Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 20. (750.) 13 maj 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellertid, huruvida det kan vara lämpligt
att gå den ifrågasatta utredningen i förväg.
Månne det icke är riktigast att begära en
allmän utredning utan alla inskränkningar?
Om vi här utan vidare bifalla denna af
första kammaren redan godkända
hemställan, så blir resultatet det, åto i den
skrifvelse, som af går till k. m: t, hela denna
motivering kommer att inryckas. Detta
kommer att gälla såsom riksdagens åsikt,
och k. m:t är då ganska starkt bunden i
sin utredning. Skulle åter motiveringen
förkastas, kan utredningen blifva mera allsidig.
Jag skall - hr talman - på dessa skäl
vördsamt yrka, att kammaren måtte bifalla
hvad utskottet föreslagit men med ogillande
af utskottets motivering.
*
I förestående anförande instämde hrr A.
V. Nilson i Lidköping, Fridtjuv Berg, M.
Alsterlund, E. A. Zotterman, J. A. Aulin,
A. Gr. Jönsson i Mårarp, Curt Wallis, C.
A. Carlsson i Hede, E. Eklundh i Lund,
E. Nilsson i Kattleberg, P. Holm, E.
Andersson i Uppsala, J. E. Jansson i Taberg,
J. Andersson i Lysvik, A. H. Göthberg, A.
Henricson i Karlslund, J. Anderson i
Tenhult, J. V. Bengtsson i Häradsköp, M. Dalin,
A. Olsson i Tyllered, O. Persson i
Killebäckstorp, J. Persson i Arboga, L. P.
Larsson i Berga, S. O. Nyländer, Oskar Eklund,
J. E. Behmer, J. P. Jansson i Saxhyttan,
G. Odqvist, C. Hj. Wittsell, G. Sälling,
K. E. Holmgren, J. A. Johansson i
Strömsberg, A. Magnusson, A. Hahn, A. F.
Broström, J. Sjöberg, E. Olsson i Kyrkebol,
J. Petersson i Boestad, O. Erickson i
Bjärsby, E. Norman och H. H. Lilliehöök.
*
Följande ledamöter af kammaren angåfvo
genom kortare anföranden eller
instämmanden, att de i hufvudsak delade förestående
uppfattning (anförandena skola längre fram
i sin helhet återgifvas): hrr Ad. Ericson i
Ransta, O. G. Grundell, C. J.
Hammarström, A. G. Ericsson i Väsby, Stormats
Matias Olsson, A. Hansson i Solberga, J.
G. O. Högstedt, A. F. Liljeholm, J. G.
Hazén, G. Elowson, A. Olsson i Mårdäng,
A. P. Gustafsson i Sjögesta och N. Svensson
i Olseröd.
Endast hrr A. Göransson och N.
Petersson yrkade rent afslag.
Såsom i förra numret nämdes, godkände
kammaren med 165 röster mot 40 det af
E. Hammarlund gjorda yrkandet.
Ett års betänketid
har nu äfven första kammaren tagit sig
på läroverksreformen. Det visade sig, att
äfven inom första kammaren åsikterna
äro mycket delade i denna fråga. I
andra kammaren klandrades utskottet och
reservanterna för att de framlagt allt tör
detaljerade förslag. Första kammarens
utskott fick däremot uppbära den förebråelsen
att hafva föreslagit en skrifvelse i så
sväfvande ordalag, att ingen egentligen
visste, hvad utskottet menade.
Folkskolans uppgift
är »att meddela den grundläggande
bildningen för vårt arbetsfolk», förklarade
friherre G. G. A. Klingspor under måndagens
läroverksdebatt i första kammaren.
Hellre än att folkskolorna utvecklade sig som
nu, skulle han vilja vidtaga hvilken
radikal åtgärd som helst, och därför yrkade
han bifall till utskottets förslag. Att icke
i andra kammaren ett beslut i denna
riktning kommit till stånd, berodde -
förmenade samme talare - därpå, att
folkskolan haft för starka representanter
i utskottet.
Ett hundraårsminne
firas i morgon i hela världen - ett
minne af särskild betydelse för barnen
och därmed indirekt äfven för skolan.
Det var den 14 maj 1796 den engelske
läkaren Edward Jenner blef i tillfälle att
ställa sina teorier om ko-koppornas
skyddande inverkan mot en af de dittills
svåraste sjukdomarna, nämligen
smittkopporna, på prof. Med år 1799
började J:s upptäckt sitt segerlopp kring
världen. I Sverige försöktes vaccinationen
första gången 1801 och blef obligatorisk
1815. Genom k. cirkulärbrefvet den 19
juni 1805 förordnades, att alla, hvilka
söka klockaresyssla på landet, skola »vara
förbundna att om vaccinationens
verkställande och vederbörliga skötsel
förskaffa sig erforderlig och af promoverad
läkare erkänd kunskap och färdighet,
innan de till klockare få antagas».
Edward Jenner var född den 17 maj
1749 och dog den 26 januari 1823. Hans
staty restes i London 1858.
Den viktiga frågan
.
om ordnandet af de större städernas
folkskoleväsen är för närvarande under
behandling af kyrkostämmorna i dessa
städer, domkapitlen m, fl. myndigheter.
Det är då i sin ordning, att äfven
lärarepersonalen uttalar sig, hvarför ock
centralstyrelsen beslutat utsända ärendet till
kretsarna i de städer, som hafva 10,000
invånare och däröfver. Yttranden komma
att infordras bland annat rörande följande
spörsmål:
1) Hvilken myndighet bör i de större
städerna fatta beslut angående folkskolebudgeteii?
2) Är kommittéförslaget tillfredsställande, i
hvad angår lärarepersonalens hörande? Bör
icke medinflytande beredas lärarepersonalen
i fråga om läroböckers antagande?
3) Lärarepersonalens medinnytande i
skol-nämderna ?
4) Är kommitterades förslag angående
läraretillsättning (»pröfningsnämd» m. m.)
tillfredsställande?
5) Samlad eller delad skoldag?
6) Bör icke den ifrågasatta nya
folkskolestadgan fullständigas med bestämmelser
rörande:
a) maximitjänstgöringstiden för
lärarepersonalen ?
b) bestämd till- och afträdestid för den extra
ordinarie (incl. småskole-) lärarepersonalen?
c) hygienisk inspektion?
Lämpligt torde vara, att kretsarna i
de ifrågavarande städerna förberedelsevis
behandla detta viktiga ärende nu på våren
och därvid möjligen hvar för sig tillsätta
en kommitté, som under sommaren kan
utarbeta förslag till uttalande, så att
kretsarna genast vid höstterminens början
äro färdiga att fatta beslut. Uttalandena
i denna fråga böra nämligen vara
öfverlämnade till ecklesiastikdepartementet
omkring den l oktober.
Minnet af Gustaf Vasas födelse
för 400 år sedan firades i går den 12 maj
vid många af landets folkskolor. I
Stockholm var all undervisning för dagen inställd.
På morgonen samlades barnen i skolorna,
där de f or sågos med hvar sin lilla flagga
i de svenska färgerna. *På skolgårdarna
ordnades de stora flaggtågen, i hvilka
deltogo så många, som kunde rymmas i
re-spektiva församlingskyrkor. Med skolans
stora fana i spetsen gick nu tåget till
kyrkan, där högtidligheten började med
af-sjungandet af psalmen 124: l, 4. Sedan
därpå sångerna »Viken, tidens flyktiga
minnen» och »Vida kring jorden mörk är
natten vorden» ljudit genom hvalfven, hölls
ett kort för barnen lämpadt föredrag om
Gustaf Vasa, hvarefter ejöngs »Hell dig,
du höga nord!» Akten i kyrkorna afslöts
med psalmen 3: l, 6, hvarefter tågen
återvände i samma ordning tillbaka till
skolorna, där flaggorna aflämnades och barnen
hemförlofvades. För de harn, som icke
kunde rymmas i kyrkorna, tolkade
klasslärarinnorna dagens betydelse.
- Vid Göteborgs folkskolor firades dagen
med allmän flaggning, föredrag och
fosterländska sånger.
- I Brännkyrka var festen anordnad i
det fria på höjderna mellan kyrkan och
Älfsjö station, d. v. s. på samma plats, där
slaget 1518 stod. De vid Liljeholmen och
trakten däromkring boende barnen fingo
enligt trafikstyrelsens medgifvande för en ringa
afgift resa å statsbanan till och från
Alfsjö. Sedan barn och äldre personer
samlats, hölls ett historiskt föredrag af d:r
Eck-hoff, hvarpå högtidligheten afslöts af
prosten Forssman.
- I Strängnäs var för såväl läroverkets
som folkskolans lärjungar fest anordnad i
läroverkets nuvarande högtidssal, d. v. s. i
samma rum, där Gustaf Vasa den 6 juni
1523 valdes till Sveriges konung.
- Vid Falu folkskola firades festen enligt
följande program: Ps. 383: l, 4. - Sång
af barnen (Dalkullans visa om Gustaf Vasa).
- Minnestal af folkskolläraren E.
Rönn-stedt. - Sång af lärarekåren (»Ädla
skuggor, vördade fäder»). - Ps. 383: 6.
Folkskollärareseminarierna. Vid
ne-dannämda seminarier hafva gifvits följande
ämnen för de skriftliga afgångsprofven i
modersmålet:
Växjö folkskollärareseminarium: 1) Några
drag ur patriarken Jakobs historia. 2)
Karakteristik af Leontes i Runebergs: »Kungarne
på Salamis». 3) Kortfattad redogörelse för
svenska riksdagens uppkomst och dess
utveckling till nuvarande tid. 4) Franska
revolutionens orsaker och betydelse. 5) Jämförande
framställning af de olika näringskällor, de
svenska landskapen erbjuda sina inbyggare.
6) Om barometern. 7) Plan for anskaffande
genom lärarens egen åtgärd af
åskådningsmateriel för undervisningen i naturkunnighet
under den förutsättningen, att skolans till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0297.html
