Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (752.) 27 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 22
SVENSK LÄRARETIDNING.
327
ordinarie lärare och lärarinna må, utöfver
nu bestämda löneförmåner, erhålla ett andra
ålderstillägg samt för riksdagen» etc. Mot
detta yrkande skulle jag i och för sig icke
haft någon invändning att göra, då genom
ett sådant tillägg blott skulle åstadkommas
ett förtydligande af meningen. Dock tror
jag för min del, att ett dylikt tillägg är
alldeles öfverflödigt. Motionärerna hafva
visserligen för tydlighetens skull i motionerna
användt uttrycket »ordinarie lärare eller
lärarinna» , men de två sista orden äro
egentligen obehöfliga. I § 34 af folkskolestadgan
heter det nämligen: »Hvad i denna stadga
finnes föreskrifvet i afseende på lärare skall,
med undantag af det, som i §§ 26 och 27
stadgas angående förening, af
folkskolläraretjänst med prästerlig befattning eller med
klockaretjänst, äfven äga tillämpning på
lärarinna». .Då man här skrifver: »lärare vid
folkskola», måste man sålunda enligt min
uppfattning afse hvarje vid folkskola anställd
lärarekraft, och detta blir ännu tydligare,
om kammaren bifaller det af mig framställda
yrkandet om ogillande af utskottets
motivering.
Då första kammaren efter en diskussion,
under hvilken skarpa uttalanden gjordes mot
den här föreliggande motiveringen, utan
votering godkänt utskottets yrkande, tillåter jag
mig vördsamt hemställa, huruvida icke
jämväl denna kammare kan antaga detsamma i
oförändradt skick. Om man nämligen uti
klämmen gör endast den allra minsta
ändring, riskerar man lätt att hela frågan faller.
Under sådana omständigheter ber jag att
få förnya mitt yrkande, att kammaren måtte
bifalla utskottets hemställan med ogillande
af dess motivering.
Kontraktsprosten J. Q. Hazén instämde
i detta yttrande.
Lektor G. Elowson: Hr talman! Jag
begärde ordet med anledning af ett
afslags-yrkande, som gjordes af en representant på
Kalmarlänsbänken. Om jag fattade honom
rätt; var detta hans yrkande icke föranledt
af någon egentlig motvilja mot en
förhöjning i folkskollärarnes aflöning. Jag trodde,
att han önskade, att folkskollärarne skulle
komma i åtnjutande af ett andra
ålderstillägg; men han gjorde emellertid en
kombination mellan det ifrågasatta andra
ålderstillägget och den fråga under punkten l,
som redan blifvit, ehuru genom olika
beslut, af båda kamrarna afgjord. Erkänna
vi emellertid folkskollärarnes berättigade
an-" språk på en löneförbättring, tror jag icke,
att vi därmed böra sammanknyta möjliga
tvister, som kunna förefinnas mellan
riksdagens båda kamrar angående sättet för
utgörande af den naturaprestation, som
benämnes sommarbete och vinterföda åt en ko.
Jag föreställer mig, att, då folkskollärarne
hafva ett mycket ansträngande arbete och
då de för att vinna kompetens till sitt yrke
måste underkasta sig flera års studier, de
böra kunna hafva rättmätiga anspråk på att
få den löneförbättring, som nu är i
fråga-satt, utan att denna löneförbättring
sammanblandas med en fråga, hvarom första och
andra kamrarna hafva olika åsikter.
Jag skulle icke hafva något mot att
ansluta mig till det yrkande hr Grundell gjort
men då första kammaren antagit den s. k.
klämmen oförändrad, anser jag det icke
vara klokt af andra kammaren att ändra denna
kläm. Däremot kan jag icke biträda
utskottets förslag till motivering utan
hemställer, att andra kammaren för sin del måtte
helt och hållet utesluta denna. Därigenom
förlorar man ingenting i sak. Om kamrarna
fatta olika beslut angående motiveringen,
af-går en skrifvelse till k. m:t utan motivering,
och skrifvelsen kommer att innehålla endast den
kläm, som gemensamt antagits af båda
kamrarna. Såsom mig synes, innehåller
utskottets hemställan i detta afseende tillräckligt.
Det heter, »att riksdagen - - - må i
skrifvelse till k. m:t anhålla, det täcktes k.
m: t låta verkställa utredning, om och under
hvilka villkor ordinarie lärare vid folkskola
må, utöfver nu bestämda löneförmåner,
erhålla ett andra ålderstillägg,samt för riksda
gen framlägga det förslag, hvartill
omständigheterna kunna föranleda».
Afgår en sådan skrifvelse, har k. m:t full
befogenhet att utreda ärendet samt att sedan
för riksdagen framlägga det förslag, som k.
m:t, för att vinna målet, kan pröfva
nyttigt och lämpligt.
Jag skall således, hr talman, be att få
framställa det yrkande, att kammaren måtte
bifalla utskottets hemställan men med
utelämnande af motiveringen.
Häruti instämde hrr A. Olsson i Mårdäng,
A. P. Gustafsson i Sjögesta och N.
Svensson i Olseröd.
Kontraktsprosten C. G. Grundel/: Jag skall
endast anhålla att få återtaga mitt förut
framställda yrkande om tillägg af orden: »och
lärarinna» samt be att i stället få instämma
uti utskottets hemställan i mom. a).
Öfverläggningen var slutad. Hr
talmannen gaf propositionen å hvart och
ett af de yrkanden, som återstodo,
nämligen: l:o) bifall till utskottets hemställan;
2:o) bifall till nämda hemställan men med
ogillande af motiveringen; 3:o) bifall till
samma hemställan men med utelämnande
af motiveringen; och 4:o) afslag å såväl
utskottets hemställan som de i ämnet
väckta motionerna i förevarande del; och
fann hr talmannen svaren hafva utfallit
med öfvervägande ja för bifall till
utskottets hemställan med ogillande af
motiveringen. Votering begärdes och företogs,
sedan till kontraproposition antagits
yrkandet om afslag, enligt följande nu
uppsatta och af kammaren godkända
voteringsproposition:
Den, som beträffande sammansatta
stats-och lagutskottets hemställan under mom. a
i andra punkten af förevarande utlåtande
n:r 7 med ogillande af utskottets motivering
bifaller hvad utskottet hemställt, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner nej, har kammaren afslagit såväl
utskottets hemställan som de i ämnet väckta
motionerna i denna del.
Voteringen utföll med 156 ja mot 40
nej; och hade kammaren alltså fattat
sitt beslut i enlighet med
japropositio-nens innehåll.
FÖR DAGEN.
En återblick
på föreningsverksamheten under 1895.
Ur den af centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskollärareförening afgifna
årsberättelsen för 1895 återgifva vi
följande, som torde vara af mera allmänt
intresse:
För vår förenings utveckling har 1895
varit ett i flera afseenden framgångsrikt år.
Medlemsantalet har, såsom de meddelade
uppgifterna visa, stigit med icke mindre än
13 procent, och nya kretsar hafva bildats
på skilda orter, synnerligast inom det af
föreningsverksamheten länge tämligen oberörda
Norrland. Att den ökade utbredningen
motsvarats af ett ökadt intresse för föreningens
angelägenheter, därom vittnar bland annat
det lifliga deltagandet i årets val, hvarvid
man kommit upp till röstetal, hvilka
såväl i och för sig som i jämförelse med andra
föreningar måste anses högst betydande.
Till den större utbredningen och det
växande intresset torde tvänne nu genomförda
förändringar i föreningsarbetets organisation
i ej oväsentlig mån hafva bidragit. För det
första synas åtskilliga af föreningens
länsombud hafva under 1895 utvecklat en
ganska kraftig verksamhet, hvars frukter dels
redan nu äro skönjbara, dels under de
närmaste åren antagligen komma att visa sig i
ökad tillslutning inom deras områden. För
det andra har den under 1894 beslutade
ökningen af centralstyrelseledamöternas antal
nu blifvit förverkligad, och detta just i den
riktning, som vid beslutet härom var afsedd,
så nämligen att det kvinnliga elementet inom
föreningen blifvit i centralstyrelsen företrädt
af tvänne medlemmar. Härmed har en
anledning till berättigadt missnöje från
lärarinnornas sida blifvit undanröjd och ett
väsentligt hinder för deras verksamma
deltagande inom föreningsarbetet aflägsnadt,
hvilket helt visst ej kan blifva utan stor
betydelse för föreningens framtid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
