- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 /
311

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 21. (751.) 20 maj 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 21

Ett utmärkande drag för den gångna
riksdagen har varit dess insikt om
nödvändigheten af alt i tid skydda och rädda
ungdomen. Tre motioner i detta syfte
hafva af båda kamrarna bifallits,
nämligen hr Fridtjuv Bergs förslag om
åtgärder för beredande af lämplig
uppfostran dels åt minderåriga förbrytare, dels
åt vanartade och i sedligt afseende
försummade barn; hr E. Hammarlands
motion om förbud för barn att under
sön- och helgdagar idka försäljning ute
på gator och andra allmänna platser
samt hr A. P. von Möllers förslag om
åtgärder mot barns användande vid
offentliga föreställningar.

Till sist bör antecknas, att riksdagen
med anledning af hrr S. J. Kardelis och
O-. Eloivsons motion beslutat en
skrifvelse till k. m:t angående rätt för
Öfningslärarne vid seminarierna att vid sjukdom
få behålla någon del af lönen, samt att
på förslag af hrr C. O Bergman och
L. Vahlstedt klagotiden i skolmål
bestämts lika för hela riket (hittills
dubbelt längre i nordligaste Sverige).

*



Komma vi så till de fallna förslagen.

Här märkas främst de fem motioner,
som åsyftade reformer i det offentliga
undervisningsväsendet. Att icke
läroverksreformen skulle i ett slag lösas var
att förutse. Genom motionerna,
utskotts-j utlåtandena och reservationerna, har
emellertid åtskilligt arbete undangjorts för
kommande tid. Så mycket har
åtminstone nu vunnits, att de olika förslagen
blifvit närmare preciserade. Att frågan
nu föll, därmed skedde ingen skada.
Enligt vårt förmenande är det nämligen
långt bättre, att det fortfarande får vara
som det är, än att en förfuskad reform
skulle i en hastig stund beslutats.
Riksdagens ledamöter hafva nu tillfälle att i
lugn och rö begrunda de olika
förslagens innebörd.

I afvaktan på en läroverksreform ville
riksdagen ej nu närmare inlåta sig på
frågorna om den obligatoriska
ferieläsningens afskaffande eller om bättre
tillgodoseende af geografiundervisningen.

Skolhygienens betydelse särskildt för
folkskolan har ännu icke hunnit blifva
tillbörligen erkänd. Den härom väckta
motionen afslogs. Likaså de om
hygienisk inspektion samt om samaritkurser
vid seminarierna.

Öfriga afslagna motioner gällde:
ko-fodrets utbytande mot penningar (bifallen
af andra kammaren), den personliga
folkskoleafgiften^ borttagande, höjning af
anslaget till understöd åt äldre
folkskollärare, rätt för folkskollärare att kunna
inväljas i kommunalnämden samt
öfver-låtande i vissa fall af kyrkostämmans
beslutanderätt åt kyrkofullmäktige eller
stadsfullmäktige.

Ett och annat af de fallna förslagen
torde nog komma igen och då kanske
röna ett bättre öde,
*



I stort sedt måste man gifva årets
riksdag det erkännandet, att skolans och

SVENSK LÄRARETIDNING.

lärarnes kraf blifvit ganska väl
beaktade-Om vid hvarje riksdag så mycket blefve
uträttadt på skolans fält som i år, så
skulle man på ett 20-tal år hafva
hunnit ett godt stycke fram.

311

De politiska partierna och
skolan.

Två af andra kammarens partier,
landtmannapartiet och folkpartiet, beslöto vid
sina sista sammanträden under
innevarande treårsperiod att utfärda program
för de stundande valen. Å båda
upptages en punkt, hvari angifvas de reformer
i undervisningsväsendet, för hvilket
vederbörande parti förklarar sig vilja
arbeta.

Landtmannapartiet, hvilket som
bekant uppkommit genom en
sammansmältning af det s. k. gamla och det s. k. nya
landtmannapartiet, uttrycker sina
önskemål i förevarande afseende på följande
allmänna sätt:

att undervisningsväsendet reformeras i
tidsenlig och praktisk riktning med hänsyn till
allas behof af en god och fruktbärande
bildning.

Folkpartiet, som är »en
sammanslutning af frisinnade riksdagsmän från land
och stad», uppställer såsom mål för sina
sträfvanden på detta område:

Folkskolans utveckling till en för alla
samhällsklasser gemensam bottenskola och de
allmänna läroverkens reformering i tidsenlig och
praktisk riktning.

Äfven ett i riksdagens sista stund
utfärdadt valupprop »till Sveriges unions-,
skydds- och reformvänliga valmän»,
hvilket i det hela är synnerligen utförligt,
innehåller en punkt om skolväsendet, så
lydande:

De allmänna läroverken reformeras och
ombildas sålunda, att den medborgerliga
bildningens och den nationella undervisningens
kraf i första rummet tillgodoses, samt så, att
andlig öfveransträngning och oväsentligt
formväsen aflägsnas från de af staten bekostade
skolorna. De högre läroverkens antal
begränsas -efter statskassans tillgångar och
statsändamålets verkliga fordringar. Folkskolans
verksamhet höjes genom en bättre och mera
praktisk undervisning på den allmänna
folkbildningens breda grund.

Denna programpunkt, som onekligen
säger vida mer än den af
landtmannapartiet antagna, skulle vara af stor
betydelse, ifall den uppgiften visade sig
grundad, att uppropet i fråga blifvit
utfärdadt af landtmannapartiet yttersta
höger, uppgående till omkring 40 man.
Den skulle då utgöra ett bevis på att
nödvändigheten af folkskolans höjande
»på den allmänna folkbildningens breda
grund», den medborgerligt nationella
bildningens tillgodoseende,
öfveransträngning-ens verksamma motarbetande och den
»lärda» barnaundervisningens
begränsning numera vore insedd af hela »den
folkvalda kammaren». Tyvärr
misstankes det, att talet 40 lär ha fått en nolla

för mycket, och alt programmet närmast
måste anses såsom en »mystifikation».
I så fall komma de i höst uppställda
riksdagsmannakandidaterna å
landsbygden att hafva endast tvänne skolprogram
att välja på: landtmannapartiets och
folkpartiets.

Läroverksförfattningarna

hafva under senare åren undergått flera
ändringar. Från P. A. Norstedt &
söners förlag har nyss utkommit en
fullständig »Samling af författningar m. m.
rörande allmänna läroverken och
pedagogierna», utgifven af Alfr. Zimmerman
(tredje upplagan; pris 4 kr.). Samlingen
torde blifva oumbärlig ej blott för de
ifrågavarande läroverkens lärarepersonal
utan ock för alla, som vilja fullständigt
sätta sig in i läroverkens nuvarande
organisation m. m.

Riksdagens skrifvelse

i folkskollärarnes lönefråga är helt visst
en af de kortaste skrifvelser, som
beslutats af den senaste riksdagen - detta
beroende på att motiveringen ogillades
af andra kammaren. Skrifvelsen lyder
i sin helhet sålunda:

Till Konungen.

Med anledning af inorn riksdagen väckta
motioner får riksdagen anhålla, det täcktes
Eders k. m:t låta verkställa utredning, om
och under hvilka villkor ordinarie lärare vid
folkskola må, utöfver nu bestämda
löneförmåner, erhålla ett andra ålderstillägg, samt
för riksdagen framlägga det förslag, hvartill
omständigheterna kunna föranleda.

Stockholm den 11 maj 1896.

Med undersåtlig vördnad.

Löneafdraget vid sjukdomsfall.

Enligt k. kungörelsen den l juni 1894
skall vid sjukdomsfall »den ordinarie
läraren eller lärarinnan af sin lön afstå
ett belopp, motsvarande en fjärdedel af
vikariens kontanta minimiaflöning, eller
150 kronor för åtta månaders
undervisningstid». Detta är allt, hvad som
härom finnes stadgadt. Huru mycket som
rätteligen skall afstås i det fall, att
utöfver den lagstadgade lönen ålderstillägg
och andra af skoldistriktet beviljade
förmåner åtnjutas, därom synas råda delade
meningar. I Göteborg får vid
sjukdomsfall lärarepersonalen icke åtnjuta alla
dessa förmåner utan afdrag. Lägsta
af-draget utgör nämligen 24 kr. pr
läsmånad. I Stockholm har afdraget hittills
utgått i stigande skala, beroende af
lönens storlek (från 22,80 ända upp till
49,20 kr.). Öfverstyrelsen har
emellertid - såsom synes här längre fram -
tolkat k. kungörelsen den l juni 1894
på det för lärarepersonalen förmånligaste
sättet eller så, att afdraget icke får
utgöra mera än 18 kr. 75 öre för månad.
Om denna liberala tolkning har
lärarepersonalen först nu erhållit kännedom,
hvilket förklarar, att vi i n:r 16
meddelat de numera delvis upphäfda
bestämmelserna. I det fall att tjänstledigheten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free