderneslandets
historia (hela).
Folkskolan.
Klasserna 2-4.
Biblisk historia: Gamla
testamentet. - Nya
testamentet. - Repetition.1
Katekes: Första, andra,
tredje, fjärde och femte
hufvudstyckena. -
Repetition af hela katekesen.1
Modersmålet: Valda stycken
ur läseboken. -
Afskrifning och skrifning efter
diktamen. -Återgifvande
af lästa eller af läraren
muntligt meddelade
berättelser, enkla
beskrifningar efter lärarens
föregående anvisning. -
Satsens hufvuddelar och
bi-delar, ordklasserna,
ordens böjning,
hufvudsat-ser och bisatser,
skiljetecknens bruk.2
Räkning: De fyra
räknesätten i hela tal. -
Decimalbråk med tillämpning på
något svårare uppgifter.
- Allmänna bråk med
enklare öfnings- och
till-lämpningsexempel -
Huf-vudräkning.3
Geometri: Uppritning,
beskrifning och mätning af
linjer, vinklar, tresidingar,
fyrsidingar och cirklar. -
Beskrifning och mätning
af sådana solida figurer,
som hafva nämda ytor till
bas och mot grundytorna
vinkelräta sidor.4
Geografi: De svenska
landskap, som icke blifvit
genomgångna i första
årsklassen ; öfversikt af
Sveriges natur och folk; Norge
och Danmark. - Kort
öfversikt af Europas
geografi med särskildt
afseende på de länder, som
stå i närmare beröring
med fäderneslandet. -
Grunddragen af de
främmande världsdelarnas
geografi. - Återblick öfver
Sveriges geografi med
särskild hänsyn till
samfundsförhållanden och
näringslif.3
Historia: Fäderneslandets
historia (hela).5
1 Samma slutkurs i alla slag af folkskolor.
2 Samma slutkurs i HU. A-E.
3 Väsentligen samma slutkurs i litt. A, B, D och E.
* I litt. A, B, D och E.
5 En något kortare kurs i litt. B, C, D och E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
