Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (752.) 27 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hr talman, om bifall till utskottets hemställan.
Med hr von Friesen förenade sig hrr
G. Thestrup, A. Petri, E. Svensson från
Karlskrona, O. Persson i Rinkaby, P.
Truedsson, T. Zetterstrand, C. Rydberg och
G. E. Johansson i Berga.
Hr E. Hammarlund hade därefter det
anförande, hvilket i sin helhet återfinnes i
denna tidning n:r 20 (sid. 295–297).
Anförandet slutade sålunda:
Jag skall - hr talman - på dessa skäl
vördsamt yrka, att kammaren måtte bifalla
hvad utskottet föreslagit men med ogillande
af utskottets motivering.
Häruti instämde* hrr Fridtjuv Berg,
Oskar Eklund, Curt Wallis, J. E. Behmer,
H. H. Lilliehöök, A. V. Nilson från
Lidköping, J. Persson från Arboga, A. Hahn,
A. F. Broström, R. Eklundh från Lund,
J. A. Aulin, E. A. Zotterman, M.
Alsterlund, J. P. Jansson i Saxhyttan, P. Holm,
E. Nilsson i Kattleberg, C. A. Carlsson,
G. Odqvist, H. Holmlin, J. Andersson i
Lysvik, E. Andersson i Uppsala, A. H.
Göth-berg, E. Olsson i Kyrkebol, J. E. Jansson
i Taberg, S. O. Nyländer, A. Magnusson,
C. Hj. Wittsell, O. Persson i
Killebäckstorp, M. Dahn, A. Olsson i Tyllered,
A. G. Jönsson i Mårarp, O. Erickson i Bjärsby,
J. Anderson i Tenhult, J. A. Johansson i
Strömsberg, J. Sjöberg, J. Petersson i
Boestad, A. Henricson i Karlslund, K. E.
Holmgren, L. P. Larsson i Berga, G.
Sälling, L. Eriksson i Bäck och E. Norman.
Kontraktsprosten C. G. Grundell:
Hr grefve och talman, mina herrar! Jag skulle
gärna velat ansluta mig till motionärernas
förslag i dess oförändrade form. Men då
jag förutser, att detta förslag icke har
någon utsikt att vinna framgång, skall jag i
stället förena mig med utskottet i dess
hemställan och därvid allenast tillåta mig att
föreslå ett litet tillägg.
Det torde väl icke kunna förnekas, att,
oaktadt allt hvad staten och kommunerna
gjort för att åstadkomma någon förbättring
i de vid folkskolan anställda lärarnes och
lärarinnornas villkor, någon löneförbättring
kan anses vara behöflig. Och hvad som för
ett sådant ändamål skulle komma att utgå,
kan jag aldrig anse vara bortkastade
penningar. Om genom det föreslagna
ålderstillägget en lärares eller lärarinnas ekonomiska
betryck i någon väsentlig mån blir lättadt
och de med mindre bekymmer för sin
utkomst kunna se framtiden an, så kunna de
också med mera mod, kraft och glädje ägna
sig åt sitt arbete. Huru betydelsefulla i de
vidaste kretsar verkningarna häraf kunna
blifva, det behöfver jag icke antyda.
Med afseende på utskottets
motivering ber jag att få göra några få erinringar. I
likhet med utskottet hyser jag väl den
uppfattningen, att det föreslagna ålderstillägget
bör utgå af staten och kommunerna enligt
samma proportion, som hittills gällt såväl
för den egentliga lönen som för det första
ålderstillägget. Däremot kan jag icke
* Listan på dem, som instämde, meddelas
ånyo, då förra gången ett par namn saknades.
Red. anm.
dela utskottets mening i den punkten, att
lärarinnor och de lärare, som jämte sin
folkskoletjänst hafva någon annan befattning,
skola uteslutas från åtnjutande af detta
ålderstillägg. För lärarinnornas likställighet
med lärarne i nämda afseende synes mig
tala, först att de hafva genomgått samma
kurs och hafva samma arbete, vidare att
väl de allra flesta af dessa lärarinnor äro
obemedlade, hvadan de för bekostande af sin
utbildning fått göra rätt betydliga skulder,
som de endast med svårighet under en följd
af år kunna af betala. En olika lön för
lärare och lärarinnor skulle ock mången gång
kunna vålla svårigheter. Det kan ju
tänkas, att vid tillsättandet af en plats vid en
skola en lärarinna på grund af sin lägre
aflöning föredrages framför en lärare, som
eljest vore för platsen lämpligare.
Hvad angår de befattningar, som af många
folkskollärare innehafvas och hvarmed de
kunna skaffa sig någon biförtjänst, så måste
här syftas förnämligast på organist- och
klockaretjänster. Därvid torde få bemärkas, att
dessa lärare för att kunna bestrida sådana
befattningar måste fullgöra ett icke ringa
arbete, och detta arbete, som hufvudsakligen
på söndagen utföres, ej får inkräkta då deras
tjänstgöring vid skolan. Dessutom torde det
vara bekant, att, om organist- och
klockarelönen här och där är tämligen betydlig, den
på andra ställen är så ringa, att den uppgår
till ett belopp af allenast 100 ä 150 kronor.
Hr talman! På grund af hvad jag nu
haft äran anföra, anhåller jag vördsamt om
bifall till utskottets förslag i mom. a)
allenast med den ändring, att å raden 7 näst
efter orden »ordinarie lärare» tilläggas »och
lärarinna ».
Hr C. J. Hammarsfröm: Jag skulle hafva
kunnat nöja mig med att instämma med hr
Hammarlund, men då jag nu har ordet, ber
jag dock att få yttra några ord.
Utskottet har i sin motivering påpekat -
hvad vi alla känna - att ett stort antal
folkskollärare hafva andra befattningar, som
lämna dem inkomst. Häraf drager jag dock
för min del en helt annan slutsats än
utskottet. Utskottet anser, att af detta
sakförhållande följer, att folkskollärarne icke
kunna sägas vara i behof af detta
ålders-tillägg, eller åtminstone, att församlingarna
icke kunna kännas skyldiga att bidraga
därtill. För min del anser jag, att detta
mång-syssleri, hvad folkskollärarne beträffar, är ett
bevis på att deras inkomster äro för små,
och jag önskar, att i detta hänseende en
förändring måtte vidtagas, så att de icke så
allmänt som nu behöfva hålla på med detta
mångsyssleri. Jag är därför lifligt
intresserad för, att det föreslagna ålderstillägget
må komma till stånd, ty jag anser
folkskollärarens kall så maktpåliggande, att de böra
för detta vara så aflönade, att de åtminstone
i det närmaste vore befriade från
näringsbekymmer, hvartill jag anser det nu
föreslagna ålderstillägget vara väl behöfligt. Jag
vill i likhet med en föregående talare äfven
uttala den meningen, att det då bör blifva
obligatoriskt, d. v. s. komma alla till godo,
ty alla hafva ju samma skyldigheter och
samma plikter, ty om, såsom utskottet i sin
motivering uttalat, det endast skulle tilldelas
sådana, som ej hafva andra inkomster, så
fruktar jag, att vid den bestämmelsens
till-lämpning många olägenheter och
missförhållanden skulle uppstå. Om grunderna för
detta ålderstilläggs beviljande vill jag dock
icke yttra mig, och det så mycket mindre,
som här endast är fråga om en skrifvelse
till k. m:t.
Jag ber att få ansluta mig till det
yrkande, som är gjordt af hr Hammarlund.
Hr A. G. Ericsson i Väsby: Äfven jag
skulle kunna inskränka mig till ett
instämmande, då så många talare redan yttrat sig i
denna fråga; men då jag särskildt fått en
skrifvelse från Kekarne härads lärareförening och
däri blifvit uppmanad att i den mån jag
kan understödja det föreliggande förslaget,
har jag begärt ordet för att dels gifva detta
tillkänna, dels ock få till protokollet antecknadt,
att jag kommer att rösta för förslaget i
fråga. Jag gör det särskildt och med nöje
därför, att vi nu hafva under behandling
ett löneförhållande, som rör en af de
svagast aflönade kårerna inom landet, nämligen
lärarekåren vid folkskolorna. Dessa
folkskollärare hafva, som vi veta, i lon endast
några få hundra kronor pr år, och många
af lärarne äro familjefäder och hafva barn
att uppfostra. Som bekant göra sig i vår
tid äfven stora kraf gällande på detta område.
Jag hoppas också, att en hvar skall inse, att
det är en berättigad sak, som här
föreligger, då det är fråga om att gifva dessa
lärare ett andra ålderstillägg.
Då jag läste igenom motiveringen i detta
utskottsbetänkande, föreföll den mig ganska
underlig och sväfvande, och jag förmodar,
att en hvar af denna kammares ledamöter
funnit detsamma. Betänkandet har allare
dan underkastats en berättigad kritik,
sär-af motionären och af hr von Friesen, och
jag skall därför inskränka mig till att
bemöta en enda punkt i utskottets motivering,
ehuruväl jag hade för afsikt, då jag begärde
ordet, att vidröra flera punkter. Men då,
som sagdt, motiveringen redan fått sin
kritik och, efter hvad jag hoppas, ytterligare
skall blifva underkastad sådan, skall jag,
som sagdt, inskränka mig till att taga fasta
på en enda punkt, som återfinnes på sid.
6 i betänkandet och lyder: »Särskildt synes
det vara angeläget, att till nu ifrågavarande
ålderstillägg bidrag lämnas af vederbörande
kommun, då därigenom säkerhet torde
vinnas, att denna löneförhöjning, i enlighet med
hvad utskottet ofvan förordat, kommer
endast de lärare till godo, hvilka verkligen
äro i behof och förtjänta däraf.» - Utaf
dessa nu upplästa rader framgå två satser.
Den första är den, att utskottet anser, att
kommunerna böra bidraga till det andra
ålderstillägget. För min del anser jag åter,
att det andra ålderstillägget bör uteslutande
utgå af statsmedel, just därför, att den
lärarekår, hvarom här är fråga, undervisar
allmogens, hufvudsakligen den fattigare
klassens barn, och då vi nu veta, att allmogen
på indirekt väg bidrager till statens utgifter
i så hög grad, att vi i år haft den
förmånen, att flera gånger höra talas om det stora
öfverskottet i statskassan, så synes det mig
vara alldeles berättigadt, att staten tager
denna utgift om hand och erlägger det ifråga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
