Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (749.) 6 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en nationell högtidsdag, på samma gång som
förbundet uttalar såsom önskvärdt, att Gustaf
Adolfsdagen allt fortfarande firas såsom en
svensk högtidsdag, en skolornas fest- och
fridag.
- En teckningskommitté, som Valbokretsen
för tre år sedan nedsatte för samlandet af
förebilder till teckningsundervisningen, har
nu hunnit så långt, att tre böcker om 96
sidor för punkteradt papper ligga färdiga.
Ytterligare äro under utarbetning två böcker
Imiearritning samt en för perspektivläran.
Uti kommittén äro insatta: folkskollärarne
J. Olsson, K. E. Eriksson och Aron Lundén.
Den senare har af skolrådet erhållit
tjänstledighet för att under nästinstuiidande
september månad taga kännedom om
tecknings-undervisningen i Finland och Tyskland samt
måhända äfven i Danmark.
- För 50-årig verksamhet som
folkskollärare i Bo församling, Nerke, öfverlämnades
den 1 d:s till folkskolläraren därstädes P. G.
A. Dahlgren en silfverpokal med inskrift:
»Till herr A. Dahlgren på halfsekeldagen
18 1/5 96 som lärare i Bo af församlingsbor».
Enastående torde detta jubileum vara icke
allenast däri, att D. tjänstgjort vid samma
skola i jämt ett halfsekel, utan äfven däri,
att han under denna långa tid icke behöft af
hälsoskäl eller annan anledning afbryta eller
inställa undervisningen en enda dag eller
lämna skolan i andras händer. D. fyller
den 31 augusti 73 år, men hans krafter äro
fortfarande obrutna, och han synes ännu
länge kunna fortsätta sin verksamhet.
– Om Skolhygienen med särskildt afseende på
Ystads folkskolor höll med.d:r Winther
föredrag i skolföreningen därstädes den 25 april.
Talaren framhöll hygienens kraf på
skollokalerna i afseende på ljusförhållandena, utrymme
och luftkuben för hvarje barn, hvilken borde
vara 5 à 6 kbm. och golf ytan 1,5 kvm. för hvart
barn. I en del af stadens folkskolor äro
lärosalarna så öfverbefolkade, att det vore mer
än nog, om blott hälften af det nuvarande
barnantalet inrymdes där. Nya skolhus med
fritt läge, tillräckliga lekplaner, god
ventilation i skolsalarna samt tillräckliga
lärarekrafter borde vara ett önskningsmål för Ystad,
ty ingen stad med samma storlek hade mindre
utgifter för sitt skolväsende, men många lika
stora städer hade betydligt större skolbudget.
– Bohusläns folkhögskola i Grebbestad, som
nyss af slutat sin 21:a vinterkurs, har under
densamma haft 27 elever och i den därmed
förenade slöjdskolan 13 elever; således har
under vintern vid läroanstalten undervisats 40
unga män. Samtidigt har äfven skolköket
fortgått med 3 tvåmånaderskurser under
vintern och tillsammans i dessa 19 elever. Vid
afslutningen var mycket folk samladt: minst
400 åhörare. Föreståndaren redogjorde för
den gångna kursen. Andre läraren höll
föredrag om istiden samt hade uppvisning i
gymnastik. – Kvinnliga folkhögskolan
började den 1 d:s sin 16:e kurs med 32 elever.
Samtidigt började skolköket ny kurs med 8
elever. För sommaren har styrelsen antagit
äfven en gymnastiklärarinna, så att
lärarekåren utgöres. af 5 lärarinnor och 2 lärare,
hvarjämte skolköket har särskild lärarinna.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Årsskriften
har i år tyvärr icke blifvit färdig till den
1 maj af den anledning, att handlingarna i
tidningsfrågan ej ännu hunnit cirkulera
mellan centralstyrelsens samtliga medlemmar.
Den sista skrifvelsen från motionären inkom
nämligen först den 15 april. Handlingarna
äro emellertid nu under sättning, så att
årsskriften kan utsändas antagligen i nästa vecka.
De större städernas folkskoleväsende.
Till kretsarna i de städer, som hafva
10,000 invånare och däröfver (äfvensom till
Nyköpingskretsen) kommer centralstyrelsen
att under denna månad utsända ett särskildt
häfte med anledning af kommittébetänkandet
angående de större städernas folkskoleväsende.
Yttranden infordras från dessa kretsar med
afseende på några viktigare punkter i
kommittéutlåtandet.
Ny kretsförening.
Näsums kretsförening är namnet på en
ny krets, bildad i nordostligaste Skåne.
Ordförande är folkskolläraren O. P. Velander
i Näsum.
Riksdagen.
Läroverksreformen.
Det i förra numret återgifna
utskottsbetänkandet föredrogs i andra kammaren
sistlidna lördag och framkallade en debatt på
omkring 6 timmar. Utrymmet medgifver
endast att anföra det ur folkskolans
synpunkt mera karakteristiska från debatten.
Den inleddes af ene reservanten,
hr E. Hammarlund: Utskottet har varit fullt
enigt om att reformer äro behöfliga, men
man har icke kunnat enas om hvad man
skulle tillstyrka. Den ena gruppen på fyra
man har påyrkat ytterligare utredning, den.
andra, till hvilken talaren hört, har yrkat att
kammaren nu skulle säga ifrån, hur den ville
ha det. Tiden för allmänna utredningar kan
nu vara förbi. Den nionde medlemmen har
slutit sig till än den ena^ än den andra
gruppen och sålunda fått sina meningar igenom.
Talaren yrkade nu bifall till sin m. fl.:s
reservation och motiverade dess punkter, särskildt
framhållande, att här icke var fråga om nya
påfund utan kammarens gamla önskningsmål.
Indragningen af treklassiga läroverk och
peda-gogier är ett sådant, senast uttaladt 1893.
Dessa läroverk kosta ej mindre än 244,000 kr.,
hvilket gör i medeltal 253 kr. för hvarje
lärjunge, medan folkskolebarnens undervisning i
dessa städer blott kostar i medeltal 28 kr. pr
lärjunge. Och så gå dess läroverk jämsides
med folkskolan i allt utom det lilla måttet
tyska. I ersättning för läroverken böra
kommunerna få statsunderstöd till högre
folkskolor. Med afseende på läroverken begära vi
första klassens indragning m. m., som andra
kammaren redan fyra gånger begärt, samt
latinets framflyttning till sjette klassen.
Vidare påyrka vi inrättandet af en allmänt
medborgerlig examen samt på ett mindre antal
orter än nu inrättande af gymnasier. Vi ha
vidare bestämdt begärt ett förslag af k. m:t
till riksdagen. Vårt förslag är intet
idealförslag, blott ett rent medlingsförslag för den
närmaste tiden. Talaren hoppades, att kammaren måtte
bli sina traditioner trogen och yrkade bifall till
reservationen. (Hr D. Persson i Tällberg instämde.)
Professor Boëthius utvecklade deras mening,
som ansågo, att den nya medborgerliga examen
borde vara utgångspunkten för reformen.
Utskottets majoritet ansåg, att hela frågan om
mellanskolor behöfde närmare utredas, men
dessa mellanskolor hade hrr Berg och
Hammarlund gjort till förutsättning för
småläro-verkens indragning. När vi icke kunde utan
vidare vara med om förutsättningen, uppstod
här således en principiell skillnad, dock
ingalunda så, att vi afstyrkt småläroverkens
indragnings; blott att vi velat hålla småstädernas
rätt öppen att bevaka sina intressen. En annan
väsentlig olikhet mellan oss och
reservanterna rör examens omfång. Vilja vi få en
praktisk kurs och en examen, som kan ersätta
i vissa fall studentexamen, så bör den också
göras så grundlig, att den vittnar om högre
medborgerlig bildning. I en högre
medborgerlig bildning bör ingå kännedom om två
främmande språk. Med underordnande af sina
personliga tycken skulle talaren vara glad, om
utskottets förslag antoges, men yrkade dock
att börja med bifall till sin reservation.
Lektor Eklund från Norrköping: I det
förtjänstfullt utarbetade utskottsbetänkandet
återfann man de gamla motsatserna, som hindrat
reformen. Det hade varit lyckligt, om
utskottets kläm varit mindre detaljerad, men
kärnpunkten gladde dock talaren, att nämligen
den medborgerliga bildningen bättre kommit
till heders. Yrkade bifall till vissa punkter i
utskottets hemställan.
Lektor Darin gaf sig in på frågan om de
moderna språkens ställning i den nya
medborgerliga kursen samt utvecklade skälen för
att efter hans mening minst två borde vara
obligatoriska. Yrkade bifall till sin
reservation.
Vice talmannen Östberg beklagade, att 1887
års förslag om praktisk bildninglinje icke ledt
till något resultat, ty då hade man haft större
material. Utskottets förslag gick alldeles för
långt. Det hade varit mer välbetänkt att
inskränka sig till ett mindre steg. Talaren kunde
dock nu gå med om en ombildning af de
femklassiga läroverken, så att de förberedde
till en medborgerlig examen, samt gjorde ett
yrkande i öfverenstämmelse härmed.
Hr Zotterman instämde väsentligen med hr
Boëthius och häfdade småstädernas rätt till
af staten underhållna läroverk.
Hr Bäckgren klagade öfver utskottets allt
för ringa reformvänlighet. Hade intet
yrkande.
Hr Johansson i Bastholmen förklarade sig
hvarken ha sett saken som folkskollärare
eller elementarlärare. Yrkade bifall till
utskottets hemställan med en liten modifikation.
Riksarkivarien Odhner: Reservationerna och
hela debatten visa, att det icke kan vara
lämpligt att kammaren nu inlåter sig på en så
detaljerad plan. Vill man ha fram ett
positivt resultat, som blott kan framgå ur en
sammanjämkning mellan kamrarna, bör man
inskränka sig till några få hufvudpunkter,
hvarom alla synas vara ense. En sådan är
behofvet af en särskild kurs, afslutad med
en medborgerlig examen. Detta skulle vara
nog uträttadt för en riksdag. Talaren yrkade
bifall till dessa punkter i utskottets förslag.
Rådman Thestrup beklagade att frågan så sent
kommit under behandling. Talaren kunde vara
med om första klassens indragning och att
medborgareskolans kurser begränsades till 5 år.
Lektor Kardell anslöt sig till hr
Hammarlunds m. fl:s reservation med den ändring,
att mellanskolorna blefve statsskolor.
Professor C. Wallis hyste starka sympatier
för reservanternas förslag. Alla äro ense om
sönderdelning af våra allmänna läroverk i två
riktningar, dels för sådana, som skola snart
ut i lifvet, dels som förberedande för högre
studier. Talaren redogjorde för de
amerikanska »public schools», hvilka motsvara våra
folkskolor plus de tillbyggnader, som här
föreslås, läroverken för allmän medborgerlig
bildning. Mellan dessa och folkskolan finns ingen
principiell skillnad. Talaren framhöll med
exempel från Amerika den ofantliga sociala
betydelsen af folkskolan som bottenskola;
äfven ekonomiskt är det orimligt att låta
parallellt med hvar andra löpa två läroverk med
samma uppgift. Hrr Bergs och Hammarlunds
förslag är blott en konsekvens af kammarens
föregående beslut, som talaren hoppades att
den skulle vidhålla,
Hr I. Månsson i Trää tackade den förre
talaren för hans värderika upplysningar om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
