- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 15:e årg. 1896 /
369

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 25. (755.) 17 juni 1896 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.

N:r 25.

(755.)

STOCKHOLM, 17 JUNI 1896

15:e årg.

Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., Va år 2 kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
Allm. tel. 6000.
Tryckt hos Iduna Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.

»!: Från l juli

till årets slut *!:

kostar

läraretidning,

Sveriges största och mest spridda skolblad,
endast

två (2) Gronor*
^

Hvarje lärare och lärarinna *

bör för egen räkning håila sig med ett
exemplar af

Svensk Läraretidning -4-

Kvartals- och halMrsprcnumeranter

torde snarast möjligt förnya prenumerationen

för undvikande af afbrott i tidningens

försändning. Prenumerationen

sker alltid på närmaste

postanstalt.

De prenumeranter,

som funnit sig belåtna med tidningen, kunna
visa sin erkänsla genom att för kamrater och
skolvänner framhålla Svensk Läraretidning
och förmå dem att taga tidningen åtminstone
på prof under tredje kvartalet.

Alla nummer frän årets
början kunna ännu
erhållas.

En nutidsbild från Delfi.

Ett besök i en folkskola på grekiska
landsbygden.

(Bref till Svensk Läraretidning.)

Vi hade tillbragt en härlig dag. Den
första syn, som morgonsolen bjöd på, var
Parnassosfjällets eviga snöslöja, som
majestätiskt skimrade högt öfver oss bakom Delfis
mörka klippor. Vi skådade denna syn från
däcket af en liten ångare, som under natten
fört oss från Elis’ kuster till den tysta,
drömmande Iteaviken där inne vid foten
af Delfis berg. Vi hade rott i land, vi
hade vandrat millioner pilgrimers tusenåra
stigar genom vänlig olivskog och uppför
ogästvänliga klippbranter. Vi hade
ändtligen pustat ut i Apollons världsfräjdade
orakeltempel, hvars marmorgolf och massiva
grundvalar nyligen lagts i dagen genom de
franska arkeologernas gräfningar. Vi hade
därefter klättrat ännu några lifsfarliga
branter högre upp och med undran skådat,
hurusom det antika Delfis teater nästan oskadad
åter fått skåda ljuset, vi hade på den allra
högsta afsatsen sett flitiga arbetare
sysselsatta med att utgräfva »Stadion», de
py-tiska spelens rännarbana. Vi hade från
denna upphöjda plats haft den underbaraste
utsikt öfver det vilda landskapets
egendomliga skönhet: branta klippafgrunder, leende
skördar på sluttningarna och i djupet täta
olivskogar, därnedanför till sist allra
djupast, i mörkblå glans den spegelblanka
viken. Vi hade slutligen släckt törsten i den
mångbesjungna Kastaliakällans ännu efter
årtusenden lika friska och rika flöden. Vi
hade vid en sista vandring genom ruinerna
med egna ögon åsett återfinnandet af en
högeligen dyrbar och konstrikt uppförd
bronsstaty i kroppsstorlek, en gåfva till
helgedomen från 4:e seklet före Kristus, såsom
bokstafsformerna å fotställningens inskrift
visade.

Det återstod nu blott att vandra
fjällstigarna tillbaka och åter beträda den
väntande farkosten, som i kvällen skulle föra
oss genom Korintiska näset till Aten. Vi
hade en halftimme till vår disposition och
eder brefskrifvare fick då det för Svensk
Läraretidning beräknade infallet att fråga
en mötande munk, hvar närmaste folkskola
fanns: det syntes mig öfvermåttan intressant
att få göra ett besök hos det sannolikt
förnämsta orakel, som i våra dagar finnes i
den torftiga by, hvilken nu bär den antika
orakelplatsens ärorika namn. Jag misstog
mig sannolikt ej däri, att folkskolläraren i
byn betraktades som och väl äfven faktiskt
var den visaste mannen i nejden. Hvarför
icke prästen? spörjer väl min läsare. Nej,
prästen ute i en grekisk-katolsk landsbygd
är verkligen knappt mer än genom sin dräkt
och sitt patriarkaliska skägg bönderna olik,
han är vanligen ock själf en bonde,
måhända genom en liten värdshusrörelse,
drifven som biförtjänst, något lyckligare lottad
i ekonomiskt afseende. I afseende på
boklig bildning står han oerhördt lågt. Hans
prästerliga funktioner äro ock mycket enkla:
litet rökverksfärdighet och i allmänhet en
viss säkerhet i ceremonierna är det
hufvudsakliga, man af honom fordrar. Läsa
innantill bör han nog äfven kunna eller
åtminstone en gång ha kunnat, ty med tiden
lär han sig naturligtvis sina evigt
oföränderliga litanior utantill.

Nej, vill man finna en man med något
begrepp om bildning och bokvett, så skall
man gå till skolläraren. Det är nog ej
heller mycket att finna ens hos honom,
men han är dock i regeln otvifvelaktigt
bygdens kunnigaste man.

Ja, som sagdt, jag fick nu den idén att
söka upp folkskolan i byn Kastri eller
Ny-Delfi. Den ligger ungefär 10 minuters väg
från det antika orakelternplets ruiner, och
jag hade sannolikt utan hjälp af den
val-villige munken hittat rätt, enär sorlet från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free